Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Personalens vittnesmål visar verkligheten i vården

Över 40 vittnesmål om riskfyllda överbeläggningar, ovärdig vård och patienter som dött i väntan på vård har redan kommit in.
Anders Willysson och Ingrid Ohlson jobbar som sjuksköterskor på akuten i Lund respektive Malmö.
Personalens vittnesmål ska spegla sjukvården inifrån.Foto: JAN WIRIDÉN

Sjuksköterskorna Ingrid Ohlson och Anders Willysson har startat Skånes sjukvårdsupprop för att visa allmänheten den tunga verkligheten inifrån vården. 

Över 40 vittnesmål om riskfyllda överbeläggningar, ovärdig vård och patienter som dött i väntan på vård har redan kommit in.

– Vi vill visa en ofiltrerad verklighet, det är så här det ser ut och det är sjukt.  

Stockholms sjukvårdsupprop har gett eko. Häromveckan startade Ingrid Ohlson, sjuksköterska på akuten i Malmö, och Anders Willysson, sjuksköterska på akuten i Lund, ett Instagramkonto för vittnesmål från vårdpersonal i hela Skåne. 

– Ingrid satt och funderade på det en kväll under sin semester och så ringde hon och frågade mig om vi skulle starta ett upprop här och jag sa absolut, berättar Anders Willysson. 

– Vi har tagit inspiration från Stockholms sjukvårdsupprop. Deras arbetssituation är väldigt lik vår och vi vill visa sjukvårdspersonalens verklighet för allmänheten, fortsätter Ingrid Ohlson.

På en kort tid har de fått in över 40 vittnesmål och 22 stycken har publicerats, helt anonymt. Det är skrämmande läsning om patienter som avlider efter flera timmars väntan på vård och patienter som avlidit ensamma och utan smärtlindring då personal inte hunnit titta till dem. 

I ett av vittnesmålen hulkar sjuksköterskan av gråt och säger att hon inte orkar fler överläggningspatienter – och då får hon ändå ytterligare en till avdelningen.  

– Detta är väl det bästa vi kan göra. Visa en ofiltrerad verklighet, det är så här det ser ut och det är sjukt, betonar Anders. 

Aldrig varit så mycket personal

De beskriver en arbetsmiljö som är så pass ansträngd att de inte har rätt resurser att ta hand om patienterna som söker vård. Problemet ska dock inte ligga i en brist på legitimerade sjuksköterskor i landet utan på att för få vill jobba som sjuksköterskor i regionen på grund av dåliga arbetsvillkor och arbetsförhållanden. 

– Vi har aldrig varit så mycket personal som vi är nu men de är inte patientnära. Vi får fler och fler chefer och mer administrativ personal, byråkrati och dokumentation, påpekar Anders och fortsätter:

– Senaste året har nästa 40 procent av våra sjuksköterskor på akuten i Lund sagt upp sig, av olika anledningar, men många på grund av vår arbetsmiljö. 

Ingrid:

– I Malmö anställde man i stället 30 sjuksköterskor på akuten för att komma upp i bemanning som vi ska ha men det betyder att vi har 30 nya sjuksköterskor på jobbet utan någon större erfarenhet. 

Gäller hela Skåne

Uppropet gäller dock inte bara akutmottagningarna utan alla sjukhus och primärvård i hela Skåne. Hittills har de inte fått något gensvar från ledningen i Region Skåne, vilket är hela syftet med uppropet. De har även innan uppropet försökt få ledningen att lyssna utan framgång. 

– Nonchalans låter hårt men någon form av nonchalans har det ändå varit. De har lagt fram siffror och statistik som ska visa att det inte är så dåligt men de mjuka värdena finns inte i de siffrorna. Även om produktionen som ledningen kallar det är någorlunda så är det inte värdigt att en dement äldre herre ligger i vår korridor och har avföring i hela sängen. Det syns inte i statistiken, säger Anders. 

Beläggningsgraden ska vara på 85 procent för att undvika vårdskador men i region Skåne var det 106,8 procent under 2019 enligt Anders och Ingrid som båda två är förtroendevalda och skyddsombud på sina respektive arbetsplatser. 

– Det är varken värdigt för en patient som går bort i ensamhet eller för personal som ofrivilligt tar på sig skulden när det egentligen är ett systemfel, säger Ingrid. 

 Hur mår ni när ni går hem från ett arbetspass?  

– Om det varit ett bra pass så känner jag mig lättad över att det inte hänt något. Jag har många gånger tänkt att jag inte vet hur jag ska orka fortsätta, svarar Ingrid. 

Region Skåne svarar

Pia Lindbom, är direktör för hälso- och sjukvårdstyrning i Region Skåne, är medveten om att det startat upprop på olika ställen i landet och hon tycker det är beklagligt att det finns medarbetare som upplever att ledningen inte lyssnar. Hon ser också med stort allvar på de uppgifter som sprids. 

– Att en patient utsätts för fara eller risk för vårdskada är en fråga om patientsäkerhet. Vi kommer därför att involvera vår chefläkarorganisation som finns lokalt på respektive sjukhus, för analys och åtgärder, säger hon. 

Enligt det Skånska sjukvårdsuppropet är det ingen brist på sjuksköterskor i stort utan brist på sjuksköterskor som vill jobba i regionen på grund av dålig arbetsmiljö och dåliga arbetsförhållanden – hur ser ni på det? 

– Region Skåne arbetar aktivt för att vi ska ha en god arbetsmiljö och vi samverkar inte minst med de fackliga organisationerna kring arbetstider och villkor.  

Det uppges vara kraftig överbeläggning i Region Skåne under 2019 – hur ska ni komma tillrätta med det? 

– Det stämmer att Region Skåne var en av de regioner som hade högst andel överbeläggningar i den nationella jämförelsen (Socialstyrelsen) och vi är medvetna om att det under perioder finns en överbeläggningsproblematik. Samtidigt har vi låg grad av utlokalisering av patienter, vilket bedöms vara en ännu större risk för patientsäkerheten. Vi arbetar kontinuerligt med att minska såväl utlokaliserade patienter som överbeläggningar.

Behöver vårdsökande känna sig oroliga när de söker vård? 

– Våra invånare ska kunna känna sig trygga när de har behov av vård. I ett internationellt perspektiv ligger Sverige och Region Skåne i topp när det gäller medicinsk kvalitet inom väldigt många områden, men vi har också i perioder utmaningar med bland annat vårdplatssituationen.

Vittnesmål från Skånes sjukvårdsupprop

”Anhöriga till patient påkallar uppmärksamhet och upplever att deras anhörig försämras. Sjuksköterskan och undersköterskan har nio andra svårt sjuka patienter uppkopplade med telemetri. Pga personalbrist är det först efter ett tag som personalen hinner titta till patienten och väl hos patienten får patienten ett hjärtstopp. Hen avlider.”

 

”Jobbar på en gynakutmottagning i en av Skånes största städer. Vi tar emot bl a kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. De prioriteras att bli omhändertagna och undersökta inom 2 h. Denna prioritering hålls extremt sällan de senaste åren. En natt kom en kvinna in efter att ha blivit överfallen och utsatt för sexuellt övergrepp. Klockan var då 22.30, inte förrän efter 06.00 blev hon undersökt då jourläkare inte hann tidigare. Under den tiden fick hon ligga på en brits och få ångestdämpande medicin, hon mådde mycket dåligt av den långa väntan och att inte få komma hem så fort som möjligt. Det här är tyvärr en del av vardagen nu där jag jobbar. Kvinnor som fått besked på missed abortion kan bli sittande i väntrum i flertal timmar tillsammans med nyförlösta kvinnor med bebisar.” 

 

”Äldre patient inkommer till akuten med yrsel och avvikande labsvar. Patienten prioriteras som gul och ska betittas av läkare inom en timme. Då det är mycket patienter på akuten flyttas patienten till väntrummet. Fem timmar efter patientens ankomst märker anhörig som varit i väg och hämtat en kopp kaffe att det är något konstigt, patienten svarar inte längre på tilltal. Patienten har fått ett hjärtstopp som inte går att reversera och avlider.”

 

”Jobbar på en vårdavdelning där vi en kväll fick upp en ung patient från akuten med misstänkt hjärnhinneinflammation. Eftersom det inte fanns platser på den avdelningen där patienten egentligen borde vara inlagd hamnar patienten på vår avdelning men får ligga ute i korridoren. För att kunna fastställa diagnosen kommer en läkare till avdelningen för att göra en lumbalpunktion. För att inte behöva göra detta ingrepp i korridoren framför andra patienter/anhöriga körs patienten in på en toalett. På en brits inne på en toalett genomförs en lumbalpunktion som tog mer än en timme.”

 

”På barnakuten kom en pojke in då han blivit utsatt för sexuella övergrepp. Pga många andra patienter var specialistläkaren upptagen och en randande läkare fick ta hand om pojken. Det hela slutade med att pojken till slut avvek innan spårsäkring kunnat göras, troligtvis pga långa väntetider vilket berodde på personalbrist och att den läkaren han fick träffa aldrig förut hanterat denna typ av fall.”

 

”Jobbade som usk på avdelning, halva personalstyrkan var isolerad till de fyra patienter som hade vinterkräksjuka. Jag kämpade själv med in patient som behövde sköta magen och gör det på toa själv annars, men jag kunde inte utföra förflyttningen själv så hen fick bajsa i ett bäcken i sängen. Han förstod min situation, vi båda grät och jag bad om ursäkt. Jag visste inte vad jag skulle göra.” 

Sjuksköterskorna Ingrid Ohlson och Anders Willysson har startat Skånes sjukvårdsupprop.