Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Trygghetsfrågan är en ödesfråga för Skåne

Torkild Strandberg (L), kommunstyrelseordförande i Landskrona. Foto: MARTIN CEJIE HEGARDT
Louise Eklund (L), styrelseledamot Liberalerna Malmö. Foto: MIRIAM PREIS

Om människor inte kan förlita sig på att rättsväsendet och staten kan garantera en grundläggande säkerhet så minskar allmänhetens trygghet. Det är förödande för samhället. Lagstiftningen och rättspraxis måste ses över på flera områden för att motverka rättssamhällets förfall, skriver Torkild Strandberg (L) och Louise Eklund (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Brottsförebyggande rådet har publicerat en ny nationell trygghetsundersökning. Det är dyster läsning. En växande andel svenskar uppger att de blivit brottutsatta under det gångna året. Misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier blir vanligare. Unga kvinnor är speciellt utsatta. 

 

Situationen är extra bekymmersam i Skåne. Tillsammans med Stockholm har Skåne högst andel brottsutsatta. I Helsingborg har 21,3 procent av hushållen utsatts för egendomsbrott. Motsvarande siffra för hela landet är 14,4 procent. I Landskrona har närmare var tredje person utsatts för någon form av brott mot enskild person. Det är ett betydligt högre snitt än i resten av landet. 

 

Bland de skånska städerna är det Malmö som står ut. Inte minst vad gäller brott mot kvinnor. I norra Malmö har 16 procent av kvinnorna utsatts för sexualbrott. Det är landets högsta siffra.

 

Den ökande brottsfrekvensen speglar av sig i en ökad otrygghet. I områden som Nydala, Lindängen och Rosengård uppger nästan hälften av de tillfrågade att de känner sig rädda när de vistas ute i det egna bostadsområdet på kvällen. 

 

Att polisen saknar resurser att hantera denna utveckling är uppenbart. Vi ser det i anmälningsfrekvensen. Bara elva procent av de som utsatts för sexualbrott gör en polisanmälan. Anledningen är att man inte tror att polisen kan göra något. Detta är en skrämmande utveckling. Ett samhälle där medborgarna inte tilltror statsmakten förmågan att förhindra och klara upp brott är ett samhälle där otryggheten växer, och allt fler kommer att ta lagen i egna händer.

 

En sådan utveckling kan vi inte acceptera. Ett gott samhällsklimat är beroende av att människor känner trygghet och tillit. Både faktisk brottslighet och upplevd otrygghet skadar tilltron till samhället. För städer som Landskrona och Malmö är det avgörande att vi vänder en utveckling där människor inte känner sig säkra i sin stad eller ens i sitt eget bostadsområde. 

 

Nu måste alla resurser tas i bruk som kan stävja den ökande kriminaliteten. Polisen behöver ges förutsättningar att sköta sitt jobb. Men även juridiken och lagstiftningen behöver kopplas in i betydligt högre utsträckning än vad som sker i dag. Tre exempel:

 

Kameraövervakning: Där man har kameraövervakning minskar brottsligheten. Det vet vi. Trots detta är det i dag mycket svårt för en stad eller kommun att få tillåtelse att sätta upp kameror. Rådande lagstiftning är ämnad att värna den personliga integriteten. Trygghetsaspekten bedöms inte lika skyddsvärd. Detta är en föråldrad och inkonsekvent hållning som inte stämmer överens med folkviljan. Här hade lagstiftningen behövt ändras. 

 

Frigivning av brottslingar: Vi har i dag en märklig ordning där den som döms till fängelse per automatik släpps ut tidigare. Ett sexårigt fängelsestraff kan förvandlas till ett fyraårigt utan att den dömde gjort något för att förtjäna den tidigare frigivningen. Detta skapar inte några drivkrafter hos den enskilde att förändra ett destruktivt handlingsmönster. Nuvarande generella regel om frigivning från fängelsestraff efter två tredjedelar av avtjänat straff bör därför tas bort. 

 

Slopad straffrabatt för unga kriminella: Ungdomar som fastnat i en kriminell livsstil ska få hjälp, men också en tydlig reaktion på de brott de begått. När ungdomar ansluter sig till kriminella gäng och upprepade gånger begår grovt våld eller narkotikabrott är det inte rimligt att de får sänkt straff enbart på grund av sin ålder. Att ta bort den så kallade straffrabatten skulle leda till snabbare och tydligare påföljder för unga återfallsförbrytare.

 

Alla tillgängliga medel måste nu sättas in för att vända utvecklingen. Det inkluderar lagstiftningen. Det går inte längre att behandla rättspolitiken som ett c-område som det inte läggs vare sig kraft eller resurser på. Det är dags att man även i Rosenbad konfronterar de samhällsproblem Sverige och Skåne står inför – och vidtar lämpliga åtgärder.

 

Torkild Strandberg (L)

Kommunstyrelsens ordförande Landskrona

 

Louise Eklund (L)

Styrelseledamot Liberalerna Malmö

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!