Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Enorma klyftor i skolorna – Gustav Fridolin: ”Ett svek”

Malmös behöriga lärare flyr till det välbärgade Västra Hamnen, där genomsnittsinkomsten är drygt 340 000 kronor.Foto: JOHAN NILSSON/TT NYHETSBYRÅN
På Apelgårdsskolan får 50 procent gymnasiebehörighet. Foto: PHOTOGRAPHERLARS LILIEDAHL / LARS LILIEDAHL,MALMÖ STAD

Var femte niondeklassare i Sverige väntas gå ut högstadiet utan gymnasiebehörighet.

En granskning gjord av tidningen Skolvärlden visar att skillnaderna mellan områdena – i samma stad – kan vara enorma. Sambandet med elevernas socioekonomiska bakgrund är också tydlig.

– Jag tror att vi kan utjämna och närma oss varandra, annars hade jag inte jobbat på den skola där jag jobbar, säger Ingela Svahn, rektor på Värner Rydénskolan där bara 32 procent av eleverna klarar gymnasiebehörighet.

Samtidigt flyr de behöriga lärarna till de skolor där elever presterar bäst. 

Att ta sig från Västra Rydénsskolan i Malmö till Västra hamnens skola tar drygt 20 minuter på cykel. 

Att med samma färdmedel ta sig mellan Sjumilaskolan och Böskolans friskola i Göteborg tar knappt 30 minuter.

Att kollektivt ta sig från Carlssons skola till Fittjaskolan i Stockholm tar 45 minuter.

Men distansen mellan skolornas elever är större än så, i betygens värld. För skillnaderna i andelen elever som går ut grundskolorna med gymnasiebehörighet är enorm. 

– Det är ett svek. Därför är det min prioritet 1, 2 och 3 att bryta ojämlikheten, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Utbildningsminister Gustav Fridolin kallar klyftorna ”ett svek”.Foto: OLLE SPORRONG

"Bra utgångsläge"

Västra hamnens skola är den skola i Malmö där flest elever går ut med gymnasiebehörighet. Enligt statistik som Skolvärlden har tagit fram klarar 82 procent av eleverna kunskapskraven. 88 procent har gymnasiebehörighet. 

– Den socioekonomiska bakgrunden hos oss ger ett bra utgångsläge. Men vi behöver också förvalta det. Dessutom är det bara en del av förklaringen, för vi har också utmaningar. 

– Det som också spelar in är att vi har många behöriga lärare med stort elevfokus. Det handlar om hårt jobb, så klart. Vi har också en bra struktur och god studiero på skolan, säger Charlotte Löfqvist, rektor på Västra hamnens skola.

Men 12 procent av eleverna klarar inte resultaten. 

– De tolv procenten, det är våra nyanlända, som inte har gått i svensk skola under hela sin skolgång. Några av dem hade bara varit ett år i Sverige. Det är en förklaring.

 

 

Flera faktorer avgörande

I en annan del av Malmö – på Rosengård – är motsvarande siffror betydligt lägre. På Apelgårdsskolan har 50 procent gymnasiebehörighet och på Värner Rydénsskolan 32 procent. Jämförbara siffror i Göteborg visar att 100 procent av eleverna på Böskolans friskola har gymnasiebehörighet samtidigt som bara 33 procent av Sjumilaskolans elever har samma behörighet. 100 procent av stockholmsskolan Carlssons skolas elever har gymnasiebehörighet – siffran för Fittjaskolan Botkyrka Norra är bara 60 procent. 

Ingela Svahn, rektor Värner Rydénskolan, menar att omständigheter utanför skolan är viktiga. Men det finns också faktorer innanför skolporten, som är avgörande för hur eleverna lyckas i skolan.

– Det jag har att jobba med på min skola är de inre faktorerna, säger hon. 

På Värner Rydénskolan har man fokuserat på att öka lärandet, öka närvaron och öka tryggheten och studieron.

– Det är det vi kommit fram att vi behöver jobba vidare kring. Och det vi ser är att i samtliga delar har vi förbättrat våra resultat. Vi har bland annat följt upp frånvaro och agerat direkt när en elev har oroande frånvaro och systematiskt följa elevers resultat för att kunna sätta in insatser och rikta resurser rätt.

Trots att skillnaderna mellan vissa skolor är avgrundsdjup tror Ingela Svahn att de går att överbrygga.

– Jag tror att vi kan utjämna och närma oss varandra, annars hade jag inte jobbat på den skola där jag jobbar. Vi kanske inte kan jobba hårdare, men bättre. 

STORA SKILLNADER. Resultaten skiljer sig mellan Malmös skolor. Foto: Grafik: Samuel Hulander

Välbärgat

I skillnaden i andelen elever som inte klarar kunskapsmålen tycks det finnas ett samband med elevens socialekonomiska bakgrund, det konstaterade Skolverket nyligen i en rapport.

Malmös behöriga lärare flyr till det välbärgade Västra Hamnen, där genomsnittsinkomsten är drygt 340 000 kronor. Enligt Skolvärlden har skolan 86 procent behöriga lärare.

Motsvarande siffra för Apelgårdsskolan, som ligger på Rosengård med en genomsnittsinkomsten är drygt 154 000, är 44 procent behöriga lärare.

– Det är svårt för alla att rekrytera behöriga lärare, och vi har dessutom behov av de bästa lärarna, som klarar av att undervisa i en komplex miljö, säger Caroline Sjölin, rektor på Apelgårdsskolan.

Utbildningsministern vet hur han skulle vilja locka tillbaks lärarna.

– Vi vill se att mer erfarna lärare får högre lön och för det utför svårare uppgifter. De ska jobba med de elever som får mindre hjälp hemifrån. Det är så det ser ut i de bästa skolländerna i världen, säger Gustav Fridolin.

Utbildningsministern vet hur han skulle vilja locka tillbaks lärarna.Foto: LISA MATTISSON

Fria skolvalet

Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande i Skolkommissionen, förklarar för Skolvärlden vilka faktorer som ligger bakom skillnaderna i andelen elever som når upp till kunskapsmålen.

– Tidigare var det framför allt den utländska bakgrunden och föräldrarnas utbildningsnivå som var sorteringsfaktorer mellan skolor. Nu verkar det som om det främst är skolsegregationen avseende föräldrarnas ekonomi som ökar. En bidragande orsak till det är säkert boendesegregationen som tillsammans med det fria skolvalet är en stark determinant när det gäller just skolsegregationen.

Lägst procent

Enligt statistiken som Skolvärlden har tagit fram finns ett tydligt samband mellan hur eleverna presterar och antalet nyanlända elever som går på skolan. Mönstret skiljer sig inte mellan storstäderna.

Skolorna som har högst procent gymnasiebehöriga elever har lägst procent med nyanlända på skolan. Där andelen nyanlända är högre, är resultaten sämre.

– Jag är väldigt stolt över mina elever. Andelen nyanlända i min årskurs nio i år har ökat, från 23 till 34 procent, samtidigt som några har flyttat. Bland eleverna är det en stor andel som har särskilt behov av stöd, säger Caroline Sjölin, rektor på Apelgårdsskolan.

På Apelgårdsskolan har man vidtagit flera åtgärder för att förbättra situationen. Ökat andelen behöriga lärare, satsat på kompetensutveckling för personalen, tillsatt en elevkoordinator och inlett samarbeten med andra skolor. Resurser finns.

Gustav Fridolin: ”Det är en liten statistisk synvilla”

– Man vill alltid ha mer, men absolut. Vi har fått mer och det är bättre nu än det var förut.

På Böskolans friskola i Göteborg finns inga nyanlända – som kommit till Sverige de senaste fyra åren – och på Sjumilaskolan är siffran 29 procent. 

– Att resultaten sjunker nu beror delvis på den stora invandringen. Men det går inte bara luta sig tillbaka och konstatera det. Då måste man göra reformer. Dessutom går resultaten ner även om man räknar bort de nyanlända, säger Jan Björklund (L), tidigare utbildningsminister (2007-2010) och vice statsminister (2010-2014) till Skolvärlden.

Jan Björklund (L) tycker inte att det bara går att konstatera klyftorna beror på en stor invandring.Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Gustav Fridolin:

– Det är en liten statistisk synvilla. Det är fler elever med svensk bakgrund som klarar gymnasiebehörighet än 2014. Men det är också fler nyanlända än 2014. Antalet nyanlända med kortare skolbakgrund jämfört med för tio år sedan, säger han.

Bryta skolsegregationen

Gustav Fridolin pratar om att bryta skolsegregationen. Att elever med olika bakgrund ska ha samma möjlighet att läsa på samma skolor, främst högstadier. 

– När jag tog över fick faktiskt de skolor som redan hade bra mer statliga pengar än de skolor som mest behöver det mest. Vi måste bryta skolsegregationen och se till att personer med olika bakgrund möts på samma skola, säger han. 

– Vi vill att skolvalet ska bli mer rättvist. Alla ska ha samma möjlighet att välja samma skola. I dag finns det friskolor där du i princip behöver ställa dig i kö när du ligger på BB för att ha en chans. Det vill vi stoppa genom en gemensam antagning. 

Gustav Fridolin (MP): "Det är ett svek"Foto: OLLE SPORRONG

Bygga nya skolor

 Men det handlar också om var skolorna ligger rent geografiskt – och där finns ett stort arbete att göra, hävdar Fridolin. 

– Det är stora strukturella frågor. Skolpolitikerna som är aktiva nu kommer vara den generation som planerar flest nya skolor sedan grundskolans införande.

– Det är viktigt att de skolorna som byggs ligger nära både hyresrätter och villor. Jag vet om att Malmö jobbar aktivt med det här.