Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Enorma mängder skräp i haven skapar problem

I haven finns enorma mängder skräp, däribland mikroplaster som fiskar råkar äta och kvarlämnade fiskenät. Foto: Sea Sheperd
Nedskräpningen av haven leder bland annat till att fiskar fastnar i så kallade "spöknät". Foto: Sea Sheperd

I svenska hav finns det enorma mängder skräp.

Det har stor påverkan på fiskarna, som får magarna fulla med mikroplaster.

– Det är ett stort problem runt hela kusten, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

I alla världens hav är plasten det vanligaste skräpet och totalt rör det sig om mellan 5 till 13 ton plast som varje år sjunker ner i våra vatten, enligt Håll Sverige rent. De svenska haven är långt ifrån några undantag.

– Vi tycker att detta är ett allvarligt problem. Isabella Lövin (MP) har sagt att om vi inte gör något åt detta så har vi mer plast än fisk i haven 2050, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Nedbrytningen tar lång tid

Problemen med plast och annat skräp i haven är flera. Dels ser kusterna mindre trevliga ut när det flyter en massa skärp in mot land, och dessutom tar det lång tid innan plasten bryts ner.

– Både mängden plast och hoten mot fisken är stora problem. Det beror på flera saker, dels på det som vi konkret kan se. Bara längsmed Bohuskusten flyter det i land en massa skräp. Går man längs stränderna där ser man allt från stora dunkar till små plastpåsar, säger Karin Lexén.

– Sen tar det tid innan den här plasten bryts ner till ett grundämne igen. Så det som händer under tiden är att det bryts ner till mindre och mindre bitar tills det blir mikroplaster. 

Ett av många kvarlämnade fiskenät, så kallade "spöknät" i Öresund. Foto: Sea Shepherd

Dykare har hittat spöknät och plast

Emma Partanen är volontär i miljöorganisationen Sea Shepherd. Hon har nyligen dykt utanför Ven för att med egna ögon se hur mycket plast och annat skräp som det finns under ytan. 

– Vårt syfte är att dokumentera hur botten ser ut och hur Öresund egentligen mår. Det är svårt att veta hur området ser ut utan att ha sett det själv. Så det är mycket dokumentation som vi sysslar med, säger Emma Partanen. 

Vad har ni hittat? 

– När vi har dykt där nere så har vi hittat en del spöknät och plast. Djuren fastnar i näten, som flyter omkring vid stränderna. Eftersom det är mycket strömmar i Öresund så samlar näten upp sig..

Hur mycket skräp har ni hittat?

– Spöknät finns det stora mängder av. Vi kommer göra fler dyk i slutet på mars och början på april för att se om vi kan få upp något. 

Sea Shepherd

Sea Shepherd Conservation Society, SSCS, grundades 1977 och är en icke-vinstdrivande miljöorganisation som bevakar verksamheter ute till sjös. SSCS har som syfte att "stoppa förstörelsen av livsmiljö och slakten av de vilda djuren" i världens hav.

Fiskar äter mikroplasten

Plasten i haven kommer inte bara från plastpåsar eller dunkar som kastas i sjön. I kosmetiska produkter, olika kläder och i konstgräsplaner finns det också mikroplaster. Dessutom räcker det att en bil kommer körandes så gnids det av mikroplaster från bildäcken.

När de sedan hamnar i våra hav så kan det hända att de äts upp av fiskarna. 

– Det konkreta som vi vet är att mikroplasten ibland ersätter mat och att fiskarnas magar fylls med det. Sen vet vi fortfarande inte exakt vad det leder till. Det är något som det forskas om. Men mikroplasterna överhuvudtaget är ett enormt problem, säger Karin Lexén. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!