Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Värna det nordiska samarbetet

Hans Wallmark (M), vice ordförande utrikesutskottet. Foto: FREDRIK WENNERLUND
Foto: JIMMIE ADAMSSON/FÖRSVARSMAKTEN

Att de nordiska länderna har olika säkerhetssamarbeten inom EU och Nato sätter gränser för den nordiska integrationen, skriver Hans Wallmark (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Ett av världens mest omfattande regionala samarbeten finns mellan de nordiska länderna. En hörnsten är att jobba med det som ger nordisk nytta för medborgarna. För alla de miljoner som bor i Öresundsregionen har detta en stor betydelse. Med rätt frågor och attityd kan vardagen förenklas mellan Skåne och Själland, likaväl som i Tornedalen som binder samman Sverige och Finland, eller från Västkusten och norrut via Värmland och Jämtland på gränsen mot Norge.

 

Ansvaret för den parlamentariska samverkan i Nordiska rådet roterar varje år. För 2019 är det Sverige och riksdagen som axlar ordförandeskapet. Och det samma år som beslutet firas i vårt land om att kvinnlig rösträtt fattades för ett sekel sedan. Därmed finns en god anledning att uppmärksamma demokratins fulla genombrott.

 

Fokus i arbetsprogrammet för Nordiska rådet under 2019 ligger på jämställdhet, digitalisering, gränshinder och klimat. I dag 26 juni är jag nominerad för att väljas som president efter Jessica Polfjärd (M) som blivit Europaparlamentariker. Nordiska rådets presidium är samlat till möte på Villa Thalassa i Helsingborg.

 

Den nordiska välfärdsmodellen bygger på gemensamma och delade värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet och inkludering, tolerans, tillit och jämlikhet. Även om enskilda system kan ha utvecklats på olika sätt är inriktningen likartad i våra länder. Samtidigt präglas vår omvärld av en ökande oro där demokratin utmanas. Det öppna samhället har sina motståndare.

 

I takt med försämringar i vårt närområde har även andra aspekter av säkerhet och trygghet uppmärksammats. Det har handlat om bland annat ett fördjupat nordiskt samarbete kring försvars-, totalförsvars-, cybersäkerhets- och polisfrågor.

 

Svårigheten i det nordiska försvarssamarbetet är att de olika länderna har olika säkerhetsarrangemang. Sverige och Finland är med i EU, men inte i Nato. Danmark är med i både EU och Nato, men har vissa undantag inom EU-området. Norge är i likhet med Island bara medlem i Nato. De olika tillhörigheterna blir gränssättande för hur långt den nordiska integrationen kan gå inom dessa sektorer.

 

Arktis är något som väcker allt större intresse. Sverige måste bidra till att möta de stora klimatmässiga, ekonomiska och säkerhetspolitiska förändringarna på ett klokt sätt. Klimatförändringarna ställer alla inför en rad nya utmaningar. Samtidigt som isen drar sig tillbaka öppnar teknikutvecklingen för transportleder genom Norra ishavet och en ökad tillgång till naturresurser.

 

Givet att klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar är det djupt olyckligt att Arktiska rådet i Rovaniemi, där utrikesministrarna träffades för en tid sedan, inte kunde enas om en gemensam slutdeklaration.

 

Politiskt håller också kartan för Europa att ritas om genom Brexit. Storbritanniens utträde får konsekvenser, inte minst för Norden där några av de viktigaste handelspartnerna och allierade finns. Inte minst detta borde leda till en helt annan syn på Östersjöregionen. Sverige har tillsammans med resten av Norden och de baltiska staterna skäl att inom alla områden prioritera frågor som rör Östersjöregionen och söka fördjupat samarbete med Tyskland och Polen. I vissa frågor, såsom handel och säkerhet, bör också Storbritannien och Nederländerna inkluderas. Vi delar nämligen den norra flanken och har rätt hanterat en Hansan 2.0 - ett samarbete för vår tid - framför oss.

 

Hans Wallmark (M)

Riksdagsledamot från Ängelholm

Vice ordförande Utrikesutskottet

Ordförande Sveriges delegation till Nordiska rådet