Teresa Thörling var 26 år när hon mördades i Malmö. Hennes kropp hittades i en rivningskåk. Foto: PrivatTeresa Thörling var 26 år när hon mördades i Malmö. Hennes kropp hittades i en rivningskåk. Foto: Privat
Teresa Thörling var 26 år när hon mördades i Malmö. Hennes kropp hittades i en rivningskåk. Foto: Privat
Mordet på 31-åriga Gertie Jensen i Göteborg har likheter med mordet på Teresa Thörling i Malmö. Foto: OKÄNDMordet på 31-åriga Gertie Jensen i Göteborg har likheter med mordet på Teresa Thörling i Malmö. Foto: OKÄND
Mordet på 31-åriga Gertie Jensen i Göteborg har likheter med mordet på Teresa Thörling i Malmö. Foto: OKÄND

Detaljen kan fälla sexmördare som gått fri i flera decennier

Publicerad

Samme man kan ha begått det sadistiska sexmordet på 26-åriga Teresa Thörling i Malmö och 31-åriga Gertie Jensen i Göteborg. 

Ett hårstrå med mördarens DNA har skickats för analys. Det kan peka ut en sexmördare som gått fri. 

Polisens teori: en man som kan ha begått två så likartade mord kan också ha mördat senare.

Den 1 september 1980 på eftermiddagen hittades Teresa Thörling mördad i en rivningskåk i närheten av Värnhemstorget i Malmö. På hennes kropp fanns ett hårstrå. Kroppen låg dold under en matta, bara benen stack ut. Hon hade mördats men också skändats.

Den 12 augusti samma år mördades en annan yngre kvinna i Göteborg, och även det mordet bär tecken av en sadistisk sexualmördare. Offret, Gertie Jensen, hittades också hon på en rivningstomt i närheten av Gullbergskajen i Göteborg.

Egentligen borde ingen polis arbetat med dessa två olösta kvinnomord eftersom de är preskriberade. Men en analys och genomgång som kriminalkommissarie Bo Lundqvist vid Kalla Fall-gruppen i polisregion syd gjort tillsammans med bland annat en forskare verksam vid Karolinska institutet och Rättsmedicinalverket har visat på en möjlighet att spåra en man som inte bara är sexualmördare utan kanske också en seriemördare.

Teresa Thörlings kropp låg delvis dold under en gammal matta.Foto: KVÄLLSPOSTEN

För många likheter

En bidragande faktor är likheterna mellan de två morden.

– Det är så pass många likheter, särskilt om man till exempel tittar på hur morden gått till, den inledande attacken, utförande och plats, säger Bo Lundqvist.

– Ett tungt skäl är också att det är så kort tid mellan morden som i sig är sällsynta. En bedömning som gjorts tyder på att det sannolikt är samme gärningsman, säger han.

Det leder i sin tur till något annat.

– Varför skulle denne gärningsman då enbart utföra två sådana mord i augusti 1980, och sedan aldrig mer? Man kan aldrig genomföra några tvångsåtgärder som till exempel att gripa en person eller tvinga fram DNA-test i ett preskriberat ärende men det här skulle kunna leda till bevisning eller information om en gärningsman som begått brott efter att preskriptionen togs bort, säger Bo Lundqvist.

Då handlar det om mord, mordförsök eller dråp begångna efter 1 juli 1985.

Kriminalkommissarie Bo Lundqvist har fortsatt arbeta med de olösta kvinnomorden. Ett hårstrå som fanns på Teresa Thörlings kropp 1980 kan eventuellt ge information om en man som mördat senare.Foto: TOMAS LEPRINCE

Lösning i ett hårstrå

Om samma DNA återfinns i ytterligare ett mord kan det vara frågan om en seriemördare. Samma DNA kan också återfinnas i ett annat brott men där förundersökningen trots allt går att föra framåt.

Lösningen kan alltså finnas i ett enda hårstrå och annat bevismaterial som Kalla Fall-gruppen skickade till NFC, Nationellt forensiskt center, i december förra året.

– Vi har lämnat in material till NFC för att veta vilka förutsättningar som finns att göra forensisk analys bland annat av ett hårstrå. Frågan är - vad kan man göra med det och vad blir bäst. Det finns också andra spår och beslag som vi skickat för att få veta om det finns något som kan säkras, säger Bo Lundqvist.

Något svar har ännu inte kommit.

Slumpen avgjorde

Slumpen gjorde att Bo Lundqvist började granska de två morden. Det började med en förfrågan från West Yorkshire-polisen.

Brittisk polis ville veta om det fanns information hos Malmöpolisen som kunde bekräfta att den så kallade Yorkshire Ripper, seriemördaren Pete Sutcliff, varit i Malmö. 

Pete Sutcliff dömdes 1981 för mord på 13 kvinnor och mordförsök på sju kvinnor. En väsentlig del av förfrågan handlade om det fanns DNA-spår. Brittisk polis nämnde specifikt två mord, det på Teresa Thörling och mordet på 31-åriga Gertie Jensen.

Polisen som skickat mejlet tillhör en särskild grupp vid West Yorkshire-polisen, Operation Painthall. Gruppens uppdrag är att granska olösta mord som skulle kunna knytas till The Yorkshire Ripper.

En förklaring till de anhöriga

Kvällsposten avslöjade den 28 maj förra året att West Yorkshire-polisen begärt information, och misstanken att Pete Sutcliff kan ha varit i Sverige i augusti 1980.
Det tog något dygn, sedan kom en dementi från Operation Painthall i form av ett mejl till Bo Lundqvist. Britterna slog fast att misstanken att den brittiske seriemördaren varit i Sverige ska ha byggt på  felaktiga antagande som inte höll vid närmare granskning. Men avslöjandet fick BBC att göra en inträngande reportage om den brittiske seriemördaren och misstanken att han också mördat i Sverige.

BBC släppte på fredagen ett stort reportage om de olösta kvinnomorden i Malmö och Göteborg.Foto: BBC

Men då hade Bo Lundqvist redan hunnit fördjupa sig i utredningarna om kvinnorna som mördades i Sverige i augusti 1980, och släppte inte taget.

– Det är möjligt att vi inte kommer längre och även om ingen kan straffas för dessa två mord så får de anhöriga åtminstone en förklaring, säger han.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag