Torkild Strandberg (L), kommunstyrelseordförande i Landskrona. Foto: MARTIN CEJIE HEGARDTTorkild Strandberg (L), kommunstyrelseordförande i Landskrona. Foto: MARTIN CEJIE HEGARDT
Torkild Strandberg (L), kommunstyrelseordförande i Landskrona. Foto: MARTIN CEJIE HEGARDT
Louise Eklund (L), styrelseledamot Liberalerna Malmö. Foto: MIRIAM PREISLouise Eklund (L), styrelseledamot Liberalerna Malmö. Foto: MIRIAM PREIS
Louise Eklund (L), styrelseledamot Liberalerna Malmö. Foto: MIRIAM PREIS

Trygghetsfrågan är en ödesfråga för Skåne

Publicerad

Om människor inte kan förlita sig på att rättsväsendet och staten kan garantera en grundläggande säkerhet så minskar allmänhetens trygghet. Det är förödande för samhället. Lagstiftningen och rättspraxis måste ses över på flera områden för att motverka rättssamhällets förfall, skriver Torkild Strandberg (L) och Louise Eklund (L).

Brottsförebyggande rådet har publicerat en ny nationell trygghetsundersökning. Det är dyster läsning. En växande andel svenskar uppger att de blivit brottutsatta under det gångna året. Misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier blir vanligare. Unga kvinnor är speciellt utsatta. 

 

Situationen är extra bekymmersam i Skåne. Tillsammans med Stockholm har Skåne högst andel brottsutsatta. I Helsingborg har 21,3 procent av hushållen utsatts för egendomsbrott. Motsvarande siffra för hela landet är 14,4 procent. I Landskrona har närmare var tredje person utsatts för någon form av brott mot enskild person. Det är ett betydligt högre snitt än i resten av landet. 

 

Bland de skånska städerna är det Malmö som står ut. Inte minst vad gäller brott mot kvinnor. I norra Malmö har 16 procent av kvinnorna utsatts för sexualbrott. Det är landets högsta siffra.

 

Den ökande brottsfrekvensen speglar av sig i en ökad otrygghet. I områden som Nydala, Lindängen och Rosengård uppger nästan hälften av de tillfrågade att de känner sig rädda när de vistas ute i det egna bostadsområdet på kvällen. 

 

Att polisen saknar resurser att hantera denna utveckling är uppenbart. Vi ser det i anmälningsfrekvensen. Bara elva procent av de som utsatts för sexualbrott gör en polisanmälan. Anledningen är att man inte tror att polisen kan göra något. Detta är en skrämmande utveckling. Ett samhälle där medborgarna inte tilltror statsmakten förmågan att förhindra och klara upp brott är ett samhälle där otryggheten växer, och allt fler kommer att ta lagen i egna händer.

 

En sådan utveckling kan vi inte acceptera. Ett gott samhällsklimat är beroende av att människor känner trygghet och tillit. Både faktisk brottslighet och upplevd otrygghet skadar tilltron till samhället. För städer som Landskrona och Malmö är det avgörande att vi vänder en utveckling där människor inte känner sig säkra i sin stad eller ens i sitt eget bostadsområde. 

 

Nu måste alla resurser tas i bruk som kan stävja den ökande kriminaliteten. Polisen behöver ges förutsättningar att sköta sitt jobb. Men även juridiken och lagstiftningen behöver kopplas in i betydligt högre utsträckning än vad som sker i dag. Tre exempel:

 

Kameraövervakning: Där man har kameraövervakning minskar brottsligheten. Det vet vi. Trots detta är det i dag mycket svårt för en stad eller kommun att få tillåtelse att sätta upp kameror. Rådande lagstiftning är ämnad att värna den personliga integriteten. Trygghetsaspekten bedöms inte lika skyddsvärd. Detta är en föråldrad och inkonsekvent hållning som inte stämmer överens med folkviljan. Här hade lagstiftningen behövt ändras. 

 

Frigivning av brottslingar: Vi har i dag en märklig ordning där den som döms till fängelse per automatik släpps ut tidigare. Ett sexårigt fängelsestraff kan förvandlas till ett fyraårigt utan att den dömde gjort något för att förtjäna den tidigare frigivningen. Detta skapar inte några drivkrafter hos den enskilde att förändra ett destruktivt handlingsmönster. Nuvarande generella regel om frigivning från fängelsestraff efter två tredjedelar av avtjänat straff bör därför tas bort. 

 

Slopad straffrabatt för unga kriminella: Ungdomar som fastnat i en kriminell livsstil ska få hjälp, men också en tydlig reaktion på de brott de begått. När ungdomar ansluter sig till kriminella gäng och upprepade gånger begår grovt våld eller narkotikabrott är det inte rimligt att de får sänkt straff enbart på grund av sin ålder. Att ta bort den så kallade straffrabatten skulle leda till snabbare och tydligare påföljder för unga återfallsförbrytare.

 

Alla tillgängliga medel måste nu sättas in för att vända utvecklingen. Det inkluderar lagstiftningen. Det går inte längre att behandla rättspolitiken som ett c-område som det inte läggs vare sig kraft eller resurser på. Det är dags att man även i Rosenbad konfronterar de samhällsproblem Sverige och Skåne står inför – och vidtar lämpliga åtgärder.

 

Torkild Strandberg (L)

Kommunstyrelsens ordförande Landskrona

 

Louise Eklund (L)

Styrelseledamot Liberalerna Malmö

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag