Inför en kortare yrkesutbildning för lokala, kommunala ordningspoliser, skriver Torsten Elofsson (KD). Foto: JOHAN NILSSON/TTInför en kortare yrkesutbildning för lokala, kommunala ordningspoliser, skriver Torsten Elofsson (KD). Foto: JOHAN NILSSON/TT
Inför en kortare yrkesutbildning för lokala, kommunala ordningspoliser, skriver Torsten Elofsson (KD). Foto: JOHAN NILSSON/TT
Torsten Elofsson (KD), ordförande för Kristdemokraterna i Malmö och fd polisintendent. Foto: LENNART MOLINTorsten Elofsson (KD), ordförande för Kristdemokraterna i Malmö och fd polisintendent. Foto: LENNART MOLIN
Torsten Elofsson (KD), ordförande för Kristdemokraterna i Malmö och fd polisintendent. Foto: LENNART MOLIN

Utbilda kommunala ordningspoliser i Malmö

Publicerad

Ta tillfället i akt och låt den nya polishögskolan i Malmö utbilda nya kommunala ordningspoliser. Det ger en snabb och nödvändig förstärkning till svensk polis. Polisförbundets fokus på akademisering för att öka attraktionskraften till yrket har misslyckats, skriver ordföranden för Kristdemokraterna i Malmö Torsten Elofsson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Malmö får om något år en polishögskola. Det är glädjande. Behovet av fler poliser är onekligen stort. Samtidigt bör man ta tillfället i akt att fundera över formerna för den framtida polisutbildningen och inriktningen för skolan i Malmö då det enligt min mening finns skäl att göra förändringar. 

 

Utbildningen bör anpassas för verksamhetens behov genom att göra den differentierad, flexibel och behovsstyrd. En nyetablering i Malmö är ett bra tillfälle att forma en utbildning med fokus på en kommunal ordningspolis. Med en något förändrad rekrytering och en kortare yrkesutbildning skapas förutsättningar för en snabb och nödvändig förstärkning av svensk polis. En kommunal ordningspolis innebär ingen nedgradering av polisyrket som Polisförbundet hävdar, men väl en differentiering som borde vara självklar i en verksamhet som, förutom brottsförebyggande verksamhet, har att hantera allt från mindre förseelser till organiserad brottslighet och terrorbrott.

 

Polisförbundet har under lång tid stridit för en polisutbildning som ska ge akademisk examen, allt i akt och mening att höja yrkets status, ge bättre lön samt få fler sökande till yrket. Sett till utfallet så har förbundet inte lyckats särskilt väl i sin strävan. Förväntade löneökningar har uteblivit, många utbildningsplatser står tomma och många väljer att lämna yrket, något som nu orsakat lite av en kris i verksamheten. 

 

I stället för att föreslå förändringar fortsätter Polisförbundet sitt mantra om högre utbildning. Det är dags att tänka i nya banor. Andra perspektiv krävs om vi vill nå uppsatta politiska mål om en markant ökning av antalet poliser. Ska vi ha 7 000 fler poliser 2024 så måste det utbildas minst 12 000 aspiranter, något som inte lär gå med nuvarande former för rekrytering och utbildning.

 

I stora stycken är jag helt enig med Polisförbundet i det att brottsligheten förändrats och blivit mer komplex med ökade krav på gedigen och kvalificerad utbildning. Mer sällan lyfts dock det faktum att arbetsuppgifterna fortsatt till stor del utgörs av mängdbrott och ordningsstörningar, företeelser som oroar och stör människor i deras vardag. Vi behöver en polis som kan ta sig an detta och framför allt en polis som med hög lokal närvaro och synlighet kan verka brottsförebyggande och ge ökad trygghet. För detta krävs ingen akademisk examen, men väl en gedigen och praktiskt inriktad yrkesutbildning.

 

Polismyndighetens arbete bör renodlas och i första hand fokusera på den kriminalitet som utgör ett hot mot vår demokrati, vår välfärd och vårt rättssamhälle där utbredningen och tillväxten av den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten utgör det största hotet. Likaså måste polisen fortsatt ansvara för prioriterad utrednings- och ingripandeverksamhet samt hantera särskilda händelser. Uppklaringen av brott måste öka markant. För det uppdraget krävs poliser med relevant kompetens.

 

Det lokala brottsförebyggande arbetet, fokus på ”enklare” brott och ordningsstörningar samt trafikövervakning som nu är eftersatt, kan däremot med fördel överlåtas till en ordningspolis med tydlig kommunal förankring samtidigt som den utgör ett värdefullt komplement till polisen.

 

De förändringar som genomförts inom svensk polis har inte beaktat verksamhetens krav i tillräcklig utsträckning. I den rådande polisbristen och med ökande otrygghet kommer politiska förslag och beslut om fler väktare och ordningsvakter som ska få ökade befogenheter. Detta är fel väg att gå. Polisiära arbetsuppgifter är ett uppdrag för rättsväsendet och ska utföras av utbildad polis. Ordningsvakter och väktare har sin givna roll, men kan inte och ska inte ersätta poliser. I stället bör det skapas polisiära verksamhetsformer som tillgodoser såväl nationella som lokala intressen, men Polisförbundets styvnackade hållning utgör i dag ett hinder som enbart gynnar säkerhetsföretagen.

 

Torsten Elofsson (KD)

Ordförande Kristdemokraterna Malmö

Fd polisintendent

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag