Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Utred först, besluta sen om ny gymnasieskola i Lund

Karin Cecilia Göransson, Medborgarengagemanget Rädda Svaneskolan i Lund. Foto: GUSTAV GÖRANSSON
Visionsbild över Hedda Andersson-gymnasiet. Foto: WINGÅRDHS/LUNDS KOMMUN

Skolinspektionen skulle aldrig tillåta en friskola att starta utan befintlig lokal. Så varför tillåts Lunds kommun att göra det, undrar Medborgarengagemanget Rädda Svaneskolan i Lund genom Karin Cecilia Göransson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Lunds kommun har startat en gymnasieskola utan att faktiskt ha någon lokal. Skolinspektionen skulle aldrig tillåta en friskola att starta utan befintlig lokal. Kommuner däremot kan göra lite som de vill, så förra hösten startade Lunds kommun en gymnasieskola. Ingen lokal, men väl en plan: Att bygga Hedda Andersson-gymnasiet just där högstadieskolan Svaneskolan redan ligger i dag. Alltså exakt på samma plats. Det fullt fungerande högstadiet med 340 elever ska därför rivas.

 

130 meter därifrån ligger Nordens absolut största gymnasium, Polhemsskolan, med 2 600 elever. Hedda Andersson ska ta emot 2 200 elever. 2 600 elever plus 2 200 elever blir nästan 5 000 elever. Det genomsnittliga elevantalet på kommunala gymnasieskolor i Sverige är 340 elever.

 

Någon konsekvensbeskrivning för vad det skulle innebära med två så stora gymnasieskolor så pass nära varandra har inte gjorts. Lärare vid Polhemsskolan och boende i området oroas över vilka följder detta kommer att få.

 

Någon trafikanalys har inte heller gjorts, trots att trafiksituationen vid Trollebergsvägens rondell/Polhemsskolan redan nu är minst sagt ansträngd i rusningstrafik. Även miljökonsekvensbeskrivning saknas. Likaså barnperspektivet.

 

Modellen ”fritt sök” är ifrågasatt (utredning väntas vara färdigställd i november). Kommuner som betalar skolpeng för sina elever som går i Lund anser att det kostar för mycket, och ungdomar från Lund är inte garanterade gymnasieplats i sin egen hemstad, utan får, som alla andra, gå på den skola där de kommer in.

 

Vart Svaneskolans 340 elever ska ta vägen är något oklart. Det har varit olika bud under resans gång. Senast har tanken varit att flytta dem till hos Lerbäcksskolan, en  F-9 skola med 800 elever i klasserna F-9. Egna grundskoleelever är inte lika viktiga som gymnasielever från andra kommuner.

 

Hur är staden Lund tänkt att utvecklas egentligen? Till ett enda stort Campus? Vad är Lunds kommun allra mest? Skolkoncern för omgivande kommuner eller samhällsbyggare? 

 

Hedda-eleverna är redan önskade uppe på Ideon där de förväntas berika stadsdelen och bidra till att den utvecklas. Företag ser fram emot samarbete med gymnasisterna. Det blir en jämnare spridning av gymnasieskolor rent geografiskt. 

 

Väljer man Ideon som plats för Hedda Andersson-gymnasiet kommer den nya spårvägen väl till pass. Samma arkitektur kommer att användas, med viss modifikation. CO2 -utsläppen kommer bil avsevärt mindre eftersom en betonggrund redan finns. Och kommunen binder sig till att hyra i 20 år och blir därmed mer flexibel om nu ”fritt sök” skulle komma att avvecklas.

 

Oavsett vad man till slut väljer att göra, hyra uppe på Ideon eller riva Svaneskolan och bygga nytt, kastas närmare 30 miljoner i sjön. Det är vad konsultuppdraget hittills harkostat och detta är också Svaneskolans restvärde. 

 

Varför ett så förhastat beslut? Vem vinner på det?  För att kunna ta bra beslut krävs bra underlag. Politikerna måste göra sitt jobb. Utred först konsekvenserna. Besluta sedan.

 

Det vinner vi alla på.

 

Medborgarengagemanget Rädda Svaneskolan 

via Karin Cecilia Göransson