Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige har en dyr integrationsskuld

Sofia Damm (KD), integrationspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Ystad.Foto: JESSICA BEMLAR

Sverige har under decennier byggt upp en enorm integrationsskuld. Det skadar våra nyanlända och det skadar Öresundsregionen. Gränskontrollerna mot Sverige från den danska sidan är en signal som måste tas på allvar, skriver Sofia Damm (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

När Danmark nu inför gränskontroller mot Sverige ska vi ta signalen på allvar. Vår gängbrottslighet är så omfattande så att den sprider sig över gränserna. Det kräver upprustning av rättsväsendet, fler poliser och skarpare lagstiftning. Men det skulle i sig inte räcka. Den här typen av kriminalitet härrör till stor del från ett växande utanförskap - delvis resultatet av en katastrofalt misslyckad integration.

 

Det finns delar av Sverige där barn växer upp utan att någonsin se föräldrarna gå till jobbet. Där man lär sig att det inte är värt att ens försöka. Där det framstår som rationellt för en pojke att välja bort skolan för att satsa på en karriär som knarklangare.

 

Vi har under decennier byggt upp en enorm integrationsskuld. Det skadar Sverige. Det skadar våra grannländer. Det skadar de nyanlända. Och just nu skadar det Öresundsregionen.

 

Kristdemokraterna vill angripa integrationsproblemen från fyra håll. Först måste den negativa utvecklingen brytas; utanförskapsområdena kan inte tillåtas växa mer. Fler behöver ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och bli anställningsbara. Vidare måste drivkrafterna för att bli en del av samhället stärkas. Men integrationen kommer aldrig att lyckas om den enbart blir en fråga för det offentliga - därför vill vi engagera civilsamhället.

 

Utvecklingen kan bara brytas om inflödet till utanförskap stoppas. Det kräver en stram invandringspolitik. KD vill få ner söktrycket till samma nivåer som i våra grannländer. Dessutom måste vi återfå kontrollen över var i landet de asylsökande hamnar. EBO-lagstiftningen har spätt på segregationen. För att kunna anpassa politiken efter vad vi mäktar med att integrera borde en integrationsberedning inrättas. Den skulle löpande inventera landets integrationskapacitet; hur många bostäder som finns, hur arbetsmarknaden utvecklas, hur språkkunskaperna ser ut och hur många platser skolan har. Att återupprätta lag och ordning lokalt är också en förutsättning. Fler poliser och lagstiftning som kan tvinga bort de kriminella från förortstorgen ska kombineras med förebyggande åtgärder i skolan.

 

Språket är den viktigaste vägen in i samhällsgemenskapen. Språket leder till kunskaper och kontakter. Språket kvalificerar till arbete. Men i Sverige har vi inte utgått från det. Tvärtom har politiken, i missriktad välvilja, till stor del syftat till att inflyttade ska prioritera hemspråket. 

 

KD vill ändra det. Vi vill stärka drivkrafterna att bli en del av Sverige. Vi föreslår en rad reformer för att göra det mer attraktivt att lära sig svenska och bli en del av det svenska samhället.

 

Vi vill ställa högre krav på språkkunskaper och samhällsorientering. Etableringsprogrammen ska vara flexibla och individanpassade – men obligatoriska i den inledande del som huvudsakligen gäller svenska och samhällskunskap.

 

För den som vill bo i Sverige permanent måste vi kunna ställa krav på språk- och samhällskunskap. Den som har permanent uppehållstillstånd förväntas kunna svenska och borde som regel inte ha rätt till offentligfinansierad tolk. Undantag ska förstås ges för orsaker som hög ålder, hälsa eller olika funktionsnedsättningar. Och det ska gälla vid bristfälliga kunskaper, inte för exempelvis teckenspråkstolkar.

 

Integration går inte att kommendera fram uppifrån. Det är en organisk process underifrån. Därför bör man stimulera de krafter som står för praktisk integration. Vi bör engagera civilsamhället. Här finns frivilligkrafter som borde ges större spelrum och befrias från klåfingrig detaljstyrning av projektmedel. Men även näringslivet kan bidra mer. En metod kan vi hämta från Storbritannien. Genom så kallade ”Social impact bonds”, som bygger på löfte om del i framtida samhällsvinster, kan man locka kapital till allmännyttiga investeringar.

 

Det är bara några av de reformförslag som Kristdemokraterna presenterar för vårt partifullmäktige i dag. Vi har också en omfattande agenda för att skapa lag och ordning. Men utan en fungerande integration kommer satsningarna mot brottsligheten inte att nå sin fulla effekt.

 

Sofia Damm (KD)

Integrationspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Ystad