Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Eivor, 84, letar burkar för att kunna köpa mat

Med en hyra på 6 356 kronor i månaden blir det inte mycket pengar kvar av Eivor Nilssons låga pension. Trots det är 84-åriga Eivor nöjd med livet som pensionär. Med lite sparsamhet, pantburkar och byteshandel får hon ekonomin att gå ihop.
TROTS LÅNGT ARBETSLIV: LÅG PENSION. Eivor Nilsson tillhör inte de allra fattigaste pensionärerna. Hon kämpar dock för att få ekonomin att gå runt.Foto: JENS CHRISTIAN
Foto: JENS CHRISTIAN

Varje morgon klockan 08.30 tar Eivor, 84, sina stavar och ger sig ut på tre kilometers vandring längs stigarna på Malmös kyrkogårdar.

– Ibland hittar jag så många burkar att det täcker inköpen av mina dagligvaror, säger hon.

Eivor Nilsson är nöjd med livet som pensionär. Med sparsamhet och en del byteshandel får hon ekonomin att gå ihop, trots att pensionen är låg.

– Egentligen alldeles för låg med tanke på att jag jobbat oavbrutet från 14 års ålder fram till 65 år, tycker hon.

– Men det finns ju de som har det mycket värre.

De sista 34 år före pensionen arbetade Eivor som busschaufför i Malmö. Under utbildningen var hon spårvagnskonduktör. 

Eivor städade under kvällar och nätter

Det var i mitten av 1960-talet. Eivor var knappt 30 år, men hade ändå ett långt yrkesliv bakom sig. 

Vid 19 års ålder födde hon en dotter efter ett kortvarigt förhållande med en sjöman.  Som ensamstående mamma krympte möjligheterna på arbetsmarknaden. Hon fick jobb som hushållerska på en gård utanför Vadstena. Dit kunde dottern följa med.

– Jag stannade väl ett år. Sedan fick jag möjlighet att flytta till Kristianstad och jobba hos mammas nye man, som köpt en bensinstation med verkstad där, berättar Eivor.

Hon träffade en ny kärlek, flyttade till Malmö, gifte sig och fick en son.

– Jag hade ju hand om barnen, som båda var små, men var tvungen att jobba hela tiden. Jag städade på kvällar och nätter.

UT PÅ BURKJAKT: Varje dag ger sig Eivor Nilsson ut på jakt efter tomburkar.Foto: JENS CHRISTIAN

– Maken slet på en mack i Malmö, men det var uruselt betalt. Och så började han supa.

Äktenskapet sprack och Eivor fick klara sig själv med småbarnen.

– Det gick, jag fortsatte städa på varuhuset Tempo, tog en del andra jobb. Ibland kunde ungarna hänga med. Ibland såg grannar till dem och lite högre upp åldrarna klarade de sig själva, minns Eivor.

Hon hade lärt sig sparsamhet och flit från de knappa omständigheterna under uppväxten. Morfar var skogsarbetare och mormor hade fullt upp med alla barn, hushållet och det lilla jordbruket.

Eivor hankade sig fram i Malmö.

EIVOR I YRKESLIVET. Hon jobbade länge som busschaufför i Malmö – ett jobb som inte gav hög pension.Foto: JENS CHRISTIAN

Vid 30 års ålder fick Eivor jobb på Spårvägen, som i den vevan bytte namn till Malmö lokaltrafik.

Hon gjorde sin premiärtur som busschaufför på nyårsafton 1966. Och stannade till pensionen år 2000. Under alla 34 år arbetade hon skift, från 03.20 på morgonen till 01.20 på natten.

På 1970-talet träffade Eivor en trygg kriminalinspektör från Norrland. Han var frånskild, tjänstgjorde i Uppsala och flyttade till Eivor och Skåne så fort han ordnat jobb vid polisen där.

– Vi fick mer än 30 fina år tillsammans. Tyvärr gick han bort i cancer i början av 2000-talet, strax efter jag gått i pension.

Eivor har ingen mobiltelefon och ingen dator

De gifte sig aldrig och någon efterlevandepension var det inte tal om.

– Jag fick bita ihop, flytta till en mindre lägenhet, göra mig av med bil och börja samla tomburkar, säger Eivor och skrattar.

Eivor kommer aldrig att köpa något till hemmet eller fylla på sin garderob.

– Jag har allt jag behöver. Och det håller nog min livstid. 

Hon har ingen mobiltelefon och ingen dator.

Hon reser på sin höjd till dottern utanför Eslöv någon gång då och då. I övrigt försöker hon anpassa alla sina aktiviteter till tider när pensionärer åker gratis i Malmös kollektivtrafik.

– Det är bara dansen på fredagseftermiddagar som jag måste betala 27 kronor per resa för. Annars fungerar det med träffarna i pensionärsföreningen, med bridgen och canastan. Till högmässan och pensionärsgympan.

– Fast oftast går jag i stan, inte bara när jag plockar burkar.

Lagar mat själv: Soppor, potatisrätter

På pensionärsträffarna - Eivor är aktiv i lokalföreningen av SPF Seniorerna - är hon den som har ansvar för att röja upp och diska.

– Då ingår det att jag får ta med mig kaffebröd eller snittar eller vad det nu kan vara som blir över. Så fryser jag in det hemma.

Hon lagar all mat själv, ofta i storkok som hon portionsfryser. Soppor, potatisrätter, gratänger, ris, makaroner och lök utgör basmaten. Så mycket annat blir det inte. Kanske kyckling eller fläskkarré någon gång, till extrapris.

– Jag är inte så kräsen, säger hon. Och ingenting får förfaras.

– Men jag unnar mig gärna ett glas vitt vin då och då. Och jag går regelbundet till frissan.

Fick avslag på bostadstillägg

Allt är noga bokfört. Vi går igenom utfallet från oktober, november, december och nu senast januari, där höjningen av pensionen slog igenom med 316 kronor.

Eivor fick avslag på bostadstillägg förra året. Något blev fel i kommunikationen med myndigheten och Eivor släppte alltihop, något som är fallet med flera äldre.

Men i år försöker hon igen. Kalkylen visar att hon borde vara berättigad till mellan 2 000 och 3 000 kronor i månaden. Hon har i dagarna varit nere med alla papper hos Pensionsmyndigheten i Malmö.

Precis som för tusentals andra handlar det om långa handläggningstider. Hennes ansökan kan vara behandlad och beslutad först om fyra månader, var beskedet hon fick, men då har hon chans att få några månader retroaktivt. 

– Då är det vår och sommar också, och markerna fulla av burkar. Så jag klarar mig säkert, hälsar Eivor.

Eivor Nilsson, 84, pantar burkar – för att köpa mat

Eivors ekonomi i januari

Inkomst:

Allmän pension: 13 668 kr, skatt: 2 334 kr

KPA: 1 171 kronor, skatt: 351 kronor

AMF: 854 kronor, skatt: 256 kronor

Att leva för efter skatt: 12 752 kronor 

 

Pantburkar i januari: 316 kronor (under snittet, kan vara minst det dubbla under sommarhalvåret)

 

Utgifter i januari:

 

Hyra, el, tele:

Hyra 6 356 kr

Vattenfall/el 200 kr

 

Hår smink kläder:

Hudcreme 55 kr

Frissan 500 kr

 

Nöjen o presenter:

Talgbollar till balkongen 20 kr

Frimärken 33 kr

Kaffebröd t bridge 50 kr

Medlemsavg. dansen 60 kr

Blommor t dotterns 65-årsdag 90 kr

Hjärt- och Lungfonden 125 kr

Frälsis 100 kr

 

Resor:

Tågbiljett Eslöv 51 kr

 

Systembolaget:

Tre inköp, vitt vin 507 kr

 

Läkare/sjukvård:

Fotvård 320 kr

 

Hemmet:

Gaständare 30 kr

 

Livsmedel:

8 inköp för mellan 14 och 130 kronor,

totalt 557 kr

 

Det blir ett överskott på hela 4 014 kronor.

Eivor kommenterar:

– Jo, men jag hade en fullproppad frys efter julhelgen.

– Månaderna innan hade jag också tandläkarräkningar på flera tusen. Och så elnätsavgiften, försäkringar och räkningen för den fasta telefonen. Så det jämnar väl ut sig.

– Men visst jag snålar och får en del över. Det är mitt sätt att leva. Jag trivs och klarar mig bra.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)

Vad gör regeringen åt Sveriges låga pensioner?

 

”Sverige behöver en bred debatt om det faktum att pensionerna är för låga. Vår främsta prioritering den här mandatperioden är att höja pensionerna. Vi ska göra det i tre steg. 

För det första har vi stärkt ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt i dag genom att från 1 januari 2020 ha höjt taket i bostadstillägget med 1400 kr och höjt garantipensionen med 200 kr. 

I nästa steg ska vi under 2021 höja pensionen med drygt 7000 kr om året för de pensionärer som arbetat ett helt yrkesliv med låg lön. 

Det tredje steget är att öka inbetalningarna till pensionssystemet för att ge en ordentlig höjning av pensionerna. I den här frågan har S tydligt tagit ställning men än så länge saknas det stöd i riksdagen. 

Vårt mål är att öka inbetalningarna till pensionssystemet så att svenskar som sliter ett helt yrkesliv får minst 70 procent av sin slutlön i pension.”