Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sydsverige måste producera mer el

Det svenska elnätet är gammalt, underdimensionerat och kan i dag inte hantera den el som kunderna efterfrågar, skriver Per Tryding och Sara Åhlén Björk vid Sydsvenska Handelskammaren.Foto: SHUTTERSTOCK
Per Tryding Vice Vd Sydsvenska HandelskammarenFoto: PRESSBILD
Sara Åhlén Björk Chefekonom Sydsvenska HandelskammarenFoto: ROGER NELLSJÖ

Mitt i sommaren har elnätens överföringskapacitet slagit i taket och elnäten i södra Sverige har blivit trånga, skriver Per Tryding och Sara Åhlén Björk vid Sydsvenska Handelskammaren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Näringslivet storsatsar för att minska klimatavtrycken. Tillverkningsindustrin tillverkar elektrifierade fordon, tjänstesektorn träffas digitalt och basindustrin elektrifierar stora processer. Gemensamt för dessa satsningar är att de är beroende av elektricitet.

 

Tyvärr råder det en splittrad bild av svensk elförsörjning alltmedan de regionala klyftorna växer. I norra Sverige finns gott om el och priserna är låga, men läget är helt annorlunda i söder. 25 juni är priset på elbörsen 80€/MWh i söder mot 12€/MWh i norr.

 

Begreppet ”elbrist” dyker ofta upp men leder lika ofta till förvirring. Elbrist kan uppstå av tre orsaker: elenergibrist, effektbrist och nätkapacitetsbrist.  

 

Totalt använder vi i Sverige cirka 140 TWh/år. Vår elproduktion är mer än tillräcklig för att täcka behovet av elenergi och 2019 nettoexporterade vi 25,8 TWh – alla tiders rekord! Vid enstaka tidpunkter kan det däremot bli så att det efterfrågas mer effekt (el vid ett givet tillfälle) än vad som produceras. Störst är behovet av effekt när det är kallt och industrin går för fullt. Då kan effektbrist uppstå trots att det inte råder brist på el över året. 

 

Ansvarig myndighet, Svenska Kraftnät, redovisar årligen status och prognos för Sveriges kraftbalans. I den senaste rapporten konstaterades det att robustheten försämrats och vid en kommande vinter krävs det att vi importerar el. 

 

När det är kallt i Sverige och vårt importbehov är stort tenderar det att vara kallt i våra grannländer. Sveriges möjlighet till import är beroende av att det finns tillräckligt med el över till oss på den internationella marknaden. En uppenbar parallell går att dras till skyddsmaterial under pandemins inledande faser, där Sverige blev utan på sina håll när priser och internationell efterfrågan steg.

 

Rapporten visar också att kraftbalansen försämras, och att risken för ”manuell frånkoppling” ökat. Det dokument från Svenska Kraftnät som nyligen cirkulerat i media beskriver att: ”Det område som har störst risk för att drabbas av frånkopplingen är SE4 (södra Sverige). Aktiverad frånkoppling kommer innebära att mellan 1 000–1500 MW förbrukning kopplas bort, det är nästan hälften av alla anslutna i området”.

 

Borta är tiden då den tillverkande industrin kunde förlita sig på en stabil energiförsörjning. Det svenska elnätet är gammalt, underdimensionerat och kan i dag inte hantera den el som kunderna efterfrågar. Elnätens överföringskapacitet har slagit i taket och elnäten har blivit trånga! 

 

Nätkapacitetsbristen är värst i Sydsverige, mycket på grund av att stamnätsutbyggnaden ”Sydvästlänken” försenats och ännu inte är i drift. Andra bidragande faktorer är bristen av lokal elproduktion och ett system av priszoner som inte resulterat i de nätinvesteringar som förutspåtts. Privata elaktörer pekar på otydliga ansvarsområden mellan stamnät, regionnät och distributionsnät och ser det som olönsamt att investera i en så kraftigt reglerad och komplex marknad. Notan för våra sydsvenska företag har således blivit dubbel – sämst nät och högst elpriser! 

 

Hanteringen av nätkapacitetsbristen är nödvändig och följande bör göras:  

Investera mer i elnäten. Strömmen måste nå fram. Slutför Sydvästlänken med högsta prioritet. Kapa också ledtiderna. Stamnätsbegränsningar tar i snitt 10 år att bygga bort och merparten är ren administration, i form av tillstånd, överklaganden etc. 

Utjämna skillnader i pris mellan elområden. De regionala prisskillnaderna fungerar i dag som en regional straffskatt på ett nationellt ansvar. 

Avlasta stamnätet genom att uppmuntra lokal produktion och förenkla steget för företag att bli självförsörjande. Dagens reglering innebär till exempel att ett företag som monterar solceller på taket med minst 255 KW måste betala skatt på egenanvänd el. 

 

Elförsörjningen är ett nationellt politiskt ansvar. Regeringen behöver agera så att näten är fullt dimensionerade och att el finns när och där det behövs. Dessa satsningar behövs för att dra oss upp ur krisen och rusta oss för klimatanpassad tillväxt. 

 

Per Tryding 

Vice Vd Sydsvenska Handelskammaren

 

Sara Åhlén Björk

Chefekonom Sydsvenska Handelskammaren