Missnöjet på Limhamns sjöstad som Kvällsposten tidigare berättat om har handlat om hur boende upplever problem som ökad nedskräpning, skadegörelse, otrygghet och barn som lämnas utan uppsyn.
En person i reportaget uttryckte det så här:
– Vi sparade intensivt i flera år för att kunna köpa oss till ett område där det känns tryggare och där vi bor med människor i samma livssituation. Men nu när hyresrätterna är uppe känns det lite som att vi är tillbaka där vi startade.
En tiondel ska gå till socialen
Under förra veckans sammanträde i kommunstyrelsen i Malmö föreslog Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Liberalerna en ny markanvisningspolicy för att få till en mer blandad stad.
Enligt den nya policyn som majoriteten i styrelsen ställt sig bakom ska en tiondel av alla nybyggda hyresrätter – kommunala som privata – upplåtas till socialen.
Ytterligare tio procent ska finnas tillgängliga för människor med försörjningsstöd genom Boplats Syd. Minst hälften av alla nybyggda lägenheter ska förmedlas via ”ett transparent kösystem som är öppet för alla”.
– Det är för att vi ska få en bättre fördelning över hela staden. I dag är det alldeles för få fastighetsägare som accepterar försörjningsstöd och då blir det en hög koncentration av bidragstagare på vissa ställen, så som det blivit på Limhamns sjöstad, säger Andreas Schönström (S), ordförande för tekniska nämnden i Malmö.
”Normen ska vara att man inte förstör”
Jesper Nilsson, 32 år, jobbar som adjunkt på lärarutbildningen vid Malmö universitet och bor i ett hyreshusområde i Sofielund. Han är en av många som känt igen sitt eget område i bilden som Kvällsposten rapporterat om från Limhamns sjöstad.
– Vi är många som valt att bosätta oss i allmännyttan just för att vi vill vara hållbara och blandas över klassgränser, kulturella gränser eller etniska gränser. Men koncentrationen av utanförskap och utsatta familjer är för stor för att jag och andra som vill göra skillnad och blanda oss ska kunna göra det.
De sociala normerna och uppförandekoderna går inte att upprätthålla när de som bryr sig och aktivt engagerar sig i sitt bostadsområde blir allt färre, menar Jesper.
Efter två års engagemang i områdets gemensamma odlingar har han tillslut avsagt sig ansvaret. Lusten dog och orken tog slut när redskap stals och rabatten gång på gång vandaliserades.
– Normen ska ju vara att man inte förstör, skräpar ner eller kallar varandra för ”hora”, och att man socialiserar in de människor som är i behov av stöd och hjälp. Men jag kan inte vara en god förebild för de här barnen när det finns så många andra förebilder i, vad ska man säga, gängmiljöerna här omkring.
Orken som eldsjäl tar slut
Av politisk övertygelse har han alltid motsatt sig tanken på lån och villa eller bostadsrätt, men nu har familjen börjat se sig om efter något nytt.
– Det går en gräns för hur mycket jag och andra som vill göra skillnad kan offra av oss själva och våra familjer. Jag vill inte att mina barn växer upp såhär. Jag är rädd att de ska anamma en barnkultur där de uppfostrar varandra med ett rått språk och skräpar ner och förstör.
Blandningen mellan resursstarka familjer och utsatta familjer borde vara jämnt fördelad över hela staden, menar han.
– Det kan inte bara vara vissa områden med kommunala hyresrätter som får ta allt, för det orkar man liksom inte med.
Nya regler på gång
Det kommunala bostadsbolaget MKB är ett av fyra bostadsbolag i Malmö som accepterar försörjningsstöd som inkomst, vilket gör att de får en relativt hög koncentration av bidragstagare i sina fastigheter.
En ny markanvisningspolicy med syfte att få till en större blandning och spridning av människor i nybyggda hyresrätter över hela staden, antogs i veckan på ett kommunstyrelsemöte. Policyn har ännu inte klubbats igenom slutgiltigt i kommunfullmäktige.
