Bostadsmarknaden fungerar inte. Krångliga och fördyrande regleringar gör att det inte byggs tillräckligt. Höga flyttskatter gör att människor inte kan, vågar eller vill flytta mellan de bostäder som redan finns. Bristen på hyresrätter och den låga rörligheten skapar bostadsbrist, vilket i sin tur driver på prisutvecklingen på villor och bostadsrätter. Det märks inte minst i Skåne där priserna ökar mest i hela landet. Enligt Svensk Mäklarstatistik steg priserna på årsbasis med 7 procent för bostadsrätter och 9 procent för villor fram till april i år. Kraftigast är prisökningen i Skåne, där bostadspriserna når nya rekord. Exempelvis ökade priset på bostadsrätter i Malmö-Lund i april i år med hela 18 procent jämfört med samma tidpunkt förra året.
Därmed stängs de personer ute som saknar kötid, kapital och kontakter. Detta skapar ett samhälle där man blir miljonär genom att köpa bostad i rätt del av Sverige vid rätt tillfälle, snarare än att ta sig igenom en avancerad utbildning eller bli befordrad på jobbet. Det är inte rättvist. När bostadspriserna ökar så kraftigt, ökar också risken för allvarliga prisfall. Det skulle slå mot enskilda hushåll och öka osäkerheten i svensk ekonomi genom minskad konsumtion från hushållen. Det skulle i sin tur göra att både bostads-och arbetsmarknaden fungerar ännu sämre än i dag. Människor har inte råd att flytta till nya arbeten, utan bor kvar i bostäder för att man inte kan sälja till förlust.
Nu krävs kraftiga åtgärder för att att minska bostadsbristen och att få prisutvecklingen att plana ut.
Den så kallade flyttskatten för den som gör vinst vid bostadsförsäljning bör sänkas. I dag gör den höga flyttskatten att många personer, inte minst de som köpte bostad på 1960- och 70-talet, av ekonomiska skäl bor kvar i den stora villan, trots att man egentligen önskar flytta. I dag finns det ett tak i reavinstbeskattningen på vinster över 1 450 000 kronor som gör att du direkt behöver betala in skatten även om du behöver pengarna för att kunna köpa något nytt. På så sätt leder också flyttskatten till att ungdomar inte kommer åt sin första lägenhet och nyblivna barnfamiljer kommer inte åt det där radhuset eller villan de behöver. Detta är inget storstadsfenomen, utan märks också i orter som Kävlinge, Laholm och Markaryd. När människor bor större än de önskar och inte hittar de boende de önskar blir det tydligt att bostadsmarknaden inte fungerar.
Genom att ta bort taket och samtidigt avskaffa dagens avgift på uppskovsbeloppet skulle exempelvis många av de som i dag bor i den stora villan finna det mer ekonomiskt att flytta till den mindre bostadsrätten. Dagens flyttskatt blir dessutom en bromskloss för den som vill flytta till ett jobb i en region med dyrare bostäder, när man inte kan ta med sig hela vinsten från den tidigare bostaden som insats i den nya lägenheten.
Samtidigt inser vän av ordning att en sänkning av flyttskatten skulle elda på prisutvecklingen ännu mer. Därför bör denna sänkning växlas mot minskade ränteavdrag. Att vi i Sverige i dag skattemässigt gynnar belåning är märkligt med tanke på de skenande bostadspriserna. Ränteavdraget bör trappas ned från dagens 30 till 20 procent under en 10-årsperiod. Medan en snabb sänkning av ränteavdragen skulle skapa osäkerhet på bostadsmarknaden, kan en långsam nedtrappning bidra till stabilitet. Minskning av ränteavdragen bör växlas mot mindre skatt på arbete för att hålla uppe hushållens köpkraft.
Den rödgröna regeringen tar fortfarande inte frågan om flyttskatten och bostadspriserna på allvar, utan är beklämmande passiva. Vi behöver öka rörligheten mellan bostäder samtidigt som vi tar ansvar för hushållens skuldsättning. Efter ett prisfall på bostäder skulle människors livssituation och frihet kraftigt begränsas. Då kommer man att ställa den fullt berättigade frågan varför politiken inte agerade trots att alla varningsklockor ringde.
Mats Persson (L)
Ekonomisk-politisk talesperson och riksdagsledamot från Lund
Camilla Mårtensen (L)
Ordförande bildningsnämnden i Eslöv
