Dokumentet visar Hitlers danska svek

Gick till anfall. Adolf Hitlers och hans trupper intog Danmark trots icke-angreppspakten.
Foto: Hulton Archive
Dokumentet. Adolf Hitler­ och hans utrikes­minister ­Joachim von Ribbentrop skrev på fullmakten till icke-angreppsavtalet med Danmark. Traktatet är inbundet i röda ­pärmar och har nazi­tysklands stats­vapen, örnen och svastikan, stämplad i guld på.
Kapitulation. Kung Christian och statsminister Thorvald Stauning manar till lugn. Plakaten sätts upp den 9 april 1940, samma dag som invasionen.
Foto: The Granger Collection
Intar Danmark. Bilden visar tyska trupper som rycker fram i en dansk stad i april 1940. Efter fyra timmar hade Danmark kapitulerat. För danskarna blev det sedan fem år under den nazistiska överheten, en period som har kallats "De fem onda åren".
Foto: SVT

Här är det historiska dokument där Adolf Hitler lovade den danske kungen att inte anfalla.

Det var icke-angreppspakten mellan Danmark och Nazi-Tyskland, undertecknad i Berlin 1939.

Sverige och Norge ville inte vara med i pakten – som visade sig värd just ingenting.

Ett år senare invaderade Hitler Danmark som föll på fyra timmar.

Nyligen uppmärksammades 75-årsdagen efter den tyska invasionen den 9 april 1940 när mer än 30 000 tyska soldater angrep danskt territorium. Danskarna hade inte mycket att sätta emot med sina 16 000 man. Redan efter två timmar gav den danska regeringen upp, men det tog ytterligare två timmar innan ordern om kapitulation nådde ut till alla trupper.

Tyskarnas "Operation Weserübung-Süd" hade rullat i gång. I anfallet mot Skandinavien ingick också planen att ockupera Norge.

Redan ett år tidigare hade den danska regeringen försökt avstyra en tysk invasion genom att skriva ett traktat med Adolf Hitler. Den dansk-tyska icke-angreppspakten var ett försök att hålla Danmark utanför Hitlers expansiva planer samtidigt som han lade land efter land under sig i Europa.

För Hitler var traktatet inte mycket värt, möjligen var det en skenmanöver för stunden. När det väl var dags att ta Danmark betydde pakten inte ett skvatt.

Avtal undertecknades i Berlin

Avtalet som undertecknades i Berlin i maj 1939 finns bevarat i ypperligt skick i den danska Riksarkivet i Köpenhamn. Dokumenten är vackert inbundna med röda pärmar och nazisternas symbol stämplad i guld på framsidan.

Det är fascinerande att vi här namnteckningen från en av 20:e århundradets största diktatorer här, sade historikern Anders Dalsager när traktatet visades upp för tidningen BT i samband med 75-årsdagen efter invasionen av Danmark.

Fullmakten till icke-angreppspakten är prydligt undertecknad av både av Tysklands rikskansler Adolf Hitler och hans utrikesminister Joachim von Ribbentrop. Texten inne i dokumentet är författad på både danska och tyska. De båda nationerna lovar att inte angripa varandra.

Dokumentet ser så flott ut med röd inbindning och guldtråd, men så var den inte mer värd än papperet den var tryckt i, konstaterar Anders Dalsager på Riksarkivet.

Intensiva förhandlingar

Förhandlingarna inför undertecknandet av icke-angreppspakten var intensiva. Danmark vill gärna ha med sina skandinaviska grannländer i pakten, men Sverige och Norge tackade nej.

Den danske utrikesministern Peter Munch rekommenderade ändå regeringen att förhandla med Hitler. Trots allt var ju Danmark det land i Norden som geografiskt låg närmast Tredje Riket, det vill säga först i skottlinjen.

Själva fundamentet i dansk utrikespolitik var att undvika krig med Tyskland. Storbritannien hade redan 1937 deklarerat att man inte tänkte bistå Danmark militärt. Ett traktat skulle stötta den neutralitetsstrategi danskarna framgångsrikt använt redan under det första världskriget.

Inledde ett blixtkrig

Hitler och hans underhuggare satte sina namn på fredsdokumentet. Knappt ett år senare inledde han ett blixtkrig mot de underlägsna danskarna. Nazisternas plan var att lägga både Danmark och Norge under sig för att kunna säkerställa järnmalmstransporterna från neutrala Sverige. Järnmalmen var oerhört viktig för att hålla i gång den stortyska krigsmaskinen.

Invasionen blev lyckad för tyskarna, även om man förlorade många skepp och soldater i strider mot de allierade längs Norges kust. Men järnmalmen fortsatte att flöda och Sverige höll sig utanför kriget.

För danskarna blev det fem långa år under den nazityska överheten. De fem onda åren som de kallats.

Invasionen av Danmark

9 april 19.40 kl 04.15: Tyska trupper går över danska gränsen i syd på sju ställen. Samtidigt landsätter tyskarna styrkor på öarna Fyn, Själland och Falster. Den utrikesministern Peter Munch ställs inför ett ultimatom om villkorslös kapitulation.

04.40: På södra Jylland försöker små danska enheter försvara sig mot den tyska invasionen. Regelrätta strider uppstår. Men tyskarnas överlägsenhet är förkrossande: 30 000 soldater, 240 stridsflygplan och 70 stridsvagnar sätts in i invasionen.

05.10: Tyska fallskärmsjägare besätter viktiga platser i Köpenhamn.

05.30: Danska regeringen har krismöte och beslutar att ge upp. Klockan 06 ska allt motstånd upphöra, men det dröjer tills 08 innan ordern nått fram till de danska styrkorna på södra Jylland.

06.00: Flygplatsen i Væerløse utanför Köpenhamn bombas och tyska fallskärmsjägare intar flygplatsen i Ålborg.

08.00: Kampen är över. Danmark har fallit på fyra timmar.

Källa: Danska Riksarkivet

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!