Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Experten vill sätta in helikoptrar vid biljakt

Amiralsgatan i februari 2015. En kvinna blir svårt skadad i en trafikolycka efter att en förare försökt köra ifrån polisen
Foto: Christian Örnberg
Forskaren Jörgen Lundälv vill se fler helikoptrar i luften och bättre förare i utryckningsfordonen.
Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN
Vid det här övergångsstället i Landskrona dog en man i 50-årsldern efter att ha blivit påkörd av en polisbil på tjänsteärende
Foto: Fritz Schibli / EXPRESSEN/KVP
Trafikforskaren Jörgen Lundälv vid Umeå Universitet föreslår bland annat att polisen sätter in helikopter oftare i jakten på brottslingar på vägarna.
Foto: Göteborgs Universitet

Under torsdagen förstördes två polisbilar i Örkelljunga i samband med att patrullerna jagade en misstänkt biltjuv. På fredagen kvaddade ännu en polisbil i Lund under utryckning.

Farligt och onödigt, menar forskaren Jörgen Lundälv som vill se fler helikoptrar i luften och bättre förare i utryckningsfordonen.

– En vild biljakt kan explodera mitt ibland oss när som helst.

Trafikforskaren Jörgen Lundälv har studerat medierapporteringen från 606 biljakter under åren 2013-2015. Av rapporten, som blev offentlig i veckan, går det bland annat att utläsa att tre personer dödades och 77 skadades.

Jörgen Lundälv, som flera gånger tidigare kritiserat polisen för att vara dåligt utbildade förare, menar att det dessutom antagligen finns ett mörkertal med biljakter som inte når offentligheten.

En av olyckorna som finns med i medierapporteringen är kraschen på Amiralsgatan i Malmö i februari 2015 där en ung mamma med barnvagn blev påkörd av en bilist som flydde från polisen. En så kallad "svallvågskrasch".

– Jag ser ju att det är vanligt med biljakter även i city och att det sker vid alla tider på dygnet, inte bara på natten, säger Jörgen Lundälv.

Som Kvällsposten tidigare kunnat berätta har polisen höga kostnader för skador i fordonsparken redan i dag. Under 2015 kostade till exempel 700 skadeanmälningar polisområde Skåne runt 8,3 miljoner kronor.

Jörgen Lundälv menar att kostnaderna inte bara handlar om bärgning och plåtarbete. Polisen har, som bekant, redan ansträngda resurser och biljakter engagerar ofta fler än en patrull. Jakten är alltså inte bara en potentiell trafikfara utan även en resursfråga, enligt forskaren som lagt flera förslag till alternativa sätt att jaga brottslingar på vägarna.

– Jag föreslår ju till exempel att man använder polishelikoptrar vid sådan här tillfällen, säger Jörgen Lundälv.

Avvisas helt av poliskåren

Förutom ett flitigare användande av helikoptrarna föreslår forskaren videodokumentation från bilarna och skärpta straff för misstänkta som inte lyder polisens stopptecken.

Med kamera i bilarna skulle rättssäkerheten bli bättre och filmerna skulle kunna användas i rätten till exempel.

– Dessutom skulle man kunna använda erfarenheterna i utbildningssyfte till exempel.

Polisen är inte helt avvisande till forskarens idéer. Att ha kameror i bilarna kan bli aktuellt men det finns lagstiftning om hur material får lagras som måste beaktas också, enligt Martin Lundin, kommissarie vid polisens nationella operativa avdelning (NOA).

Kommissarien är också enig om att helikoptrar kan vara effektiva eftersom det inte stressar lika mycket som en förföljande bil.

– Men det är dyrt med helikopter, och det måste alltid vägas mot kostnader och annat de ska användas till, säger Martin Lundin till TT.

"Upplagt för mänskliga felhandlingar"

I ett av fallen som Jörgen Lundälv stött på har en polis i Västerbotten avlidit i samband med en polisjakt. Och enligt rapporteringen från det fallet berodde avåkningen på att föraren varit uppe i 130 km/h i en kurva.

– Och det finns ju ingen som är utbildad för att klara av det, säger forskaren som vill öka riskmedvetenheten hos unga poliser genom att fler övningar med adrenalinpåslag.

I en kår där flera poliser lämnar efter bara några år blir kontinuiteten i utbildningen ännu viktigare, menar Jörgen Lundälv.

– Om poliserna bakom ratten är oerfarna, dåligt utbildade och kanske trötta. Då är det upplagt för mänskliga felhandlingar.