Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sveriges drycker är en del av vår självförsörjning

Mikrobryggerier har potential att utveckla Skånes platsvarumärke och som internationellt besöksmål, skriver Jakob Thomsgård, Maria Hofvendahl Svensson och Anders Edbro.Foto: SHUTTERSTOCK
Jakob Thomsgård, ordförande Skånes Dryckesproducenter.Foto: PRESSBILD
Maria Hofvendahl Svensson, vice ordförande LRF Skåne.Foto: PRESSBILD
Anders Edbro, ledamot LRF:s kommungrupp i Osby.Foto: PRIVAT

Trots att EU redan 1992 införde möjligheten för medlemsländer att sänka skatten på alkohol för mikrobryggerier säger Sverige nej. Dryckesföretagen måste ges möjlighet att bli starka på hemmaplan, skriver Maria Hofvendahl Svensson, Jakob Thomsgård och Anders Edbro.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. De svenska mikrobryggerierna betalar bland de högsta punktskatterna på alkohol i EU. Detta trots att unionen införde ett direktiv redan 1992 som ger medlemsländerna möjligheten att sänka skatten på alkohol för mikrobryggerier. Sverige har under flera decennier sagt nej, och tillsammans med Italien är vi de enda länderna som inte nyttjar möjligheten.

 

Dryckesbranschen sysselsätter i dag över 5 000 personer enligt Dryckesbranschrapporten från 2019. Mikrobryggerierna är en ung bransch där det genomsnittliga bryggeriet varit verksamt i 7,5 år. Rapporten visar även att de nya bryggerierna vuxit kraftigt i antal och hela 79 procent av småbryggerierna är yngre än tio år.

 

Skånes Dryckesproducenter är en ung förening grundad 2017 med över 50 medlemmar av totalt 69 ölproducenter som finns i regionen. Våra mikrobryggerier har potential att utveckla Skånes platsvarumärke och som internationellt besöksmål. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder, inte minst Sverige med sina vackra landskap, jordnära upplevelser såsom fiske och jakt men även mat och dryck. Visit Swedens målgruppsanalys från 2018 visar att kulinariska upplevelser som mat, dryck och restaurangmiljöer toppar listan för de som besökt Sverige någon gång under de senaste fem åren.

 

I EU är alkoholdrycker den största exportkategorin inom livsmedelsområdet, med en andel på nära 30 procent. I Sverige står exporten av alkoholhaltig dryck för cirka 12 procent av den totala livsmedelsexporten, enligt SCB. Det finns alltså goda förutsättningar för att sälja mer till andra länder. Svensk export av livsmedel är framstående med cirka 50 miljarder kronor i årligt exportvärde. Men potentialen är betydligt större än så och därför har branschorganisationen Livsmedelsföretagen satt ett mål om att fördubbla exporten till 2025.

 

Data från Sverige och Storbritannien visar att kostnaderna för att tillverka en liter öl är mer än tre gånger så höga jämfört med de allra största bryggerierna. Det är tydligt att den snedvridna konkurrensen sätter käppar i hjulet för Sveriges småbryggerier. Organisationen Brewers of Europe har gjort beräkningar som visar att ett jobb i branschen skapar fler än tio andra hos till exempel underleverantörer och i servicebranschen. Det finns även internationella siffror från bryggerinäringen som visar på ännu större positiva sysselsättningseffekter när pubar och restauranger räknas in.

 

I Sverige skapades 700 nya jobb inom bryggerinäringen mellan 2014–2017. De inbringade totalt 63 miljoner kronor i skatteintäkter. Om Sverige haft samma konkurrensvillkor som övriga Europa hade de offentliga intäkterna kunnat bli 630 miljoner kronor, förutsatt att tio nya arbeten skapades under samma period.

 

Företaget The Absolut Company, som bland annat tillverkar Absolut Vodka, har också gjort uppskattningar på hur många fler jobb som skapas. Utöver de 300 direkta arbetstillfällena i produktions- och buteljeringsanläggningarna i Nöbbelöv och Åhus kan minst 2 000 helårsarbeten skapas, merparten i Skåne och Södra Sverige. Dit räknas anställda inom underleverantörer som gör flaskglas, kapsyler, transportföretag liksom veteleveranser från cirka 350 odlare men även skatter och underlag för offentlig service.

 

Flera regioner arbetar med regionala livsmedelsstrategier. Region Skåne har kommit längst med att även inkludera dryckesproduktionen i sin strategi. Strategin ”Smart Mat” lades fram i december 2017 och där ingår dryckesproduktionen, som i Skåne är betydande och en viktig produktionsgren.

 

Våra politiker måste se drycker som en viktig del av Sveriges självförsörjning och motståndsförmåga. Dryckesföretagen måste ges möjlighet att bli starka på hemmaplan och med samma konkurrensvillkor som andra länder i EU. Det är dags för politiken att ta ansvar.

 

Jakob Thomsgård

Ordförande Skånes Dryckesproducenter

 

Maria Hofvendahl Svensson 

Vice ordförande LRF Skåne

 

Anders Edbro 

Ledamot LRF:s kommungrupp i Osby