Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skånska städernas kamp mot regnhotet

Foto: JENS CHRISTIAN
"Vi måste veta att de husen står säkra i hundra år framåt."
Foto: Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Under tisdagen drabbades Kalmar av översvämning och under onsdagen kom ovädret till Kristianstad. 

När de skånska städerna drabbas av skyfall och översvämningar finns olika strategier. 

En skånsk kommun planerar 100 år framåt i tiden.

Men på andra håll skapar klimatskyddet konflikt.

Här är några av lösningarna på extremvädrets följder.

I Skåne går havsnivåhöjningarna snabbare än landhöjningen och med kust på tre sidor och näst intill obefintlig landhöjning har Skåne, enligt länsstyrelsen Skåne, ett mer utsatt läge än något av Sveriges övriga län. Speciellt när det gäller stigande havsnivåer och erosion. 

Blir det översvämningar i södra Sverige är Kristianstad en av städerna där flest människor skulle beröras, enligt beräkningar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Eva Mårtensson är kommunikatör i Kristianstad kommun och hon sitter även i projektgruppen för vallarbetet i Kristianstad. 

– Vattenståndet Helge ån påverkas minimalt av skyfall. Det som innebär en risk för oss är översvämningar som sker efter snösmältning och vattnet som kommer från småländska höglandet på vårvintern.

Hon menar att ett skyfall i Kristianstad kan vara lite jobbigare än för andra städer, eftersom staden ligger lågt. Kristianstad är även en av de städer som ligger lägst i Sverige.

– Det kan ta lite längre tid med avrinningen. Men det är långvariga regnperioderna i större områden som skapar de stora problemen. Då stiger vattenflödet i Helge ån och om det samtidigt är ett högt vattenstånd i havet trycks vattnet tillbaka mot Hammarsjön och Kristianstad. 

Byggplan för vallarna sträcker sig i 100 år 

År 2002 var stora delar av Kristianstad nära att översvämmas och vattennivån steg till 2,24 meter över det normala. Sedan dess pågår arbetet med att skydda staden med vallar och pumpstationer som hindrar vattnet från att rinna in i staden. 

– Nu är kajer byggda gentemot ån genom stan. Om vi skulle få samma vattennivå i dag som 2002 skulle vi klara det med råge. Vår vallutbyggnadsplan har en horisont på 100 år. 

Med upprustade och nybyggda skyddsvallar längs Helge å och Hammarsjön ska Kristianstad skyddas från översvämning även när staden har gått in i nästa sekelskifte.
Foto: LASSE SVENSSON

Från januari 2021 finns första gången en plan för ett fullständigt vallsystem som ska kunna skydda Kristianstad mot översvämning i mer än 100 år framöver. Planen beskrivs på Kristianstads kommun som en successiv utbyggnad under de kommande 20 åren och den uppskattade kostnad ligger på 1,6 miljarder kronor.

– Om vi bygger nya områden i dag måste vi veta att de husen står säkra i hundra år framåt. Därför måste vi ha en plan hur vi ska kunna vara skyddade mot en konstant hög havsnivå.

Det är här som den stora utmaningen för Kristianstad ligger menar Eva Mårtensson. Problemen uppstår om isarna smälter och havsnivån stiger för att sedan stanna på en konstant hög nivå. 

– Stiger vattennivån i Helge å blir det svårare för oss att möta vårvintrar och regnsäsonger.

Konflikten i Vellinge kommun

Vellinge kommun är på väg att bygga ett drygt två mil långt översvämningsskydd som ska skydda Falsterbonäset mot stigande havsvatten. När som helst kan nämligen Falsterbonäset drabbas av en enorm våg som kan översvämma stora delar av näset. Den 16 kilometer av skyddet beräknas bestå av jordvallar och övriga delar av murar.

Miklós Hatházi är tillförordnad samhällsbyggnadschef i Vellinge kommun. 

– Invallningen av näset som ska motverka förhöjning av vattennivåerna pågår. Men projektet har överklagats och ligger just nu hos miljödomstolen och kommer med största sannolikhet tas upp vid årsskiftet.  

Konflikten om skyddsvallen har pågått länge och överklagan har skett av ortsbor, som får en vall eller mur på tomtgränsen och av länsstyrelsen, som vill skydda näsets känsliga natur. Även alla tre golfklubbarna på näset har protesterat, för att de förblir oskyddade. 

– Det är väldigt många intressenter som berörs av det här projektet, säger Miklós Hatházi. 

Så här kan skyddsvallen se ut i delar av Falsterbo och Ljunghusen (vallen i ljusgrönt).
Foto: Sweco

Samtidigt som överklagan ligger och väntar i Mark- och miljödomstolen så pågår parallellt en projektering för invallningen. 

– När det avgörs i domstolen ska det finnas ett någorlunda färdigt projekt så att vi kan börja bygga. Vi tror inte att domstolen kommer såga hela projektet, däremot kan det bli så att man kräver vissa åtgärder. 

Vattenfrågan är något speciellt för näset då det är ett låglandskap som är svår att avvattna. berättar Miklós Hatházi. 

Vellinge kommun som drabbats hårt av skyfall och översvämningar har nu byggt flera olika anläggningar för att hållbart hantera dagvattnet. De har bland annat anlagt så kallade biofilter som är små planteringar dit regnvattnet leds, fördröjs och till viss del även renas.

– Det pågår en dagvattenutredning med åtgärder som leder bort dagvattnet.

”Aldrig sett något liknande”

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!