Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dödsskjutningarna är fler än någonsin

Ett stort antal skott avlossades mot de sex männen på Drottninggatan i Malmö i somras. Tre av dem avled, de andra tre skadades. Här söker polisens tekniker spår. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Manne Gerell, kriminolog vid Malmö unversitet. Foto: MARTIN MAGNTORN / PRESSBILD
Förra veckan sköts en man ihjäl på Södra Skolgatan i Malmö. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Dödsoffren för skjutvapenvåldet i Malmö är fler någonsin tidigare.

Tolv män har mördats och lika många har skadats i skottlossningarna i Malmö hittills i år och siffrorna utmärker sig i en nationell och internationell jämförelse.

– Vi gör flera grejer kring att förstå Malmös skjutningar mer generellt, men de kommer inte kunna ge svar på varför Malmö sticker ut, säger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

Med knappt två veckor kvar till 2019 står det klart att det har varit ett våldsamt år i delar av Skåne när det gäller skjutvapenvåld.

På uppdrag av Kvällsposten har polisens underrättelsesektion i Malmö tagit fram samtliga konstaterade skjutningar som har inträffat i Malmö, Helsingborg, Landskrona och Trelleborg under året.

Totalt har det i de fyra städerna skett 67 skjutningar med 13 döda och 22 skadade till och med 12 december. Malmö utmärker sig: 12 döda, 12 skadade. 

Vanligare att unga män skjuts ihjäl i Sverige än i Tyskland

Det är många, även i en internationell jämförelse och på nationell nivå sticker Sverige ut med många ihjälskjutna.

I en studie från i våras kunde svenska kriminologer visa att det är tio gånger vanligare att unga män skjuts ihjäl i Sverige än i Tyskland.

En man sköts till döds i anslutning till Nydalaparken i Malmö i somras. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

Varför siffrorna ser ut som de gör har forskarna inget svar på. Att det skjuts mycket i Malmö-regionen till exempel är i sig ingen nyhet.

–  Skjutningarna i Malmö har ökat där men samtidigt har det ökat även i andra delar av landet, säger Manne Gerell, en av forskarna bakom den uppmärksammade rapporten.

Det finns inga tydliga orsaker som har kunnat fastslås på vetenskaplig grund, men det finns teorier om orsakerna.

– Problem som dessa tenderar att vara större i fattiga städer, brottslighet och fattigdom sammanfaller ofta och det är ett rimligt sätt att se på det. Samtidigt som det kan finnas flera faktorer med närheten till kontinenten och smuggling för Malmös del.

 

SKJUTNINGAR I MALMÖ:

https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/skjutningar-test/

Gatugäng och kriminella nätverk

Manne Gerell lyfter även historiska skeenden som en tänkbar orsak till att unga män i regionen gärna beväpnar sig.

– Historiskt kan mc-gängens etablering i Sydsverige ha spelat roll. Det är ju inte de som skjuter i dag, det är gatugäng, men mc-gängen kan ha påverkat genom att driva in en kultur, en vana att bära och använda vapen.

Den 22 juni i år sköts en 24-åring till döds i Malmöstadsdelen Lindängen. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

De som skjuter, och blir skjutna, tenderar att vara unga män från socialt utsatta områden. 

– En hypotes är att det handlar om gatugäng och kriminella nätverk. Men varför har det ökat här och inte i Norge, Danmark eller Tyskland? 

Manne Gerell pekar ut ett antal tänkbara förklaringar, till exempel olika lagstiftningar eller problem med integration och segregation.

– Med högsta sannolikhet är det relaterat till invandring och integration. De här unga männen är antingen utlandsfödda eller har föräldrar som är födda i utlandet. Men, Tyskland med lägre fall av skjutvapenvåld, har också haft en stor invandring.

– Vad vi kan se utifrån det har någonting hänt i Sverige, men vad? Det har nog med de här frågorna att göra men hur och varför vet vi inte.

 

SKJUTNINGAR I TRELLEBORG:

https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/trelleborg/

Utsatta områden

Stefan Sintéus, polismästare i Malmö, håller med om att de inblandade i skjutningarna ofta kommer från utsatta miljöer.

– Många av de kriminella är svenska medborgare med utlandsfödda föräldrar i socialt utsatta områden. Det är fakta. Det är bara att titta på de ärenden vi har.

– Ett problem vi har i Sverige är att nyanlända klumpas ihop i miljonprojekt. I stället för att man sprider ut folk, säger han.

Stefan Sintéus, polismästare i Malmö. Foto: CAROLINE LARSSON
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), håller med både polisen och forskarna och pekar även hon på hur återväxten till kriminella nätverk hålls vid liv i socialt utsatta områden.

– I Malmö har vi dessutom ett geografiskt läge där tillgången till vapen och narkotika är stor. Kommer man med tuffa sociala förutsättningar ligger det närmare till hands att lockas in i den här miljön med löfte om snabba och stora pengar.

Malmöpolisen samarbetar i dag med kriminologer och följer forskningen om skjutvapenvåldet noga.

 

SKJUTNINGAR I HELSINGBORG OCH LANDSKRONA:

https://www.expressen.se/qs-widgets/qma/map/helsingborg/

Fler ihjälskjutna i Malmö än i Berlin

Stefan Sinteús har heller inget svar på varför fler unga män mördas med skjutvapen i Malmö än i Berlin.

– Man kan alltid enkelt säga att det handlar om straffskalan. Men vi tycker att det här är intressant, och vi har kolleger från Stockholm som nyligen har varit nere i Tyskland. Här är man snabbare att ta till skjutvapen, och det måste vi titta djupare på. Vad är det som gör att man är mer benägen att skjuta här? säger han.

Kriminologernas forskning visar att det är unga män i åldrarna 15-29 som sticker ut avseende skjutvapenvåldet. 

Manne Gerell efterlyser ett annat arbete hos berörda myndigheter för att komma tillrätta med det dödliga skjutvapenvåldet.

– Jag tror att man måste arbeta både bättre och smartare inom såväl polisen som i andra myndigheter. Polisen måste tillföras mer resurser.

– Om man analyserar de utsatta områdena ser man att det är många unga som det inte går så bra för, då får de här gatugängen en naturlig rekryteringsbas, där det så att säga fylls på underifrån. Samtidigt måste både skola och socialtjänsten i kommunerna bli bättre på att hantera de här frågorna, säger Manne Gerell.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!