Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experten: Så kan de kriminella stoppas

Tonåringen som poserar på bilden är kamrat till den misstänkte 16-åringen.
Foto: Polisen
Professorn och kriminologen Jerzy Sarnecki föreslår stöd till mammor och deras nyfödda barn för att hindra att barnen senare blir kriminella.
Foto: YLWA YNGVESSON
Vid rånet mot ICA vid Erikslust i Malmö höll en av rånarna kniv mot halsen på en kassörska.
Foto: FRITZ SCHIBLI
Vid ett inbrott i en villa i Malmö stal den då 15 år gamle pojken det här stulna smycket i sina kläder.
Foto: Polisen
Här poserar en ung man med en stor kniv och en pistol. Bilden fanns i den då 15-årige pojkens mobil.
Foto: Polisen

Om mammorna tidigt får hjälp och stöd kan samhället förhindra att barn blir till unga kriminella. Det visar internationell forskning.

– En tonåring som blivit kriminell i 15–17-årsåldern är mycket svår att rädda, säger forskaren Jerzy Sarnecki.

Brotten ger helt enkelt för mycket status och pengar.

För lite mer än två år sedan gick två spanare från Malmöpolisen in på en pizzeria i bostadsområdet Holma i Malmö. Det var på en tisdagskväll och klockan hade hunnit bli cirka 21.20.

I lokalen fanns några kända kriminella som visade sig ha narkotika.

Men där fanns också en då 15 år gammal pojke. Han var där tillsammans med sin några år äldre kamrat. Spanarna visste vem 15-åringen var till namnet. Det hade dykt upp i andra brottsutredningar. Hans kamrat identifierade spanarna med en gång.

Anmäld till socialen

Poliserna växlade några ord med 15-åringen och skrev sedan en anmälan till socialförvaltningen, en så kallad orosanmälan. Det är en uppmaning till socialförvaltningen att poliser misstänker att en ungdom kan vara på glid.

Det är också en uppmaning till socialförvaltningen att göra något.

Och något gjordes, till och med en hel del. Men senare händelser visar att det inte verkar ha hjälpt på något sätt.

Utsikterna för samhället att lyckas rädda kriminella tonåringar är små, för att inte säga obefintliga i de riktigt svåra fallen, anser professor Jerzy Sarnecki, kriminolog och forskare, vid Stockholms universitet.

"Något av det svåraste"

– Det är mycket svårt att bryta kriminalitet hos en 15–17-åring. Det är något av det allra svåraste som finns. En del väl utprovade program kan förbättra situationen men effekterna är vanligen ganska små., säger han.

Hur kommer det sig?

– Det är då kriminalitet är som mest belönande för individen själv. De där unga människorna begår ju det här brotten dels för att det är frågan om pengar, dels för att de ger väldigt hög status hos kompisarna. Det är fruktansvärt häftigt att vara tuff och att ha mycket pengar. Imponera på alla och ha den där berömda rullen med 500-lappar i fickan och, så att säga vara, kung.

– Dessa ungdomar älskar dessutom att ta stora risker. 

– Alla är rädda för en och man är hur häftig som helst 

– Det är en gigantisk belöning när ens klasskompisar sitter där över sina läxor och fortfarande får veckopeng, eller vad det nu är, säger han.

Hotade villaägare

Två år efter att de två spanarna uppmärksammade 15-åringen på pizzerian har han dömts för rån, grov stöld, olaga hot, häleri och narkotikabrott

Tillsammans med samme kamrat som var med honom i pizzerian bröt han sig året därpå in i en villa i Malmö. När ägaren och en bekant kom dit efter att ett larm utlösts trappades den redan obehagliga situationen upp på ett mycket dramatiskt sätt.

15-åringen riktade ett pistolliknande föremål mot en av männen som valde att dra sig undan.

Kort efteråt greps de två pojkarna. I sina kläder hade 15-åringen smycken som tillhörde villaägarens familj.

I riskzonen

Han hade inget vapen. Men i hans mobil fanns en uppsättning bilder på ungdomar bland annat hans kamrat med vapen. På en bild sitter en person, vars ansikte inte syns, med en stor kniv och vad som ser ut som ett vapen.

I förhör påstod 15-åringen att det var luftpistoler men några sådana hittade polisen aldrig.

I domen, som meddelades i slutet av februari förra året, skrev tingsrätten:

"Det är uppenbart att xxxx xxxx ligger i riskzonen för att utvecklas ogynnsamt och fortsätta på den inslagna kriminella vägen. Han är i stort behov av kraftfulla insatser för att kunna bryta detta beteende."

Misstänkt för nya brott

Sådana insatser sattes också in, under ett halvår. Hans kamrat däremot som hade fyllt 20 år dömdes till sex månaders fängelse.

I dag sitter 15-åringen, som hunnit bli 16 år häktad, som misstänkt för att tillsammans med två andra ha utfört ett brutalt rån i början av januari mot en ICA-affär vid Erikslust i Malmö.

En av gärningsmän riktade bland annat en kniv mot halsen på en kassörska samtidigt som han rafsade till sig pengar och stal några paket cigaretter.

Rånet tog några få minuter. 

Det hör till ovanligheterna att en 16-åring blir häktad men åklagaren hävdar i en skrivelse till tingsrätten att det finns mycket stark bevisning mot honom, vilket också både tingsrätten och hovrätten anser.

Dyster framtid

Om den 16 år gamle pojken åtalas och döms för rånet mot ICA-affären kan han inte dömas till fängelse. Troligen blir det sluten ungdomsvård.

Malmö tingsrätt har under senare dömt allt fler ungdomar för grova rån, stölder, vapenbrott och liknande kriminalitet. Vanligt är också att ungdomar döms för narkotikabrott.

Framtiden ser dyster ut för dessa unga människor om de fortsätter på den inslagna vägen, enligt Sarnecki.

Om de överlever, dödligheten är enligt Sarnecki mycket hög i den här gruppen, kan det finnas möjlighet att bryta loss dem från kriminalitet. Kanske när de hunnit bli cirka 25 år.

– Då har de börjat reflektera, säger han.

Tidig hjälp

Men om samhället verkligen vill förhindra att tonåringar väljer brottets väg måste insatserna komma långt tidigare.

– Vi måste inrikta våra resurser på åtminstone två andra områden, säger han.

Så här ser hans förslag ut:

– Redan när många av de här ungdomarna är små uppvisar de symptom som gör dem till en riskgrupp. Om vi hade vidtagit åtgärder då så skulle vi ha kunnat förebygga en hel del av det som händer senare.

Jerzy Sarnecki vet också vilka åtgärder det är frågan om.

Hans förslag handlar om två saker:

– Mycket stöd till föräldrarna, framför allt till mamman. Men också, för den stora majoriteten av dessa barn, fungerande dagis och skola och så vidare. Vi vet alltså vad vi ska göra, men vi gör det för lite och på fel sätt.

Hembesök hos mammor

Hur tidigt ska man göra detta?

– Så tidigt som möjligt, direkt efter födseln men helst innan. 

Han nämner som exempel ett hembesöksprogram där barnmorskor besöker en nybliven mamma 30 gånger tiden efter födseln.

– I början vill mamman prata om skötsel av sitt nyfödda barn. Men väldigt fort kommer man in på en mängd sociala frågor som kan öppna för mammans förmåga att fungera som bra förälder och stärka hennes sociala nätverk.

Metoden har varit framgångsrik i flera länder bland annat USA, England och Kanada.

Kräver resurser

Jerzy Sarneckis poäng är att genom att stötta och hjälpa mamman underlättas möjligheterna för barnet att få en fungerande skolgång i stället för att drabbas av motgångar och att i förlängningen bli en före detta elev utan egentlig utbildning.

För att åstadkomma Sarneckis förslag krävs en hel del resurser. Han föreslår en omfördelning från andra instanser.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!