Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. Foto: MICHEL CAVALLIPeter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. Foto: MICHEL CAVALLI
Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. Foto: MICHEL CAVALLI
Annika Román, kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILDAnnika Román, kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILD
Annika Román, kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILD
Maria Winberg Nordström (L), kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILDMaria Winberg Nordström (L), kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILD
Maria Winberg Nordström (L), kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILD
Lars Thunberg (KD), kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILDLars Thunberg (KD), kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILD
Lars Thunberg (KD), kommunalråd i Helsingborg. Foto: PRESSBILD
Jonny Cato Hansson (C), kommunalråd i Helsingborg. Foto: RICKARD JOHNSSONJonny Cato Hansson (C), kommunalråd i Helsingborg. Foto: RICKARD JOHNSSON
Jonny Cato Hansson (C), kommunalråd i Helsingborg. Foto: RICKARD JOHNSSON

Välfärdens framtid är digital

Publicerad

Helsingborg måste möta framtidens välfärdsutmaningar med digitala verktyg, skriver företrädare för M, MP, L, KD och C i samarbetet Blågröna Helsingborg.

Mycket går bra i Helsingborg. Antalet hushåll med försörjningsstöd minskar, bostadsbyggandet ligger på rekordnivåer och skolresultaten är fortsatt goda. Det saknas dock inte utmaningar. Digitaliseringen kommer vara ett av flera viktiga verktyg som behövs för att möta dessa.

 

Befolkningen ökar snabbt, inflyttningen till Helsingborg har varit stor de senaste åren. Därtill lever människor allt längre, vilket i grunden är ett gott tecken. Men det innebär också att andelen befolkning i arbetsför ålder minskar, och därmed att färre behöver försörja fler. Framöver kommer skatteintäkterna inte räcka om vi fortsätter arbeta som vi gör i dag. Vi måste jobba smartare och använda skattepengarna mer effektivt för att säkerställa att Helsingborgarna även i framtiden ska ha tillgång till bra skola, vård och omsorg. 

 

World Economic Forum har vid flera tillfällen konstaterat att Sverige är ett av världens mest IT-mogna länder. Trots att Sverige är långt framme i digitaliseringen lyckas det offentliga inte hänga med. I Helsingborgs stad är vi på god väg, ett kvitto på det är inte minst utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2015. Men vi har större ambitioner och potential än så. Vi vill både vara bäst bland offentliga aktörer på att ta tillvara de möjligheter internet och modern teknik för med sig och samtidigt hänga med näringslivet i den digitala utvecklingen. 

 

Vi arbetar för att all interaktion med staden ska vara digital för att öka delaktigheten bland Helsingborgarna och samtidigt kunna erbjuda smidig och enkel service. I appen ”Ett bättre Helsingborg” rapporteras enkelt om något är fel i stadsrummet, det kan vara allt ifrån en gatlampa som inte lyser till en parkbänk som är trasig. I arbetet med Stadsplan 2017, som pekar ut hur Helsingborg ska växa på ett hållbart sätt, har Helsingborgarna kunnat markera en plats och lämna sina synpunkter på en digital karta. På samma sätt arbetar vi med en trygghetskarta där invånarna kan markera platser i staden där de känner sig otrygga. Genom digitalisering har vi ökat Helsingborgarnas delaktighet och skapat nya möjligheter för alla att bidra till utvecklingen av staden. 

 

Inom skolan har digitaliseringen kommit långt. Digitala läromedel i exempelvis matte gör att eleven omedelbart får veta om svaret är rätt eller fel och läraren behöver lägga mindre tid på att rätta. På den digitala plattformen Unikum kan föräldrar och elev läsa hur kunskapsmålen nås. Digitala verktyg hjälper nyanlända att lära sig svenska och i så kallade "flippade klassrum" finns genomgångar tillgängliga på både svenska och arabiska. Det senare har inneburit att resultaten ökat från att 58 procent nått målen i matte i början av årskurs nio, till att 93 procent gick ut med minst godkänt. 

 

Inom vården och omsorgen är digitala hjälpmedel en stor tillgång. Inte minst för att värna de äldres personliga integritet. Fler kan få nattro genom att inte behöva väckas av att någon kommer in en gång per natt, utan i stället ha en kamera som går i gång vid avvikande rörelsemönster. Dessutom frigör smart arbete med digitala hjälpmedel tid för personalen, vilket i sin tur skapar möjligheter för dem att spendera mer tid med de äldre.  

 

Blågröna Helsingborg vill att Helsingborg ska vara en smart stad. Därför är vi nu först i Sverige med att erbjuda en öppen stadshubb, ett sensornät, där vem som helst kan koppla upp sig. Genom stadshubben öppnas nya möjligheter till kommunikation mellan föremål, fordon och apparater, vilket i sin tur möjliggör nya tjänster och förbättrad service inom många områden. 

 

För att fortsätta utveckla digitaliseringsarbetet tog Blågröna Helsingborg initiativ till att tillsätta en reformgrupp som består av framstående personer inom näringsliv och akademi. Vi tror inte att politiken har alla de bästa lösningarna, att Helsingborg klarar av att hänga med i den digitala utvecklingen är för viktigt för att inte våga ta in andras perspektiv och kompetens. Målet är att Helsingborg ska vara bäst på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

 

Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg

 

Annika Román (MP), kommunalråd

 

Maria Winberg Nordström (L), kommunalråd

 

Lars Thunberg (KD), kommunalråd

 

Jonny Cato Hansson (C), kommunalråd

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag