Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stoppa olämpliga utländska investeringar

Hans Wallmark (M), ordförande i riksdagens utrikesutskott. Foto: FREDRIK WENNERLUND

Sverige måste kunna säga nej till utländska investeringar som kan anas vara ett säkerhetspolitiskt hot, skriver Hans Wallmark (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

På söndag startar Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Ett viktigt ämne i år kommer att vara den allt större utmaningen hur vi ska hantera utländska investeringar i samhällsviktig infrastruktur och i svenska företag i teknologisk framkant. Sverige har i dag inga bestämmelser för att granska och ytterst stoppa investeringar som är olämpliga ur säkerhetssynpunkt. Moderaterna vill se ett sådant regelverk.

 

Sverige är ett exportberoende land och vi har genom decennierna över parti- och blockgränserna stått upp för frihandeln. Den har också bidragit till global tillväxt vilket lyft miljontals människor ur fattigdom. Men det faktum att auktoritära länder använder investeringar som ett sätt att nå makt över vitala tillgångar i andra länder är problematiskt. Kina står också för ett omfattande cyberspionage där företagshemligheter stjäls, vilket i slutändan leder till att jobb flyttar från Europa.

 

Den senaste tiden har vi sett exempel där Kina köpt upp avancerade halvledarföretag i Sverige utan någon granskning eller att regeringen visat något större intresse för försäljningarna. Det visar på att det finns en aningslöshet kring dessa frågor. Kinesiska företag har också visat intresse för att investera i hamnen i Lysekil och i höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Oslo. Locktoner har även hörts när det gäller byggandet av en behövlig fast Öresundsförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

 

De flesta länder i Europa har ett regelverk för att granska och kunna stoppa olämpliga utländska investeringar. Det handlar både om att vi måste få nationella bestämmelser på plats, men även om att skapa ett bättre samarbete och ett gemensamt förhållningssätt inom EU. Inte minst är det viktigt att kunna genomlysa olika affärer och sedan ha möjlighet att följa upp.

 

Ett antal viktiga frågor måste besvaras innan ett regelverk kan vara på plats. Det handlar till exempel om vilken verksamhet och vilka objekt som anses vara särskilt skyddsvärd, vilket mandat som ska finnas och vilken instans som ska ha ansvar för granskning och beslut.

 

De ryska gasledningarna Nordstream 2 utanför den svenska ostkusten är ett annat närliggande exempel där byggande och ägande av vital infrastruktur kan vara ett problem. Nordstream 2 kommer att öka Europas beroende av rysk gas och därmed ge Ryssland möjlighet att använda energitillgång som ett medel för säkerhetspolitiskt inflytande. Själva gasledningarna kan också bli ett sätt att flytta fram närvaron i Östersjöregionen, nära den sydsvenska kusten.

 

Även när det gäller Nordstream blev Sverige taget på sängen då det uppdagades att lokala intressen, som i Karlshamn, kunde trumfa rikets säkerhet. Därför har en utredning tillsatts som ska lämna förslag på hur totalförsvarsviktig verksamhet ska kunna skyddas på ett bättre sätt. Det är ett viktigt arbete där jag själv sitter med i utredningskommittén.

 

Såväl frågan om gasledningarna i Östersjön som den om utländska direktinvesteringar, men även säkerhetsfrågor i stort, kräver ett tätare internationellt samarbete mellan likasinnade. Sverige bör därför arbeta för att fördjupa relationerna med staterna i vårt närområde, och särskilt de kring Östersjön. Det kommer också vara viktigt att hålla kvar Storbritannien i den kretsen efter Brexit. 

 

Slutligen finns anledning att peka på vikten av att Sverige får ett riktigt nationellt säkerhetsråd på plats. Det behövs ett säkerhetsråd som är placerat nära statsministern som kan vara knutpunkt för frågor som rör rikets säkerhet i bred bemärkelse, både militärt och civilt, och som kan fungera som den centrala statliga krisledningsorganisationen.

 

Säkerhet handlar i dag inte bara om kulor och krut, utan även om saker som cybersäkerhet, ekonomiska frågor och om information som vapen. Det är bra att rikskonferensen i Sälen tar det breda greppet. Vi i Sverige har inte råd att vara aningslösa. Det militära försvaret ska stärkas, men totalförsvarsfrågorna måste också uppmärksammas. Det enas uppmärksamhet kan inte ske på det andras utan det gäller att se hela paletten av hot, problem och utmaningar.

 

Hans Wallmark (M)

Ordförande Utrikesutskottet

Riksdagsledamot från Ängelholm

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!