Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Viseringsfriheten får inte bli motorväg för kriminella

Sara Skyttedal (KD) och Torsten Elofsson (KD). Foto: JENS CHRISTIAN

Återinför registreringen av utländska medborgare efter tre månader i landet, skriver EU-kandidaterna Sara Skyttedal (KD) och Torsten Elofsson (KD). 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Den fria rörligheten är en av EU:s viktigaste grundpelare. Människors frihet att röra sig fritt inom Europa är en av de stora vinsterna med det europeiska samarbetet. Det knyter människor och ekonomier närmare varandra. Den friheten utvidgas också ju mer EU utvidgas. Ju fler länder vi tecknar avtal om viseringsfrihet med, desto fler människor kan röra sig fritt inom EU.

 

Det är en styrka för länderna i vår union. Det öppna och välkomnande samhället borde vara ett exempel för andra, men det innebär samtidigt inte att vi får blunda för problem. För den fria rörligheten och viseringsfriheten har naturligtvis också baksidor. Dessa måste hanteras och minimeras, annars riskerar hela systemet att bli föremål för kritik från extremister till höger och vänster.

 

Ett uppenbart problem är tiggeriet, som etablerat sig på svenska gator. Alldeles oavsett om verksamheten är organiserad, innefattar människohandel eller sker på frivillig basis så orsakar verksamheten störningar av skilda slag. Oavsett vilket befinner sig tiggarna i en utsatt situation. Rumänien och Bulgarien diskriminerar sin romska befolkning och tar inte tillräckligt ansvar för situationen, men får trots det EU-bidrag.

 

EU:s medlemsstater kan kräva att personer som är i landet längre än tre månader registrerar sig. En sådan skyldighet finns inte i Sverige. De lågt ställda kraven gör att människor som diskrimineras i sina hemländer, etablerar sig i permanent fattigdom i Sverige. De gör de dessutom ibland som brottsoffer. Mörkertalet är stort, men antalet anmälningar om människohandel för tiggeriändamål har ökat i Sverige. Många kanske tror att människohandel är något som sker utanför Europa, men faktum är att hälften av den människohandel som sker till EU sker från ett EU-land till ett annat. Mellan 2015 och 2016 beräknas 20 000 människor fallit offer för människohandel.

 

De utländska stöldligorna är ett annat problem som vuxit i Sverige. Polisen bedömer att cirka hälften av alla inbrott, men uppemot 90 procent av alla stölder av båtmotorer och bilar begås av utländska stöldligor. Ett land som polisen pekat ut som källa för en stor del av de utländska nätverken är Georgien, som har viseringsfrihet till EU. Samtidigt kommer det fler asylsökande från Georgien till Sverige än vad det kommer från Somalia, Eritrea och Afghanistan, trots att färre än 1 procent (!) får uppehållstillstånd. Detta måste lösas. En viseringsfrihet till EU ska inte belasta våra asylsystem eller öka vår utsatthet för brott.

 

Enligt Europol utreds cirka 5 000 organiserade kriminella nätverk just nu i Europa och 70 procent av dem är aktiva i mer än tre länder. På grund av sitt geografiska läge är Skåne extra utsatt, en stor del av både kriminella och tiggare kommer via Öresundsbron och verkar i Skåne, antingen permanent eller när de är på genomresa. Problemen måste beivras om den fria rörligheten ska försvaras.

 

Vi menar därför att Sverige måste återinföra registreringen av utländska medborgare efter tre månader i landet. Kraven måste skärpas på länder som Rumänien och Bulgarien som diskriminerar sin romska befolkning på ett oacceptabelt sätt. Vi behöver fördjupa samarbetet mot människohandel. Dessutom behöver vi skärpa kraven på länder med viseringsfrihet till EU, så att de varken anstränger våra asylsystem i onödan eller blir en motorväg för kriminella i Europa. 

 

Sara Skyttedal (KD)

Toppkandidat till Europaparlamentet

 

Torsten Elofsson (KD)

Kandidat till Europaparlamentet från Malmö

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!