Nyligen uppmärksammades 75-årsdagen efter den tyska invasionen den 9 april 1940 när mer än 30 000 tyska soldater angrep danskt territorium. Danskarna hade inte mycket att sätta emot med sina 16 000 man. Redan efter två timmar gav den danska regeringen upp, men det tog ytterligare två timmar innan ordern om kapitulation nådde ut till alla trupper.
Tyskarnas "Operation Weserübung-Süd" hade rullat i gång. I anfallet mot Skandinavien ingick också planen att ockupera Norge.
Redan ett år tidigare hade den danska regeringen försökt avstyra en tysk invasion genom att skriva ett traktat med Adolf Hitler. Den dansk-tyska icke-angreppspakten var ett försök att hålla Danmark utanför Hitlers expansiva planer samtidigt som han lade land efter land under sig i Europa.
För Hitler var traktatet inte mycket värt, möjligen var det en skenmanöver för stunden. När det väl var dags att ta Danmark betydde pakten inte ett skvatt.
Avtal undertecknades i Berlin
Avtalet som undertecknades i Berlin i maj 1939 finns bevarat i ypperligt skick i den danska Riksarkivet i Köpenhamn. Dokumenten är vackert inbundna med röda pärmar och nazisternas symbol stämplad i guld på framsidan.
Det är fascinerande att vi här namnteckningen från en av 20:e århundradets största diktatorer här, sade historikern Anders Dalsager när traktatet visades upp för tidningen BT i samband med 75-årsdagen efter invasionen av Danmark.
Fullmakten till icke-angreppspakten är prydligt undertecknad av både av Tysklands rikskansler Adolf Hitler och hans utrikesminister Joachim von Ribbentrop. Texten inne i dokumentet är författad på både danska och tyska. De båda nationerna lovar att inte angripa varandra.
Dokumentet ser så flott ut med röd inbindning och guldtråd, men så var den inte mer värd än papperet den var tryckt i, konstaterar Anders Dalsager på Riksarkivet.
Intensiva förhandlingar
Förhandlingarna inför undertecknandet av icke-angreppspakten var intensiva. Danmark vill gärna ha med sina skandinaviska grannländer i pakten, men Sverige och Norge tackade nej.
Den danske utrikesministern Peter Munch rekommenderade ändå regeringen att förhandla med Hitler. Trots allt var ju Danmark det land i Norden som geografiskt låg närmast Tredje Riket, det vill säga först i skottlinjen.
Själva fundamentet i dansk utrikespolitik var att undvika krig med Tyskland. Storbritannien hade redan 1937 deklarerat att man inte tänkte bistå Danmark militärt. Ett traktat skulle stötta den neutralitetsstrategi danskarna framgångsrikt använt redan under det första världskriget.
Inledde ett blixtkrig
Hitler och hans underhuggare satte sina namn på fredsdokumentet. Knappt ett år senare inledde han ett blixtkrig mot de underlägsna danskarna. Nazisternas plan var att lägga både Danmark och Norge under sig för att kunna säkerställa järnmalmstransporterna från neutrala Sverige. Järnmalmen var oerhört viktig för att hålla i gång den stortyska krigsmaskinen.
Invasionen blev lyckad för tyskarna, även om man förlorade många skepp och soldater i strider mot de allierade längs Norges kust. Men järnmalmen fortsatte att flöda och Sverige höll sig utanför kriget.
För danskarna blev det fem långa år under den nazityska överheten. De fem onda åren som de kallats.
