Sjukvården kan bättre gällande kroppslig ohälsa hos psykiskt sjuka

Gunnar Moustgaard, medicinsk rådgivare och läkemedelsansvarig läkare Psykiatri Skåne.
Foto: / PRESSBILD
Foto: Jakub Pavlinec / JAKUB PAVLINEC 2010

Sjukvården bär ett stort ansvar gällande att upptäcka kroppslig ohälsa hos de med psykisk ohälsa, skriver Gunnar Moustgaard vid Region Skåne.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Therese Boström från LIBRA i Skåne skriver i en debattartikel på KvP Debatt 4 oktober att personer med schizofreni och bipolär sjukdom riskerar att dö i förtid - till största delen på grund av kroppslig sjukdom, i första hand hjärtkärlsjukdomar. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt och i någon mening uttryck för en ojämlik vård. 

Det finns flera orsaker till denna överdödlighet. Patienter med dessa sjukdomar lever ett mera utsatt liv än befolkningen i genomsnitt, bland annat när det gäller rökning, matvanor, droganvändning och benägenhet att söka vård. Det ligger i sjukdomarnas natur och är inget som individen kan lastas för. Däremot bär sjukvården ett ansvar då man inte är tillräckligt bra på att uppmärksamma kroppslig ohälsa hos den med psykisk ohälsa.


Tyvärr är det också så som Therese Boström skriver, att vissa typer av läkemedel som används vid de här sjukdomarna har negativa biverkningar och bland annat kan leda till viktuppgång och i förlängningen diabetes.

För att komma till rätta med detta krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Det kräver samverkan mellan flera aktörer: sjukvård, socialtjänst, patienter och patientföreningar

I Psykiatri Skåne är arbetet för att minska kroppslig sjukdom hos personer med psykisk ohälsa ett prioriterat mål. Tillsammans med våra patienter arbetar vi bland annat med hälsosamtal runt matvanor, motion, rökning och droganvändning. Vi har också som mål att patienter med allvarlig psykisk ohälsa ska få hälsokontroll på sin vårdcentral.

När det gäller läkemedelsbehandling behöver för- och nackdelar med olika preparat tillsammans med patienten vägas mot varandra. För en del innebär behandlingen med ett läkemedel så stor positiv förändring i livet att även relativt allvarliga biverkningar är acceptabla för patienten. Tyvärr har vi inga effektiva läkemedel helt utan biverkningar. Men det är viktigt att tidigt uppmärksamma tecken på viktuppgång för om möjligt att byta behandlingsstrategi eller kunna fokusera ytterligare på mathållning och fysisk aktivitet.

Det är mycket viktiga frågor Therese Boström lyfter. Gemensamma insatser för god behandling med läkemedel, psykologisk och socialt krävs. Personer med allvarlig psykisk ohälsa ska mötas med empati, respekt och kunskap.


Gunnar Moustgaard 

Medicinsk rådgivare och läkemedelsansvarig läkare Psykiatri Skåne