Den 27-årige mannen trodde att de två hade dominanssex - och att det var därför som kvinnan vid upprepade tillfällen sa "nej".
Enligt honom själv har han varit med om liknande protester förut, och tolkade det hela som att det var en del av sexet.
– Hon stönade fram tunna och lätta nej. Sättet hon sa nej på nu var väldigt bekant för mig som en del av sexet, jag kände igen det från andra tjejer, säger han i förhör
27-åringen påstår också att han vid sex olika tillfällen upphörde med olika sexuella handlingar när kvinnan sa ifrån.
– Han säger också att han hör dessa "nej" och "sluta" som ofta är ett inslag i dominanssex, har jag nu har lärt mig, kommenterar Ralf G Larsson som var domare i målet.
Slår fast att mannen tvingade
Det var han och tre nämndemän som, efter att ha tagit del av förhör med de inblandade, dragit slutsatsen att det inte är fråga om våldtäkt, utan om dominant sex.
Man slår i domen fast att mannen med våld tvingade till sig sex - men Ralf G Larsson säger:
– Uppsåtet håller inte. Det finns ingen stödbevisning så då får man gå på hans berättelse, säger han.
Båda två har lämnat trovärdiga uppgifter i förhör.
– De är hyfsat trovärdiga båda två. Mycket av det han säger stämmer med vad hon säger. Nu har de inte haft något samtycke om dominanssex, men mannen har uppfattat det som att de hade det. Om han då gör något som inte han får göra så måste han förstå det, och det har inte åklagaren lyckats bevisa.
"Tur att inte medierna dömer"
Hur avgörande var det att allt detta inleddes med att de samtyckte?
– Det har naturligtvis spelat in, säger Ralf G Larsson.
Förstår du att domen väcker starka känslor?
– Jag förstår det. Tur att det är domstolarna som dömer och inte massmedia eller allmänheten, eller Facebook eller liknande. Det måste vara vi som står för rättssäkerheten i det här landet. Vi kan inte sätta in folk på två års fängelse där vi inte är helt säkra på att de är skyldiga.
Fråga om uppsåt
Att det inte finns någon utförlig stödbevisning menar åklagare Mathias Larsson, som drivit åtalet, är ett felaktigt påstående.
– Det finns stödbevisning i form av vittnen som träffat henne kort efteråt och som berättat om hur uppriven hon var bland annat, säger han.
– Det hela handlar om uppsåtsfrågan. Man konstaterar att det är en våldtäkt rent objektivt sett, men sedan är det uppsåtsbedömningen där man gör en annan bedömning.
Han har nu tre veckor på sig att avgöra om domen ska överklagas.
Straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud har tidigare krävt en lagändring så att samtycke krävs för sex.
Hon menar dock att tingsrätten i Lund inte gjort något formellt fel när man friar mannen från våldtäkt.
– Det går inte att kritisera tingsrätten rakt upp och ner. Högsta domstolen har ju lämnat sådana föreskrifter att domstolarna ska vara oerhört stränga med bevisföringen i sexualbrottmål.
Leijonhufvud tror att mannen kan bli fälld om domen överklagas till hovrätten och man åberopar den stödbevisning som finns.
– Finns en möjlighet att det kan bli en ändring i hovrätten därför att det finns en stödbevisning i form av en person som träffat henne och hjälpt henne när hon kommer springande därifrån.
Tingsrätten i Lund gör bedömningen att mannen inte "haft uppsåt till våldtäkt". Han ska ha trott att protesterna var en del av en sadomasochistisk lek.
– Ett försök från nån stackars domare i annan ålder att förstå sig på något som uppenbarligen pågår mellan unga människor, men som de inte har så lätt att bedöma, säger Madeleine Leijonhufvud.
