Stefan Wydow, vice ordförande i Malmö stads romska råd, har under våren medverkat i en parallell rättegång rörande grov våldtäkt mot barn, där en man fått svära ed på att han är oskyldig. Hans bror Marian Wydow är kommunalt anställd för att jobba med inkludering på Romskt informations- och kunskapscenter. Samtidigt deltar han på möten i Malmö stads lokaler där det diskuteras lagar och straff som bara gäller romer.
För Malmö stad kommer uppgifterna som en nyhet.
Adam Hidestål är avdelningschef på kulturförvaltningen på Malmö stad, och ansvarar för Romskt informations- och kulturcenter (RIKC). Han sitter även med i Malmö stads romska råd. Han kände inte till förekomsten av romani kris, den romska domstolen, i Malmö.
– När jag tog ansvar för den här verksamheten för två år sedan så läste jag ju på om romernas historia och om romani kris. Jag pratade med föreståndaren på RIKC då och frågade om det här var något som fanns i Malmö, men det fanns inte då vad han kände till. Så då släppte jag frågan, säger Hidestål.
– Vi ser allvarligt på den här informationen, men vi saknar förstahandsinformation om vad som hänt. Jag har pratat med förvaltningsledningen och konstaterat att vi behöver genomföra en internutredning, som vi nu satt igång.
Hur är det möjligt att en anställd av Malmö stad, tillika vice ordförande i Malmö stads romska råd, samtidigt agerar domare i ett parallellt rättssystem?
– Parallella rättssystem är ju en polisiär fråga. Det är ingen arbetsgivarfråga vad medarbetare gör på sin fritid i stort. Vi har mötesfrihet och yttrandefrihet och allt det där, vilket gör att jag som arbetsgivare har svårt att kunna, och ska inte heller, ingripa i vad medarbetare gör på sin fritid. Men i det här sammanhanget kan vi komma att behöva agera. På vilket sätt får internutredningen visa.
Hur ser du på att det diskuteras romani kris-fall i Malmö stads lokaler?
– Min personliga åsikt är att jag inte tycker att det känns lämpligt att man kombinerar den verksamhet du beskriver med att vara tjänsteperson i Malmö stad. Det känns väldigt svårt.
”Inte förenligt”
Mattias Sigfridsson är biträdande polischef i Malmö. Han tycker inte heller att det känns lämpligt.
– Att ha domare utifrån en sedvanerätt är varken det vi vill se eller det vi vill stå för och det är absolut inte rättssäkert så det ska inte finnas. Vi ska inte ha några domare i något annat rättssystem än det som beslutats enligt Sveriges rikes lagar. Så det är inte förenligt med någon roll.
– Vi har ju minoritetskulturer som behöver få finnas, men system där man utifrån odemokratiska och icke rättssäkra processer dömer ut straff eller medlar, det ska vi absolut inte ha.
Ett av polisens sätt att nå ut till romer, berättar Sigfridsson, är genom att delta i workshops på RIKC. Det vill säga samma lokaler där det behandlas utomrättsliga romani kris-fall och straff som bara gäller romer.
Har ni pratat med de romska företrädarna i kommunen om förekomsten av parallella domstolar och hur man kan göra för att få romer att vända sig till svensk polis istället för domarna i kris?
– Nja, vi informerar ju om hur man gör när man kommer till oss, men det gör vi liksom i vardagen hela tiden när vi träffar dem. Ur vårt perspektiv pratar vi inte om ett parallellt rättssamhälle för det ska inte finnas. Så vi pratar om det svenska systemet och hur man gör.
Men det finns ju. Då måste man väl kunna pratat om det?
– Ja, men vi väljer att informera om hur vi arbetar med det och hur vi fungerar och vilken hjälp man kan få om man kommer till oss.
”Ska stävjas och bekämpas”
Justitieminister Morgan Johansson (S) skriver i en kommentar att han ser allvarligt på uppgifterna om parallella rättsskipningar:
”Det finns bara en sorts domstolar i Sverige, och det är statens. All form av privat rättsskipning är förkastligt och ska stävjas och bekämpas.
Det är inte möjligt att genom avtal individer emellan fria någon från ansvar för brott som faller inom allmänt åtal.
Oavsett vilka uppgörelser som görs så är det alltid rättsväsendets uppgift att utreda brott, väcka åtal och pröva målet i domstol. Det är bara så brottsoffer kan få verklig upprättelse.
Den som deltar i en ”alternativ” rättsskipning kan själv göra sig skyldig till brott genom skyddande av brottsling och annat försvårande av lagföring.”
Premium
Premium