Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi säger nej till vårdval BUP

Ett vårdval går inte att styra geografiskt. Erfarenheten visar att privata enheter etablerar sig i sydväst, skriver flera verksamma inom psykisk hälsovård i Skåne.Foto: SHUTTERSTOCK
Michelle Nilsson, ordförande Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH Skåne.Foto: PRIVAT
Anna-Lena Hansson, psykolog BUP öppenvård Skåne, Sveriges Psykologförbund.Foto: PRIVAT
Ylva Oudin, överläkare BUP öppenvård Skåne, Malmö Läkareförening.Foto: PRIVAT

Region Skånes politiska ledning vill införa vårdval, utifrån tanken att det ska leda till ökad tillgänglighet. Vi ställer oss starkt kritiska till detta. Följden blir att patienten och dennes familj får vända sig till olika aktörer för att få sin vård, skriver flera verksamma inom vården i Skåne.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Region Skånes politiska ledning vill införa vårdval, utifrån tanken att det ska leda till ökad tillgänglighet. Vårdvalet innebär att dela upp verksamheten på flera privata aktörer och behålla en mindre del offentligt. Men vårdvalsutredningen visar på allvarliga risker. Vårdvalet innebär problem när det gäller jämlik vård, tillgänglighet, kvalitet och kontinuitet. Omröstning och beslut sker i Hälso-och sjukvårdsnämnden den 23 januari.  

Under senare år har befolkningsökningen gjort att antalet patienter blivit fler. Uppdraget har utökats från enbart specialistvård till att även omfatta de många barnen med lättare psykisk ohälsa. Medarbetarantalet har inte anpassats till detta och väntetider har uppstått.

Ett vårdval går inte att styra geografiskt. Erfarenheten visar att privata enheter etablerar sig i sydväst. Patienterna med svårast ohälsa har sämre förutsättningar att göra aktiva vårdval och behöver ofta flera olika insatser och under lång tid. Öppenvårdens insatser inkluderar Mellanvården och dem som är sjuka för att ta sig till mottagningarna. Om vårdgivaren får betalt per besök kommer denna verksamhet inte vara lönsam. Utredningsköer är ett problem, vi prioriterar nu utifrån allvarlighetsgrad, vid vårdval är risken att lättare och snabbare utredningar går före. 

Inom psykiatrin arbetar vi nu med att ta fram vårdprocesser för att säkerställa rätt vård och få ett bättre flöde. Vi har också nya samarbetsprojekt mellan habilitering och psykiatri för personer med autism. Upparbetade kanaler finns mellan olika specialistteam och inför övergången till vuxenpsykiatri. Detta riskerar att försvinna.

Vårdvalet har ingen akutmottagning eller heldygnsvård, vilka fortsatt kommer att drivas i offentlig regi. Följden blir att patienten och dennes familj får vända sig till olika aktörer för att få sin vård, dessutom uppstår svårigheter att hantera läkarnas jourlinje i en splittrad organisation. 

Vi blir även oroliga för att patienter som behöver samarbete med skola och socialtjänst inte kommer att få tillgång till detta i vårdvalet. I den verksamhet som finns nu är detta samarbete en naturlig del av vården. Patienter och deras föräldrar uttrycker ett behov av att få träffa samma behandlare över tid. Om vårdval införs skapas en kraftig rörlighet inom alla personalgrupper och minskar kontinuiteten för patienterna. Patientföreningarna har ett nära samarbete med nuvarande barn- och ungdomspsykiatrin och ser svårigheter med att bibehålla detta i en splittrad och privatiserad organisation.  

Den ökade efterfrågan på barn- och ungdomspsykiatri behöver problematiseras och hur den bäst tas om hand är en komplex fråga. Patientföreningarna menar att alla som söker kanske inte behöver komma till BUP i första hand. Det finns även andra huvudmän som arbetar med barns och ungas mående i vardagen däribland elevhälsa, skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar och primärvård. Betydelsefullt är att de olika huvudmännen samarbetar och kompletterar varandra. 

Patientföreningarna och samtliga yrkesgrupper instämmer i chefsläkarnas uppfattning att en del av lösningen i stället för vårdval är att skjuta till resurser till den befintliga barn- och ungdomspsykiatrin. Vi som företräder patienter, läkare, psykologer, socionomer, sjuksköterskor, fysioterapeuter, skötare och familjebehandlare säger nej till vårdval BUP.  

 

Michelle Nilsson, ordförande, Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH Skåne

Conny Allaskog, sekreterare, Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH Skåne

Monica Bidmark, sjuksköterska, BUP öppenvård Skåne, Vårdförbundet

Anna-Lena Hansson, psykolog, BUP öppenvård Skåne, Sveriges Psykologförbund

Eva Hylén, socionom, BUP Öppenvård Skåne, Akademikerförbundet SSR

Linda Kjellsson, fysioterapeut, BUP öppenvård Skåne, Fysioterapeuterna

Michael Nemeti, familjebehandlare, BUP öppenvård Skåne, Vision

Ylva Oudin, överläkare, BUP öppenvård Skåne, Malmö Läkareförening

Clarita Strandh, skötare, BUP öppenvård Skåne, Kommunal