Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vad sysslar Wallström med?

Hans Wallmark (M), riksdagsledamot från Ängelholm.Foto: FREDRIK WENNERLUND
Öresundsförbindelsen.Foto: BILDBYRÅN

 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Regeringens misslyckande att få den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) till Stockholmsområdet var en dominerande nyhet för någon månad sedan. Så också den besvikelse och upprördhet det gavs uttryck för i Danmark då Sverige på inget sätt stödde Köpenhamns kandidatur. Inte ens i påföljande röstningsomgång då det blågula alternativet hade fallit efter mager uppbackning. 

 

För alla som värnar Öresundsintegration och ser styrkan i ett starkt och sammansvetsat nordiskt samarbete är agerandet oförklarligt. Och väldigt litet har gjorts från regeringens sida att förklara vad som egentligen hände och hur den övergripande strategin sett ut.

 

Frågor har ställts men få svar presterats. Som riksdagsledamot finns rätten att vända sig direkt till ansvariga ministrar, skriftligt eller muntligt. Denna möjlighet har nyttjats av miljöpartisten Rasmus Ling och mig själv. Det handlar både om själva placeringen av EMA men också hur den danska reaktionen ska bemötas och långsiktigt hanterats. Det finns ett förtroendeskapande arbete att göra! 

 

Av den anledningen har vi båda riktat oss till utrikesminister Margot Wallström (S). Till saken hör att hon i regeringen har ett utpekat ansvar just för den här typen av frågor som nordisk samarbetsminister. Något svar vill hon inte ge på våra framställda interpellationer utan i stället skickas Annika Strandhäll (S) fram.

 

Det är sannerligen att förminska de viktiga och relevanta frågor kring Öresundsintegration som EMA-misslyckandet skapat. I stället för att förstå bredden och implikationerna vill man göra det till mer tekniska resonemang att hantera av socialministern.

 

Rasmus Ling lyfter fram följande resonemang: ”Också Danmark lämnade in en ansökan om att få EMA till Köpenhamn. Placeringen var tänkt i Örestad, som ligger ungefär 15 minuter ifrån Hyllie station i Malmö, alltså motsvarande vad avståndet är mellan Stockholms central och Solna.

Nu vann varken Solna eller Köpenhamn kampen i EU om att bli värd för den eftertraktade myndigheten. Solna slogs ut tämligen snabbt, medan Köpenhamn klarade sig kvar längre men åkte ut när Milano och Amsterdam återstod. På spel stod 900 högkvalificerade internationella jobb, med långtgående positiva konsekvenser som följd. Hur avser ministern och regeringen att verka för att de nordiska länderna på ett bättre sätt ska kunna samarbeta framöver i strategiskt viktiga frågor som avser lokalisering av myndigheter?

 

Och för egen del undrar jag: ”Hur har ministern för avsikt att hantera den besvikelse som den danska regeringen ger uttryck för när det gäller bristande stöd för placeringen av EMA i Köpenhamn och därmed i Öresundsregionen? Anser ministern att det finns skäl att befara ett försämrat nordiskt samarbetsklimat som en konsekvens av att Danmark uppfattar sig sviket av Sverige?

 

Att Margot Wallström duckar för detta är anmärkningsvärt. Nu blir debatten av med Strandhäll i riksdagen tisdagen 16 januari.

 

Det här följer dessvärre ett mönster den rödgröna regeringen skapat som dessvärre kan iakttas även inom andra områden. I samband med Transportstyrelsens säkerhetshaveri som media började rapportera om i juli väckte ett flertal ledamöter skriftliga frågor till då ansvariga statsråd som infrastrukturminister Anna Johansson (S) och inrikesminister Anders Ygeman (S). De sparkades ur regeringen med konsekvens att några svar inte gavs. Statsminister Stefan Löfven (S) har konsekvent vägrat ta debatter i riksdagen efter direkta och konkreta frågor kring hans roll som ordförande för det så kallade säkerhetspolitiska rådet.

 

Och när riksdagen precis före jul skulle debattera den viktiga frågan om europeiskt försvarssamarbete inom ramen för Pesco uteblev både utrikes- som försvarsministern. Trots att regeringen lagt fram förslaget på riksdagens bord som en proposition. Kammarens ledamöter visade ett betydligt större intresse.

 

Viktiga frågor kräver debatt och öppenhet. Att utrikesministern med sitt nordiska samarbetsansvar inte vill förstå vidden av hur Öresundsarbetet fungerar i praktiken och den känsla av besvikelse som finns i regionen – på båda sidor – är allvarligt. Tystnaden är dessvärre talande.

 

Hans Wallmark (M)

Riksdagsledamot, Ängelholm