Gunnar Moustgaard, medicinsk rådgivare och läkemedelsansvarig läkare Psykiatri Skåne. Foto: / PRESSBILDGunnar Moustgaard, medicinsk rådgivare och läkemedelsansvarig läkare Psykiatri Skåne. Foto: / PRESSBILD
Gunnar Moustgaard, medicinsk rådgivare och läkemedelsansvarig läkare Psykiatri Skåne. Foto: / PRESSBILD
Foto: Jakub Pavlinec / JAKUB PAVLINEC 2010Foto: Jakub Pavlinec / JAKUB PAVLINEC 2010
 Foto: Jakub Pavlinec / JAKUB PAVLINEC 2010

Sjukvården kan bättre gällande kroppslig ohälsa hos psykiskt sjuka

Publicerad

Sjukvården bär ett stort ansvar gällande att upptäcka kroppslig ohälsa hos de med psykisk ohälsa, skriver Gunnar Moustgaard vid Region Skåne.

Therese Boström från LIBRA i Skåne skriver i en debattartikel på KvP Debatt 4 oktober att personer med schizofreni och bipolär sjukdom riskerar att dö i förtid - till största delen på grund av kroppslig sjukdom, i första hand hjärtkärlsjukdomar. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt och i någon mening uttryck för en ojämlik vård.

Det finns flera orsaker till denna överdödlighet. Patienter med dessa sjukdomar lever ett mera utsatt liv än befolkningen i genomsnitt, bland annat när det gäller rökning, matvanor, droganvändning och benägenhet att söka vård. Det ligger i sjukdomarnas natur och är inget som individen kan lastas för. Däremot bär sjukvården ett ansvar då man inte är tillräckligt bra på att uppmärksamma kroppslig ohälsa hos den med psykisk ohälsa.

 

Tyvärr är det också så som Therese Boström skriver, att vissa typer av läkemedel som används vid de här sjukdomarna har negativa biverkningar och bland annat kan leda till viktuppgång och i förlängningen diabetes.

För att komma till rätta med detta krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Det kräver samverkan mellan flera aktörer: sjukvård, socialtjänst, patienter och patientföreningar

I Psykiatri Skåne är arbetet för att minska kroppslig sjukdom hos personer med psykisk ohälsa ett prioriterat mål. Tillsammans med våra patienter arbetar vi bland annat med hälsosamtal runt matvanor, motion, rökning och droganvändning. Vi har också som mål att patienter med allvarlig psykisk ohälsa ska få hälsokontroll på sin vårdcentral.

När det gäller läkemedelsbehandling behöver för- och nackdelar med olika preparat tillsammans med patienten vägas mot varandra. För en del innebär behandlingen med ett läkemedel så stor positiv förändring i livet att även relativt allvarliga biverkningar är acceptabla för patienten. Tyvärr har vi inga effektiva läkemedel helt utan biverkningar. Men det är viktigt att tidigt uppmärksamma tecken på viktuppgång för om möjligt att byta behandlingsstrategi eller kunna fokusera ytterligare på mathållning och fysisk aktivitet.

Det är mycket viktiga frågor Therese Boström lyfter. Gemensamma insatser för god behandling med läkemedel, psykologisk och socialt krävs. Personer med allvarlig psykisk ohälsa ska mötas med empati, respekt och kunskap.

 

Gunnar Moustgaard

Medicinsk rådgivare och läkemedelsansvarig läkare Psykiatri Skåne

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag

MEST LÄST PÅ KVP DEBATT I DAG