Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Extrem lärarbrist – nu får pensionärerna rycka in

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande. Foto: Pressbild/Peter Jönsson
Lärarbristen i skolan är akut, menar Lärarförbundet. Många kommuner tvingas ta hjälp av pensionerade lärare. Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK

Lärarbristen är stor – och extrem. 

När skolorna nu drar i gång tvingas många skolor räddas av nödåtgärder – att pensionerade lärare täcker upp. 

Det senaste läsåret var 2 279 lärare som undervisade i hela riket över 65 år eller äldre – samtidigt som en stor del lärare beräknas gå i pension inom de tio närmaste åren.

Inte tillräckligt många nya lärare med behörighet utbildas.

– Lärarbristen är extremt allvarlig och oroväckande, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Många lärare börjar gå i pension. Inte tillräckligt många behöriga lärare utbildas. Ett allvarligt och generellt problem som slår mycket hårt mot skolan – och som Lärarförbundet nu varnar för.

När skolorna nu drar i gång i augusti tvingas många kommuner ta hjälp av pensionerade lärare för att täcka behovet. 

Enligt Skolverkets statistik från läsåret 2017/18 var det 2 279 skolanställda i hela riket som var över 65 år eller äldre och som jobbade kvar inom skolan. Det är en marginell ökning jämfört med siffran från 2016 på 2189 personer – i vissa län är 12 procent av lärarna över 65 år. 

 

Lärarbristen väntas inte bli löst inom de närmsta åren. Foto: TT NYHETSBYRÅN

”Svårt att göra lärarkåren yngre”

Men problemet väntas inte bli löst inom de närmsta åren. Fjolårsstatistik från Lärarförbundet visar att omkring 45 000 lärare väntas gå i pension de kommande tio åren.

– Det är svårt att göra lärarkåren yngre. I sig är det inte något problem att lärare blir äldre och går i pension, utan problemet är att vi inte ersätter de äldre lärarna med nya lärare. Det är därför vi har en extrem brist, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, och fortsätter:

– Vi har varnat länge för lärarbristen genom att jämföra antalet pensionärer med hur många som tar sin lärarexamen.

LÄS MER: Här är pensionärerna som rycker in i skolan 

Ekvationen går enligt henne inte ihop.

– Vi kommer inte kunna täcka behovet. Under 2000-talet har vi dessutom haft en situation där alldeles för många lärare lämnar yrket i förtid, framför allt på grund av bristande förutsättningar att göra ett bra jobb och för att lönerna ligger så lågt i förhållande till både utbildningen och det ansvar vi tar, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Lärarbristen är extremt allvarlig och oroväckande. Och det är klart att jag ser att många huvudmän som ett sätt att klara kompetensförsörjningen och säkerställa att det finns lärare ute i skolorna, erbjuder de pensionerade lärarna att stanna kvar.

Det anser hon vara en väldigt kortsiktig lösning på problemet.

– Vi behöver komma åt orsakerna som ligger bakom bristen och säkerställa att de nuvarande lärarna vill fortsätta stanna kvar och utvecklas inom yrket. Och att fler studenter väljer att utbilda sig till lärare. 

 

Det här undervisar lärarna i:

2 279 skolanställda i hela riket är över 65 år.

Statistiken gäller det totala antalet lärare per ämne, samt speciallärare, specialpedagoger, förstelärare och rektorer som var anställda i grundskolan i oktober 2017.

Det allra vanligaste ämnet som ämneslärarna undervisade i var matematik (710 lärare), följt av svenska (673), engelska (423) och biologi (400). 

Minst antal ämneslärare över 65 år eller äldre fanns det inom de moderna språken franska, spanska och tyska, inom övriga språk, idrott och hälsa, samt hem- och konsumentkunskap.

”Ingen hållbar långsiktig lösning”

Johanna Jaara Åstrand menar att varje kommun måste sätta sig ner och göra upp en plan för sin kompetensförsörjning.

– Och i den planen måste det finnas medvetna rekryteringsstrategier. Hos de kommuner och fristående skolor där man har gjort den typen av planer, så finns det oftast en punkt kring hur vi kan locka kvar de äldre lärarna, men jag menar att det inte är en hållbar långsiktig lösning, utan att den måste kompletteras med att säkerställa att de lärare vi har får rätt förutsättningar och fortsätter utvecklas i yrket. 

Åtgärder som hon vill se är att bland annat möjliggöra för personer att komplettera sin andra akademiska utbildning genom att också skaffa sig en lärarexamen. Och när det gäller lärare som börjar närma sig pensionsåldern är det enligt henne viktigt att säkerställa att dessa orkar jobba kvar.

– Har man bara hälsan och en bra arbetssituation så fortsätter man gärna jobba när alternativet är att man inte ersätts av en behörig överhuvudtaget. Så det finns en stark lojalitet där, men oavsett drivkraften som finns hos lärarkåren så kan inte arbetsgivarna blunda för att bristen i skolan beror på att man helt enkelt inte har värnat och värderat lärarna tillräckligt väl, säger hon. 

Johanna Jaara Åstrand. Foto: Peter Jönsson

Menar att frågan måste tas på allvar

I ny statistik gällande pensionsavgångar de kommande fem åren, konstaterar Lärarförbundet att inte ens hälften av de yngre anställda i skolorna har rätt behörighet för den undervisning som ska bedrivas. 

Det gäller till exempel speciallärare och specialpedagoger.

– Som arbetsgivare måste man sätta in insatser som gör dem behöriga och också fundera kring hur vi använder den erfarenhet som de pensionerade lärarna har i relation till de nya lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand, och pekar på att de äldre lärarnas kompetenser ska kunna användas på andra sätt än i dag.

Exempelvis genom mentorskap. Hon vill också se att statistiken uppmärksammas av politikerna. 

– Lärarbristen drabbar naturligtvis kvalitén på undervisningen, och det är också en arbetsmiljöfråga. Kommer vi inte till rätta med det, så riskerar faktiskt ironiskt nog bristen på lärare att leda till att vi blir ännu färre, i ett läge när vi behöver bli fler och spela roll för betydligt många fler elever, säger Johanna Jaara Åstrand.

 

Enligt statistiken från Lärarförbundet är Kalmar det län med flest väntade pensionsavgångar de kommande fem åren. Foto: TT NYHETSBYRÅN

 

Statistiken från Lärarförbundet visar att Kalmar län har flest andel lärare som närmar sig pensionsåldern. Även Halland, Blekinge och Kronoberg ligger högt. Källa: Skolverket. Foto: Lärarförbundet

Högsby sticker ut i statistiken

Enligt statistiken från Lärarförbundet är Kalmar det län med flest väntade pensionsavgångar de kommande fem åren, och inom länet sticker Högsby ut som den kommun med störst procent lärare mellan 60 till 65 år, läsåret 2017/2018.

– Jag har inte riktig koll på åldern på lärarna vi har, så där får jag återkomma. Vad jag vet är att man läsåret 16/17 hade många som gick i pension, säger Bodil Gustafsson, skolchef, Högsby kommun.

Generellt finns det ingen strategi för att försöka få lärare i kommunen att jobba kvar, trots att de har passerat pensionsåldern.

– Det finns inget beslut kring det men jag vet att det är ett antal som finns i verksamheten som är över 65 år, men det är mer en överenskommelse mellan rektorn och den personen.

– Varför man jobbar kvar som pensionär tror jag är väldigt individuellt. Det kan handla om att man inte har lyckats rekrytera eller att personerna vill vara kvar i verksamheten, säger hon.

Fördelen är enligt henne att lärarna har väldigt mycket rutin.

Kan digitaliseringen vara en nackdel för äldre lärare?

– Jag tittar på den här kommunen och den erfarenheten jag har, som skolledare. Jag har träffat många som har varit nära pensionen och som har varit väldigt duktiga digitalt, så det är väldigt individuellt. Det hänger inte på åldern.

Inför terminsstarten har Högsby kommun tillsatt alla lärartjänster.

– Vi har tillsatt alla tjänster men vi har inte behörig personal på alla tjänster. Vi är i samma situation som andra kommuner. Det är svårt att rekrytera, säger Bodil Gustafsson. 

De unga lärarna är inte behöriga i lika stor utsträckning som de äldre lärarna, visar statistiken från Skolverket. Foto: Lärarförbundet