Den tidigare argentinska presidenten Juan Peron (mitten) sålde tusentals blanka argentinska pass till nazister.Den tidigare argentinska presidenten Juan Peron (mitten) sålde tusentals blanka argentinska pass till nazister.
Den tidigare argentinska presidenten Juan Peron (mitten) sålde tusentals blanka argentinska pass till nazister.
Ludwig Lienhard (t.v.) var en av många nazister som reste till Argentina efter kriget. Men han återvände ganska omgående till Norden igen.Ludwig Lienhard (t.v.) var en av många nazister som reste till Argentina efter kriget. Men han återvände ganska omgående till Norden igen.
Ludwig Lienhard (t.v.) var en av många nazister som reste till Argentina efter kriget. Men han återvände ganska omgående till Norden igen.

Efter flykten genom Sverige – så gick det för nazisterna

Publicerad

Tusentals nazistiska krigsförbrytare flydde till Sydamerika efter andra världskriget.

Några tog sig dit med fartyget Falken, som avgick från Stockholm och gjorde stopp i bland annat Malmö och Simrishamn. 

Flera av nazisterna blev kvar i Sydamerika resten av sina liv, långt bort från domstolarna i Europa. 

Att nazister erbjöds en fristad i just Sydamerika var knappast någon slump. Flera av de sydamerikanska länderna hade ledare som inspirerades av den italienska diktatorn Benito Mussolini och hans fascistiska idéer. 

Enligt Daily Mail nådde drygt 9 000 nazistiska krigsförbrytare Sydamerika, och de hittade ofta en roll att inta i sina nya hemländer.

– Paraguay till exempel byggde upp hela sin krigsmakt på gamla tyska nazister, säger journalisten och författaren Rolf K Nilsson, som skrivit boken Mellan Röda stjärnan och hakkorset.

Hur kunde livet se ut för en nazistflykting i Paraguay? 

– Förmodligen inget vidare. Torrt, varmt och fattigt. Det var bättre att hamna i Argentina. Men de hade i alla fall livet i behåll.

Och de hotades inte av utlämning till Europa?

– Nej, det fanns inga utlämningsavtal. Hade de med sig pengar och guld så kunde de nog bygga upp ett eget litet rike för sig själva. 

Under sin färd mot Argentina gjorde Falken bland annat ett stopp i Helsingborgs hamn.Foto: RIKSARKIVET

Tog sig till Sydamerika via Sverige

Drygt 16 nazistiska flyktingar tog sig till Argentina via Sverige med fartyget Falken. Svenska myndigheter gjorde inget för att stoppa nazisterna, och väl på plats i Sydamerika inleddes helt nya liv för flera av dem. 

Den svenska SS-mannen Hans-Caspar Kreuger blev kvar i Argentina fram tills han dog i en bilolycka 1977. I sitt nya hemland grundade han bland annat en resebyrå.  

– Den låg på en lyxig adress i Buenos Aires, så det var ingen källarverksamhet. Resebyrån hette Via Nord Scandinavian Travel Agency. Från början startade han tydligen den resebyrån som en täckmantel för att smuggla in nazister i landet. Men det utvecklades till en mer vanlig resebyrå med tiden, säger Rolf K Nilsson.

SS-officeren Ludwig Lienhard med familj på väg till Argentina år 1948.Foto: RIKSARKIVET

Falkens ägare, Ludwig Lienhard, lämnade Argentina betydligt tidigare och var tillbaka i Danmark redan på 50-talet. Han var bitter på Sverige eftersom han inte fått någon utmärkelse för att ha räddat svenskättlingar från det sovjetiska förtrycket i Estland. 

Men han behövde inte oroa sig för att bli åtalad på grund av sin nazistiska bakgrund. 

– Han var inte tillräckligt intressant för att riskera åtal när han återvände hem till Flensburg. Han hade inte en tillräckligt hög nivå och det räknades till godo att han fick över estsvenskarna, säger Nilsson.

Vad tyckte han om Sverige? 

– Han var besviken på Sverige eftersom han tyckte att han skulle haft en medalj för sitt arbete med estsvenskarna. Men det var inte svenskarnas intresserade av.

Juan Peron

Juan Peron blev Argentinas president 1946 och blev kvar vid positionen i nio år. 

 

Enligt Daily Mail sålde Juan Peron 10 000 blanka argentinska pass till organisationen ODESSA, som hade till syfte att skydda SS-män efter kriget.

 

Efter en militärkupp tvingades Juan Peron lämna Argentina. Han välkomnades tillbaka först 1972 och valdes återigen till landets president i oktober 1973. Han dog mindre än ett år senare.

 

Juan Peron var i grund och botten fascist och fick själv uppleva fascismens framfart under en vistelse i Italien vid slutet på 30-talet.

Rekryterade nazister till Argentinas armé

Ombord på Falken fanns inte bara nazister med rötterna i Europa. I besättningen fanns även Carlos Schulz, som växte upp i Argentina. 

– Han var argentinsk medborgare men kom ursprungligen från Tyskland. Så han såg tysk ut, men kallade sig Don Carlos. Det var kanske lättare för honom att ta sig genom Europa efter kriget om han kallade sig Don Carlos, säger Nilsson.

Schulz greps i Stockholm 1947, strax innan Falken skulle avgå. Under förhör hävdade han att han hade som uppdrag att rekrytera soldater till Argentinas armé. Allra helst skulle de nya soldaterna vara tidigare nazister.

Chefen för SS underrättelsetjänst i Norden, Arthur Grönheim, fanns också ombord på Falken. Han fick lov att lämna Sverige eftersom han gick med på att vittna mot den svenska nazisten Sven Olof Lindholm, som grundade nazistpartiet Svensk socialistisk samling. 

Vad det verkar så levde Grönheim ett relativt tryggt och stillsamt liv i Argentina. Enligt boken Den falske ingenjören och andra svenska spår i Argentina så bodde Grönheim till en början i svenskkolonin Obéra, innan han flyttade ett tjugotal mil norrut till staden Esperanza.

Där ska han ha blivit kvar tills han dog.

Tufft liv väntade vissa

För några av de flyende nazisterna väntade en tillvaro i Sydamerika som inte var helt olik deras liv i Europa. För andra blev livet desto tuffare.

– Många av dem levde inga bra liv efter kriget eftersom ingen ville ha med dem att göra. Folk visste vad de hade gjort, så de var stämplade. Men det fanns en del som också klarade sig bra, säger Nilsson.

Vad avgjorde om man klarade sig bra eller fick det tufft? 

– Dels var det deras kompetens och hur högt uppsatta de var i hierarkin. Höga militärer och forskare hade tjänster som var av intresse. Men fotsoldater som fick göra skitjobbet hade det inte så bra efteråt. SS-stämplades ju som en kriminell organisation.

Gällde den stämpeln även i Sydamerika?

– Nej, inte riktigt. Men om man ska vara ärlig så var ju många av de här personerna allmänt otrevliga människor, så dem ville man egentligen inte ha in i Sydamerika. Det fungerade inte att komma till Sydamerika och börja prata om överlägsna raser hur som helst. Men om man kunde anpassa sig lite så kunde det nog gå bra.

Här bosatte sig nazisterna

Hemliga dokument som tyska åklagare har tagit del av visar att 9 000 nazister som begick krigsbrott flydde till Sydamerika efter andra världskriget. Förutom tyskar flydde även nazister från Ukraina, Ryssland och västra Europa.

 

Upp emot 1 000 nazister flydde till Chile, det dubbla till Brasilien och 5 000 hamnade i Argentina. 

 

Flera hundra nazister flydde även till Mellanöstern.

 

Källa: Daily Mail 

Lämnades aldrig ut

Flera av nazisterna som flydde till Sydamerika hade begått grova krigsbrott och riskerade långa fängelsestraff om de satte sin fot i Europa. Men i Sydamerika var de säkra. Rättvisans långa arm räckte inte hela vägen dit. 

Men det fanns ändå några som inte lyckades hålla sig undan. Adolf Eichmann, som under kriget skröt om att han skickat 5 miljoner judar mot sin död, fångades av den israeliska underrättelsetjänsten utanför sitt hem i Argentina 1960. Han fördes i hemlighet till Israel och dömdes till döden genom hängning. 

Även nazisten Klaus Barbie, mest känd som "Slaktaren från Lyon", ställdes inför domstol efter att han utvisats till Frankrike 1983. Han dömdes till livstids fängelse 1987 och dog i cancer fyra år senare.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag