Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stäng kryphålen för patienternas skull

Gilbert Tribo (L), regionråd i Skåne och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Foto: ANNIKA PERSSON / REGION SKÅNE
Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd Region Stockholm.
Daniel Forslund (L), ordförande innovations- och utvecklingsutskottet Region Stockholm.
Foto: ANNA MOLANDER / PRESSBILD
Jonas Andersson (L), regionråd och ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen.
Foto: PETER WAHLSTRÖM / PRESSBILD

Ända sedan 2015 när den första digitala vårdtjänsten lanserades har den rödgröna regeringen blundat för behoven att förtydliggöra lagstiftningen. Vården behöver en digital upprustning, skriver liberalerna Gilbert Tribo, Anna Starbrink, Daniel Forslund och Jonas Andersson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Digitaliseringen har revolutionerat vården och förenklat vardagen för hundratusentals svenskar. Nu går det enkelt att få kontakt med vårdpersonal direkt hemifrån sjuksängen via chatt och video. En möjlighet som visat sig vara särskilt viktig för äldre och de i riskgrupper under pandemin. Målgruppen är också bredare än någonsin: Digital vård är nu inte bara en möjlighet vid enklare åkommor, utan den största ökningen har skett bland patienter över 70 år och hos patienter med kronisk sjukdom. Riskpatienter för covid-19 erbjuds nu både vård och återbesök digitalt inom bland annat cancerrehab, hjärtsvikt, diabetes och övervikt.

Samtidigt som etableringen av nätläkarföretagen drivit på utvecklingen av digitala tjänster i hela vården, har också systemet med så kallat utomlänsersättning skapat problem. Dels genom en orimlig kostnadsutveckling, dels genom svårigheter för regionerna att följa upp vården eller ställa krav på kvalitet och tillgänglighet när det saknas avtalsrelationer till vårdgivarna. Att stänga detta kryphål är viktigt för att säkra resurser och kvalitet i vården.

Problemet angår inte bara storstadsregionerna, utan hela landet. Totalt har kostnaderna för digital utomlänsvård fram till och med september legat på 633,6 miljoner kronor. För Region Skåne har det inneburit kostnader motsvarande 72 miljoner.

Patienten har frihet att välja vårdgivare och alla vårdcentraler har möjlighet att konkurrera med bra bemötande, hög kvalitet och en god digital och fysisk tillgänglighet. Samma regelverk och ersättningssystem gäller exempelvis den digitala vårdpionjären Krys nya fysiska vårdcentraler, som för alla andra vårdgivare. Att besök debiteras enligt det vanliga husläkaravtalet, inte utomläns, är ett viktigt steg mot mer ordning och reda i vården.

Den digifysiska vården innebär att vården kan arbeta mer förebyggande, utnyttja resurserna mer effektivt och ge stöd till fler patienter. Men i dag kan en vårdgivare straffas ekonomiskt när smarta stöd erbjuds som hjälper patienten att undvika sjukdom, och därmed inte behöver göra ett fysiskt besök. Regelverken är skrivna för en tid när digitala vårdbesök inte ens gick att föreställa sig och behöver därför moderniseras.

Liberalerna ser ett tydligt behov av förändringar nationellt, regionalt och hos vårdgivarna:

Patientlagen måste förändras. Digital vård ska inte kunna debiteras som utomlänsvård, när både patient och vårdgivare befinner sig i samma region. Detta är den enskilt viktigaste åtgärden som regeringen kan vidta för att skapa trygghet för patienter och skattebetalare, och samtidigt skapa ordning och reda i vårdsektorn. En trygg digitalisering kräver en modern lagstiftning utan kryphål. Digifysisk vård behöver bli den nya normen även i lagstiftningen.

Utomlänsavtalet behöver omförhandlas. Sveriges Kommuner och Regioner behöver etablera ett nytt juridiskt ramverk för finansiell ersättning av digifysisk vård. Digitala vårdtjänster känner inte av regiongränser.

Den nationella vårdgarantin behöver bli digifysisk. Patienten måste garanteras kontakt med vården inom rimlig tid, oavsett kontaktmetod. Att enbart mäta tillgänglighet via telefon och fysiska besök snedvrider konkurrens och hämmar utveckling.

Regionala regelverk måste moderniseras. Regionerna har ett stort arbete för att revidera ersättningssystem, avtalskonstruktioner och uppföljningskrav för att anpassas för att premiera en digifysisk, platsoberoende och mer preventiv hälso- och sjukvård.

Vi liberaler har varit pådrivande för utveckling av digital vård och moderna regelverk, men den socialdemokratiska regeringen och den tidigare S-ledningen i Sveriges Kommuner och Regioner har präglats av handlingsförlamning. Ända sedan 2015 när den första digitala vårdtjänsten lanserades har regeringen blundat för behoven att förtydliggöra lagstiftningen, och inte ens bemödat sig om att göra en juridisk analys av dagens regelverk.

Vi liberaler är fast beslutna om att vården behöver en digital upprustning, och att kombinationen av digital och fysisk vård är här för att stanna. Patienterna har all rätt att förvänta sig en modern och tillgänglig vård. Nu är det hög tid att den levereras i hela Sverige.


Gilbert Tribo (L)

Regionråd i Skåne och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden


Anna Starbrink (L)

Hälso- och sjukvårdsregionråd Region Stockholm


Daniel Forslund (L)

Ordförande innovations- och utvecklingsutskottet Region Stockholm


Jonas Andersson (L)

Regionråd och ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen