DEBATT. Få har nog missat den svåra ekonomiska situation som Sveriges kommuner och regioner befinner sig i, inte minst nu under pandemin. Runtom i landet kommer ständigt nya varningar om brister i äldreomsorgen, otillräckliga resurser till skolan och en eskalerande vårdkö. De största förlorarna är de som behöver välfärden mest.
Samtidigt som välfärden skriker efter pengar spenderar kommuner och regioner varje år hundratals miljoner på att subventionera flygplatser, något som tankesmedjan Timbro redogör för i rapporten ”Vingar för skattepengarna”. Genom att granska de kommunalt ägda flygplatsernas resultat har vi funnit att de har gått med nästan 2,7 miljarder kronor i förlust under perioden 2012–2018, alltså redan innan pandemin slog hårt mot flygbranschen.
För att täcka dessa enorma underskott har flygplatserna under samma period fått över 2,5 miljarder kronor i direkta stödpaket från kommuner, regioner och staten. I snitt subventioneras flygplatserna alltså med cirka 360 skattemiljoner per år, en siffra som har stigit snabbt under 2010-talet och som väntas fortsätta öka kraftigt framöver efter rådande pandemi.
Kristianstads flygplats är inget undantag. Mellan 2012 och 2018 har flygplatsen gått med förluster om sammanlagt cirka 142 miljoner kronor. För att täcka upp detta har kommunen subventionerat den med över 100 miljoner skattekronor, vilket tillsammans med de statliga flygplatsbidragen utgjort nästan 75 procent av flygplatsens intäkter. Samtidigt som kommunens budget knappt går ihop spenderas alltså kommunala medel på stora bidragspaket till flygplatsen.
Inte ens om flygplatsens samhällseffekter tas i beaktande är de stora subventionerna i närheten av rättfärdigade. Genom beräkningar utifrån Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler kan vi nämligen, trots generösa antaganden till flygplatsernas fördel, visa att hälften av de kommunala flygplatserna är samhällsekonomiskt olönsamma. Detta innebär att den samhällsnytta som de skapar i form av till exempel restidsminskningar helt enkelt inte väger upp för deras stora kostnader.
Kristianstads flygplats är den tredje mest samhällsekonomiskt olönsamma flygplatsen i Sverige. Mellan 2012 och 2018 har den orsakat samhällsekonomiska förluster om över 100 miljoner kronor. Varje år dras alltså flygplatsen med cirka 15 miljoner kronor i ren samhällsekonomisk förlust, något som drabbar Kristianstads skattebetalare.
Det är tydligt att det kommunala flygplatsägandet måste omprövas. För att Kristianstad ska kunna få en nystart efter pandemin måste alla utgifter granskas skarpt. Det duger inte att kommunen ger bort tiotals miljoner skattekronor i bidrag varje år till en kraftigt förlusttyngd verksamhet som inte skapar någon större samhällsnytta. Pengarna behövs uppenbarligen mer på andra platser.
För att komma tillrätta med ekonomin måste därför kommunen stoppa bidragspaketen och sälja flygplatsen till privata köpare. Om detta innebär att flygplatsen inte klarar sig är det helt enkelt på grund av att kostnaderna är större än de samhällsekonomiska nyttorna. I sådana fall vore en nedläggning en vinst, inte minst för skattebetalarna som då slipper hålla förlustaffären under armarna och vars pengar i stället kan gå till kommuninvånarna i form av mer resurser till välfärden eller sänkt skatt.
En flygplats som inte klarar sig på egna ben borde inte förvänta sig allmosor från det offentliga. Det är dags att ta handen ur kommuninvånarnas fickor och låta Kristianstads flygplats pröva sina vingar utan vare sig kommunalt bidragsgivande eller ägande.
Erik Wahlström
Rapportförfattare för Timbro
Caspian Rehbinder
Arbetsmarknadsansvarig för Timbro
Premium
