Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vi tar ett helhetsgrepp om den psykiska ohälsan

Per Einarsson (KD), regionråd och ordförande i Psykiatri-, habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne. Foto: JENS CHRISTIAN

Psykisk ohälsa är ett svårt ämne, det går både brett och djupt i samhället. Vi måste jobba kombinera långsiktigt arbete med blixtinsatser. Psykisk ohälsa är inte bara ett problem för den individ som drabbas – det är ett samhällsproblem, skriver regionrådet Per Einarsson (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Enligt statistik från amerikanska Flight Safety Foundation kan en person som flyger en gång om dagen flyga i 19 000 år innan han eller hon omkommer i en flygolycka. Det är alltså väldigt säkert att resa med flyg – risken att störta till marken är försvinnande liten. Dock hjälper sällan hänvisningar till statistik den som är flygrädd, vilket hela 30 procent av befolkningen är.

 

Det här med att statistiken och verkligheten inte alltid kommer överens var också temat i läkaren, psykiatrikern och författaren Anders Hansens sommarprat i Sveriges Radio P1 där han ställde frågan: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? 

 

I skrivande stund är Anders Hansens sommarprat det program som fått flest lyssningar via så kallad poddlyssning. På andra plats ligger Stina Wollter och på tredje plats Isabella Löwengrip. Oro, död och karriär är de ämnen som lockat flest poddlyssnare, om man ska sammanfatta det lite brutalt. 

 

Vågar man göra antagandet att det finns många unga människor bland dessa poddlyssnare? Övrig statistik från Sveriges Radio pekar åt det hållet. Att många unga engagerar sig och känner stort intresse och ansvar för samhällsfrågor är bra, men samtidigt måste vi fråga oss om vi har gett dem de bästa verktygen för att hantera en krävande vardag? 

 

Ett stort antal chefer inom barn- och ungdomspsykiatrin menar i alla fall att så inte är fallet (SvD Debatt 22/3). 

 

Vi vet att den psykiska ohälsan ökat, det ser vi inte minst på köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Skåne. Till exempel har antalet remisser till psykiatrin med frågeställningen ADHD ökat markant under senare år och väntetiderna till utredning har blivit längre. 

 

Så vad gör vi åt det? Under den kommande hösten hoppas vi att flera nya satsningar får effekt i Region Skåne. Vissa av dem är redan kända, som psykiatriambulansen och tillgänglighetssatsningen, där bland annat ett regionalt tillgänglighetsteam inom öppenvården ska sättas samman för att bistå ordinarie mottagningar i Skåne med särskilda utredningar utifrån medicinska prioriteringar. 

 

Men psykisk ohälsa är ett svårt ämne, det går både brett och djupt i samhället. Därför måste vi jobba på liknande vis och kombinera långsiktigt arbete med blixtinsatser. Ett helhetsperspektiv och en kraftsamling behövs. Vi måste helt enkelt komma till ett läge där fler aktörer är involverade och där vi arbetar med psykisk ohälsa på alla nivåer. 

 

Ett exempel är BUP som gör ett fantastiskt arbete. Men allt kommer inte lösas på BUP, och allt ska inte lösas där. BUP är bäst på att behandla tydliga barnpsykiatriska tillstånd och bör mer betraktas som ett depåstopp. Det vilar i stället på andra delar av samhället att ge unga de verktyg som de behöver för att hantera sin vardag och återfå en förlorad livsgnista. Det är förutsättningarna för en sådan dialog och ett sådant arbete vi ska skapa, och där tror Kristdemokraterna att vi har en viktig roll att spela.

 

Samhällsgemenskapen är en kristdemokratisk vision och har så varit sedan partiet grundades 1964. Idag, drygt femtio år senare, är behovet av ett samhälle där människor känner gemenskap med varandra och tar ansvar för både sig själva och sina medmänniskor kanske större än någonsin tidigare. Ett exempel på det är SCB:s studier över svenska folkets tidsanvändning, som visar att vi vuxna lägger allt mindre tid på social samvaro med barnen. 

 

Till det kan läggas en studie som gjordes av Mentor Sverige och Ungdomar.se för två år sedan, där 40 procent av de tillfrågade menade att de saknade en vuxen att prata med och hela 70 procent sa att de önskat mer stöd av en vuxen under sin skolgång. Det är minst sagt oroväckande siffror, och trender som måste vändas. 

 

Psykisk ohälsa är inte bara ett problem för den individ som drabbas – det är i högsta grad ett samhällsproblem. Därför kommer vi under hösten att arbeta fram en handlingsplan som verkligen tar ett helhetsgrepp om den psykiska ohälsan i Skåne. Därefter hoppas vi se förändringarna i statistiken, men framför allt, märka dem i vår egen och alla andra skåningars vardag.

 

Per Einarsson (KD)

Regionråd och ordförande i Psykiatri-, habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne