Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utbyggnad av E22 genom Lund är inte god klimatpolitik

Vi ifrågasätter planerna på att ta itu med trängseln på E22 genom att bygga ut för mer trafik genom Lund, skriver Kerstin Johnsson och Jonas Brunner.Foto: JOHAN NILSSON/TT
Kerstin Johnsson Teknologie doktor och företrädare för breddaintee22.se.Foto: PRESSBILD
Jonas Brunner Utbildad klimatstrateg vid Centrum för miljö- och klimatforskning LU, arbetar med transportinfrastrukturplaneringFoto: PRIVAT

Trots att Lunds kommuns klimatpolitiska råd avråder från att genomföra breddningen av E22 redan nu, fortskrider projektet. Lundakvintetten har tillsammans med Socialdemokraterna hejat på utbyggnadsplanerna, skriver Kerstin Johnsson och Jonas Brunner.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den globala uppvärmningens konsekvenser såsom översvämningar, torka och kollapsande ekosystem är enorma. Hur ska vi i ljuset av denna vetskap rakryggat kunna förklara för våra barn att vi inte gjorde allt som stod i vår makt för att uppnå de klimatmål vi satt upp? Genom att bredda E22 genom Lund underminerar regeringen möjligheterna att nå de mål som satts upp för transportsektorn.

 

För att nå klimatmålet om att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken med 70 procent behöver utsläppen minska med 8 procent årligen fram till 2030. Många sätter sitt hopp till teknikutveckling, men forskningen visar att en övergång till elfordon inte kommer att räcka. För att målet ska nås behöver biltrafiken bli en tredjedel lägre jämfört med nuvarande prognoser.

 

Vi ifrågasätter därför planerna på att ta itu med trängseln på E22 genom att bygga ut för mer trafik. Faktum är att efter fem år kommer dessutom trängseln att vara precis lika stor som i utgångsläget. Detta beror på att när vi bygger ut vägar blir det attraktivare att färdas med bil och då väljer fler av oss bort andra alternativ och tar bilen i stället. Att ökade trafikmängder äter upp den ökade kapaciteten kallas för inducerad trafik och är ett sedan 1996 väl belagt fenomen.

 

I den klimatpolitiska handlingsplanen framgår att riksdagens beslutade klimatmål för transportsektorn ska vara vägledande för den nationella transportinfrastrukturplaneringen. Det förtydligas att det transportpolitiska funktionsmålet (som rör tillgänglighet) i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet (som rör miljö, hälsa och säkerhet) för att klimatmålet ska nås.

 

I klartext säger regeringen att trafikökningen behöver anpassas efter klimatmålet och inte efter de prognoser om hur trafiken kommer att utveckla sig som i dag ligger till grund för planeringen.

 

Nu har regeringen ändå gett sitt klartecken till utbyggnaden med argumentet att det är den samlade utvecklingen inom transportsystemet som ska leda till att transportsektorns mål nås och inte varje enskild åtgärd. Men med ett sådant resonemang kan ju alla vägutbyggnadsprojekt godkännas trots att de motverkar klimatmålen; business as usual med andra ord!

 

Med den kunskap vi har i dag om vikten av en snabb klimatomställning framstår det som nödvändigt att i stället börja pröva om äldre investeringsbeslut fortfarande är aktuella. De vägbyggen som inte är igångsatta eller upphandlade bör omprövas utifrån de mål som anges i den klimatpolitiska handlingsplanen.

 

Att spendera stora belopp på att bygga ut vägar blir i längden omöjligt att försvara eftersom det dels gör det svårare att uppnå klimatmålen, dels innebär att stora ekonomiska resurser tas i anspråk, resurser som behövs för att ställa om till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

 

Detta vet naturligtvis även Lundakvintetten, men eftersom E22 tillhör det statliga vägnätet kan den hänvisa till kommunens bristande rådighet och därmed slippa undan ansvarsutkrävandet när det blir uppenbart att vägutbyggnader aldrig kan vara svaret på hur vi ska bygga ett hållbart samhälle. Tillsammans med Socialdemokraterna har kvintetten ivrigt hejat på Trafikverkets utbyggnadsplaner, inte minst genom att anta den detaljplan som är en förutsättning för att vägplanen ska kunna vinna laga kraft.

 

På tvärs mot Greta Thunbergs uppmaning väljer beslutsfattarna i kommunen dessutom aktivt att inte lyssna till forskningen. Forskarna i kommunens eget klimatpolitiska råd tar inte ställning i sakfrågan. Däremot ifrågasätter de starkt beslutet att driva igenom utbyggnaden redan nu, långt innan kommunen haft möjlighet att utvärdera effekterna av spårvägens trafikstart och pågående dialog med näringslivet på Ideonområdet i syfte att främja hållbar arbetspendling och hållbara logistiklösningar.

 

Driver regeringen och Lundakvintetten igenom utbyggnaden av E22 reducerar de samtidigt sina egna klimatmål till dimridåer vars enda syfte är att blidka den växande opinion vi företräder – en opinion som vill se en kraftfull klimatpolitik med faktisk potential att komma till rätta med vår tids ödesfråga.

 

Kerstin Johnsson

Teknologie doktor och företrädare för breddaintee22.se

 

Jonas Brunner 

Utbildad klimatstrateg vid Centrum för miljö- och klimatforskning LU, arbetar med transportinfrastrukturplanering