Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Efter mördarsnigeln - här är nya plågoanden

Fälla för suzukiiflugan Foto: Jordbruksverket
Suzukiiflugan, en hone och en hane Foto: Jordbruksverket
Stickmygga. Foto: Imago Sportfotodienst / IMAGO/FOTOARENA IMAGO SPORTFOTODIENST
Sandra Manduric. Foto: Privat
Är du rädd för småkryp? – Man kan ju inte skydda sig mot naturen. Vi i familjen är ute mycket och vi kollar så klart om vi fått några fästingar. Men vi undviker inte att göra saker för att barnen kanske kan få hjärnhinneinflammation från fästingar. Om man ska undvika en massa saker för att de kan vara farliga kan man till sist inte göra någonting. – Nu kanske vi låter som helt oansvariga föräldrar, skrattar Jenny. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Är du rädd för småkryp? – Nja, jag läste lite om den där flugan men den gjorde mig inte särskilt rädd. Fästingar är väl värst, eftersom man kan bli riktigt sjuk. Annars funderar jag inte så mycket på det där. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Är du rädd för småkryp? Lars Erik, 72, pensionär och Gull-Britt Hansson, 69, pensionär, Sövde: – Jasså, finns det en ny fluga? Jag hade en fästing i armvecket tidigare i år, men oroar oss gör vi inte, det är mest mygg och knott här. – Nej, det är inget jag oroar mig över och vi gör inget speciellt för att skydda oss, säger Gull-Britt som hyrt samma plats på Ystad camping i 23 år. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Är du rädd för småkryp? Stefan Jönsson, 46, projektledare, Harlösa: – Nej, det är jag faktiskt inte och den där flugan hade jag inte koll på. I år har hela familjen varit förskonade från fästingar. Vi har campat här förut och aldrig fått en fästing. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Är du rädd för småkryp? Linda Svensson, 28, tågvärd, Borås och Fredrik Hansen, 28, Borås: – Nej, den har jag inte hört om. Fästingar tänker jag lite på, för man kan ha otur och bli väldigt sjuk. Men annars är jag inte orolig. Jag använder inte ens myggmedel. Däremot oroar jag mig mer när jag åker utomlands, för denguefeber till exempel. Krypen i Sverige är mest irriterande, säger Linda. – Jag har faktiskt aldrig haft en fästing ens så jag har aldrig behövt bekymra mig över det! Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
1 / 10

Efter mördarsnigeln kommer den japanska suzukiiflugan. Den borrar små hål i frukt och bär för att lägga sina ägg och kan totalförstöra hela skördar. Nu varnas det för att flugans framfart i Skåne kan ställa till det.

– I andra länder är suzukii en av de svåraste skadegörarana, även här kan vi få betydande skador, säger Sanja Manduric, rådgivare på Jordbruksverket.

Upp till 70 larver i ett körsbär

I Sverige har suzukiiflugan inga naturliga fiender och kan därför föröka sig snabbt. Den livnär sig på bland annat blåbär, hallon, jordgubbar och körsbär och trivs bäst i fuktigt klimat. Flugan är tre millimeter och nära släkting med bananflugan. Skillnaden är att suzukiiflugan föredrar att gå på bär innan de mognat och på så sätt kan förstöra stora frukt och bärodlingar.

En hona kan lägga 400 ägg i snitt under sin livstid. Ett enda körsbär kan innehålla 60 till 70 larver.

Som bärodlare ska man tänka på att inte ha fläderbuskar intill odlingarna och plocka av ofta samt röja fallfrukt.

Ett värsta scenario är att flugan sprids till vilda blåbär och på så sätt ställer till det för björnar, skogsfåglar och andra djur som har blåbär som föda.

Fler hot mot djur, natur och människor

Det finns ett gäng växter och djur i naturen som ställer till det mer än de gör nytta. Antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Cirka 2000 främmande arter har lyckats etablera sig i Sverige på land och i vatten. En fjärdedel av dessa skapar problem för naturen och människan. De kallas för invasiva arter.

Här är några av de arter i Skåne som kan orsaka skada på växter, djur och människor.

Fästingar

Fästingbett kan leda till borrelia och i värsta fall TBE. De senaste åren har mellan fyra och sex personer per år smittats av TBE i Skåne. Cirka en tredjedel av de insjuknade drabbas av ett allvarligt sjukdomstillstånd med förlamningssymtom eller personlighetsförändringar. Yngre får ofta hjärnhinneinflammation med ont i huvud och nacke. Det går att vaccinera sig mot TBE på vårdcentralen.

Vanligare är det att fästingar bär på borrelia, då uppträder och en stor rodnad vid bettet. Borrelia behandlas med antibiotika. Förra sommaren upptäcktes en ny och lurigare typ av fästingburen borrelia i Danmark där rodnad uteblir, vilket gör den svårare att upptäcka.

Mördarsnigel

Den spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln som den kallas i folkmun upptäcktes i Sverige 1975. Den sprider sig naturligt och orsakar skador i natur och trädgårdar, då den äter allt i sin väg - ibland även sina egna. Arten har inga naturliga fiender i Sverige. Plocka dem på morgonen, då är de som mest aktiva. Undvik fallfrukt och högt gräs. Gillra fällor genom att gräva ned ölburkar med öl i.

Vresros (Rosa rugosa)

Vresrosen hör egentligen hemma i Asien men har tagits hit som trädgårdsväxt. Här i Sverige sprider sig vresros snabbt och hotar inte bara inhemska växter och djur utan också hela biotoper genom att breda ut sig över stora områden, framför allt på sandiga marker. Vresros måste grävas upp med rötterna för att inte snabbt återkomma på platsen.

Sjögull

Arten kommer ursprungligen från Mellaneuropa och Asien men odlas här som prydnadsväxt i dammar. Den har en stor spridningsförmåga och kan vålla stora problem. Där förhållandena är gynnsamma kan sjögull bilda stora täta bestånd som kan hindra bad, fiske och båttrafik, dessutom påverkas livet under ytan av det minskade ljusinsläppet.

Stånds (Senecio jacobaea)

Den gula blomman stånds eller Senecio jacobae är dödligt giftig för hästar. "De första symptomen kan uppträda flera veckor efter det första intaget. I början ser djuren utmärglade ut, därefter får de en vacklande gång och ger intryck av att vara halvblinda eller likgiltiga för hur de går. I senare stadier kan förgiftade djur vara mycket lättretliga och anfalla” skriver Statens veterinärmedicinska anstalt på sin hemsida.

Enligt preliminära resultat från Lunds botaniska förening så har växten ökat i Skåne med 26 procent de senaste 20 åren.

Det bästa sättet att bli av med den giftiga blomman är att rycka upp dem med roten och sedan bränna den.

Stor stickmygga

I Småland har Arten Culiseta alaskaensis påträffats, en extra stor variant av den irriterande blodsugaren.

Stickmyggan gillar hästar, kossor, människor och andra stora däggdjur. För att skydda sig mot myggor i allmänhet rekommenderas att plantera buskarna pors- och skvattram som har en stark doft som myggor ogillar. Om du blir biten smörj bettet med kylbalsam, alsolsprit eller alsolgel. Det finns även receptfritt läkemedel med antihistamin att köpa. Kroppen reagerar starkast på att bli biten av arter den inte är van att bli biten av.

Källa: Lansstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Skane.se,

Fruktade suzukiiflugan är släkt med bananflugan, och är bara tre millimeter. Den upptäcktes första gången i Japan. 2008 kunde man konstatera att den även frodades i USA och i Sydeuropa. Suzukiiflugan har därefter snabbt tagit sig upp till Norden och för två år sedan hittades den första gången i Skåne. Troligtvis har den kommit via importerad frukt.

I Sverige har flugan med det latinska namnet drosophila suzukii inga naturliga fiender och kan därför föröka sig snabbt. Den livnär sig på och bär och borrar små hål där den lägger ägg. Skillnaden mellan bananflugan och suzukiiflugan är att den senare sortens honor har sågtandade äggläggningsrör som gör att hon lägger ägg i omogna bär. Nu jämförs den skadliga miniflugan med mördarsnigeln. Och forskare menar att det är ett av de allvarligare problemen på bär man haft.

Större skador i år

– Det är en svår skadegörare eftersom den angriper i mognadsfasen och förstör bären innan de skördas. Förra året fick vi rapporter om skador i hösthallon. Hittills har de varit en begränsad omfattning skador. I och med den milda vintern och en varm och torr maj månad, så kan vi förvänta oss större skador i år än förra året. Hur stora är svårt att förutsäga, förklarar Sanja Manduric, rådgivare på Jordbruksverket.

Flugan är särskilt förtjust i blåbär, men även plommon, jordgubbar, björnbär, havtorn och vinbär är utsatta. En hona kan lägga 400 ägg i snitt under sin livstid. Ett enda körsbär kan innehålla 60 till 70 larver.

Värsta tänkbara scenariot är att den glupska flugan sprider sig till skogsmarker och angriper vilda blåbär.

– Då har vi en helt annan situation, där är de omöjliga att stoppa, säger Sanja Manduric.

Dessutom skulle det kunna ställa till det för björnar, skogsfåglar och andra djur som har blåbär som föda.

Förstört skördar

I andra europeiska länder som Frankrike och Italien är suzukiiflugan en av de värsta skadegörarna med allvarliga konsekvenser för bärodlare, därför är det viktigt att vara på sin vakt menar Sanja Manduric.

– Där det blir stora populationer kan de innebära mer än femtio procent skördebortfall, upp till 80 procent på jordgubbar och total förlust i körsbär.

Hittills har man konstaterat att flugan inte spridit sig utanför Skånes gränser, däremot har man begränsad data vad gäller den rådande populationen och det finns ingen fångad fluga än så länge i år. Enligt Länsstyrelsens rapporter är suzukiiflugans utbredning inte bara ett bekymmer för bärodlare utan kan i framtiden också ställa till det för de djur som exempelvis har blåbär som föda.

Sanja Manduric menar att det är positivt att de redan på tidigt stadium försöker bekämpa flugan. Jordbruksverket tillsammans med forskare vid SLU - Sveriges lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet i Malmö arbetar gemensamt med ett projekt för att samla in information, sprida kunskap och stoppa spridningen av flugan.

– LRF söker dispens för ett kemiskt bekämpningsmedel som används utomlands vid ekologiskt odling. Vi väntar besked i dagarna, säger Sanja Manduric.

För mer info besök Jordbruksverkets hemsida.