Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa får inte glömmas bort

Fredrik Sjögren (L), ordförande Region Skånes Folkhälsoberedning.

De idéburna aktörernas insatser är avgörande för att den psykiska hälsan hos barn och unga ska förbättras, skriver Fredrik Sjögren (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den psykiska ohälsan bland barn och unga är i dag ett allvarligt samhällsproblem med en oroande utveckling som kan antas förvärras av effekterna av covid-19. Larmrapporterna är många både regionalt och nationellt. 

De allra flesta barn och unga i Skåne mår bra. Men många barn och unga uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär såsom magont, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter. I Skåne ringer cirka 2 000 personer varje vecka till BUP Skånes telefonrådgivning ”En väg in” för att få råd om barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa.

Det råder skillnader mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Pojkar mår enligt studier bättre än flickor och yngre barn bättre än äldre. Samtidigt har den upplevda hälsan försämrats bland både pojkar och flickor i alla undersökta årskurser, med störst försämring bland de äldre flickorna. 

Den senaste folkhälsorapporten för barn och unga i Skåne visade att de skånska skoleleverna mår allt sämre, nästa år kommer en ny lägesrapport. Nästan var femte flicka i årskurs nio har någon gång skadat sig själv avsiktligt, enligt senaste rapporten. Det är en utveckling som vi behöver arbeta hårt för att vända. Psykisk ohälsa begränsar möjligheten för barn och ungdomar att leva det liv de själva vill leva. Hos den unga människa som mår psykiskt dåligt minskar framtidstro och självförtroende.

Vinsterna av att motverka och så tidigt som möjligt identifiera psykisk ohälsa är stora både mänskligt och ekonomiskt. Samtidigt är frågan komplex och kräver samverkan mellan många olika aktörer och insatser på flera olika nivåer. Region Skåne måste arbeta tillsammans med kommuner, kommunförbund, näringsliv, länsstyrelse, lärosäten och idéburen sektor. Vi behöver arbeta med såväl breda hälsofrämjande insatser som med förebyggande riktade insatser till riskgrupper och till individer med konstaterad psykisk ohälsa.

Region Skånes Folkhälsoberedning, som har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag, lägger nu fullt fokus på att ta sig an denna utmaning. Redan innan sommaren fattade Regionala utvecklingsnämnden, under vilken Folkhälsoberedningen sorterar, beslut om en särskild satsning på 1,5 miljoner till den idéburna sektorn i syfte att finansiera akuta åtgärder för att främja psykisk hälsa under pandemin. Civilsamhällets organisationer är många gånger de första att se det ökade behov som uppkommer i vårt samhälle under en kris. Barnens rätt i samhället rapporterade exempelvis en markant ökning av samtal när krisen slog till.

De idéburna aktörernas insatser är avgörande för att den psykiska hälsan hos barn och unga ska förbättras. Folkhälsoberedningen har därför precis föreslagit, och Regionala utvecklingsnämnden beslutat, att tydligare rikta framtida organisationsstöd till insatser som har en positiv effekt på ungas psykiska hälsa.

Givetvis måste parallellt med de idéburna organisationernas insatser även det offentliga ta sitt ansvar. Det är därför glädjande att se att flera satsningar har gjorts på olika politiska nivåer, men mer behöver göras. 

Genom att knyta ihop aktörer, sprida och stötta utvecklingen av nya och befintliga metoder och arbetssätt kan vi fungera samordnande inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. På så sätt utnyttjas resurserna mer effektivt med bättre resultat för barnen och deras familjer. Fler kan då undvika att drabbas och behöva söka hjälp inom exempelvis psykiatrin. Till exempel har Innovation Skåne tillsammans med BUP Skåne tagit fram en anonym chatt dit barn och unga mellan 12 till 17 år kan vända sig för stöd och rådgivning. 

Att vända den negativa trenden är ett långsiktigt arbete. Samtidigt brådskar det. Varje ung människa vi kan hjälpa undvika att drabbas av psykisk ohälsa är en stor vinst – inte minst för den enskilde, men även för hela samhället.


Fredrik Sjögren (L)

Ordförande Region Skånes Folkhälsoberedning

Ledamot Regionala utvecklingsnämnden