Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skåne eldar för kråkorna

Johan Gustafsson, Slöseriombudsman vid Skattebetalarna. Foto: MAGNUS GLANS

Trots att det finns riktade stöd till kommunerna för ökad energieffektivisering används inte medlen. Skåne skulle kunna göra stora insatser för att sänka utgifterna för elkostnader, skriver Skattebetalarnas Slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Skånska kommuner slösar nästan en halv miljard om året på onödigt höga elräkningar. Det visar en ny granskningsrapport från länsstyrelsen i Skåne. Lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs inte – i stället eldar man för kråkorna. 

 

Kommunerna och deras megafoner försöker ge sken av att problemet är att det behövs mer stödpengar för att åtgärderna ska kunna genomföras. Men det stämmer inte. Det finns redan stöd i miljardklassen till energieffektivisering – trots att investeringarna ändå är lönsamma. Men ute i kommunerna tycker man att det är roligare att bygga äventyrsbad, multisportarenor och kommunala biografer.  

 

Den nya rapporten visar att den genomsnittliga energianvändningen i Skånes kommunala fastighetsbestånd är mer än 50 procent högre än energianvändningen hos landets bästa kommuner. Merkostnaden är nästan en halv miljard om året. Länsstyrelsen konstaterar också att kommunerna, genom att fokusera på investeringar som är lönsamma redan i dag, skulle kunna spara nästan fem miljarder kronor under investeringarnas livslängd.

 

SKL har tidigare visat att svenska kommuner skulle kunna spara över sju miljarder på att investera i energieffektivisering varje år och att ungefär hälften av detta skulle vara ren vinst för skattebetalarna. Om man antar att investeringarnas livslängd är 15 år skulle den totala besparingspotentialen vara över 50 miljarder.

 

Kommunerna själva är bra på att framhålla att det är resursbrist som hindrar dem från att göra något. Om det bara fanns lite mer statsbidrag att söka skulle de kunna göra så mycket mer. Och man får ge kommunerna att de är bra lobbyister, en och annan verkar ha köpt resonemanget. Men det är faktiskt inte där skon klämmer. För trots att det alltså redan är lönsamt att göra de här åtgärderna finns det en flora av bidrag att söka hos olika myndigheter. Låt mig bara nämna tre av de största:

 

• Regeringen införde 2016 ett särskilt bidrag för energieffektivisering av hyresrätter i socialt utsatta områden på 800 miljoner kronor om året. Men förra året delade Boverket bara ut 71 miljoner i stöd och regeringen har därför tagit bort kravet på energieffektivisering för att betala ut stödpengar.

 

• Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram Klimatklivet delar bara i år ut två miljarder i stöd till investeringar som minskar utsläppen. Hur mycket som går till energieffektivisering beror på hur många ansökningar Naturvårdsverket får in. Hittills har bara 43 av drygt 2 300 beviljade ansökningar gått till den typen av åtgärder. Av dessa har kommuner och kommunala bolag tagit emot närmare 100 miljoner kronor.

 

• Energimyndigheten har också pengar som ska stödja energieffektivisering. I år tilldelades myndigheten 218 miljoner kronor i ram för "insatser för energieffektivisering". 

 

Riktade stöd som de subventioner som ska gå till energieffektivisering brukar kritiseras av ekonomer som ineffektiva styrmedel, inte minst för att de resurser som satsas inte sällan går till åtgärder som hade genomförts ändå. Att lönsam energieffektivisering inte blir av trots att det finns gott om stödpengar att söka är också en indikation på att det inte är resursbrist som är problemet. Bidragen är faktiskt lika mycket slöseri som den uteblivna energieffektiviseringen i kommunerna. För det är inte bidragen som avgör om kommunerna energieffektiviserar eller inte utan helt andra saker. 

 

När skånska kommuner låter bli att genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder handlar det nog mindre om resursbrist och mer om att det inte är lika roligt som att sätta sprätt på skattebetalarnas pengar i olika sätta-kommunen-på-kartan-projekt. Då finns det alltid resurser och gör det inte det är det ju bara att låna. Då behövs varken statsbidrag eller lönsamhetskrav.

 

Men när det kommer till lönsam men lite trist energieffektivisering, ja då går det inte. Det finns ett enkelt svar på varför: Ingen tar ansvar när någon annan betalar!  

 

Johan Gustafsson

Slöseriombudsman vid Skattebetalarna

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!