Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sju olika sorters blommor till en begravningskrans

Salomon Schulman, läkare och författare.Foto: OLLE SPORRONG
Foto: SHUTTERSTOCK

Midsommarhelgen medförde en makaber toppnotering i coronans tid, skriver läkaren och författaren Salomon Schulman.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vi svenskar kan lagom kring midsommarhelgen uppmärksamma två makabra toppnoteringar. Dels har vi passerat femtusenstrecket för döda bland oss, dels avled dryga 100 personer i dygnsrapporteringen häromsistens. Vi sitter ändå lugnt i båten. De sju blomsterna kan man alltid använda till en begravningskrans. 

 

Jag tillhör den lyckade 68-generationen som hunnit bli 70 plus. Vi drömde om flower-power, frihetlighet och en framtid med besinningslös optimism. Men fy för fanken: Kapitalismen, kommunismen och klimatet krossade våra drömmar. 

 

Se på mig när jag famlar mig fram i gubbstrutsslalom mellan alla smittohärdade Übermenschen. De hånskrattar, när de ser den skräckslagne gamle revolutionären hoppa åt sidan med sina förskrämda ögon. Jag sitter i kommunarrest och tillsammans med er andra i rikskarantän. Vid horisonten hägrar ett wonderful, wonderful Copenhagen, Skånes mentala huvudstad. 

 

Där landade jag 12 mars tidigare i år efter att ha varit i Israel och sett hur det landet professionellt hade förberett sig för pandemins ankomst och kommande härjningar: Genom en tuff karantän, installation av fältsjukhus (de har den bästa katastrofmedicinen i världen) och en hermetisk stängning av skolorna. Så har de också klarat epidemin bättre än till exempel det stolta Norge.

 

Samma dag jag skulle åka hem från Tel Aviv drack jag min sista cappuccino på ett café med kompositören Ella Milch-Sheriff, som månaden innan fått ett av sina jiddischverk uppfört på Malmöoperan. Enligt planerna skulle hon också få sin ”Beethovens dröm” uppsatt i Stockholm någon månad senare, vilket gick i stöpet.

 

Israel är ett hotat land. Varje dag är karantänlik där döden lurar bakom nästa självmordsattentat eller knivhugg. Tonsättarens sorgsna ögon skvallrade om allt annat än lydig svensk Saltsjöbadsanda där underkastelse är synonymt med samarbete. Men hur göra uppror mot en elakartad viruspandemi?

 

5 000 döda och en folkhemsepidemiolog som upprepar att vi ska hålla avståndet på hans distanslösa vis. Detta är vår värnlösa vardag! Är pandemin inte i själva verket den största svenska katastrofen i modern tid. Det är ju som om flera Estoniakatastrofer inträffat på raken. 

 

Regeringen hukar sig bakom bristen på utvärdering av den pågående virusspridningen. De bär alla sina kejsares nya kläder med ögonbindlar i stället för munskydd. Anders Tegnell är specialist i infektionsmedicin. Han, liksom jag, har tagit på sig nytt ombyte och munskydd när vi gått in till patienternas isoleringsrum. Ändå har vi hållit oss på vederbörligt avstånd från smittbäraren.

 

Regeringen stod lika handfallen inför de antirasistiska demonstrationerna då 50 förblev en fiktiv siffra. Den så kallade solidariteten med svarta kom aldrig våra riskgrupper till dels. I stället har vårt lands mest medvetna och ”radikala” humanister utsatt våra svagaste i samhället för risk och sått ny död. 

 

När nu ekonomerna skryter med att det går bättre för Sverige än för övriga EU, tack vare vårt sätt att smita från smittan, är det bara att gå tillbaka i historien. Sverige har tack vare den europeiska världskrigsdöden blivit ett välfärdsland. Neutralitetspolitiken förvandlade malmen till dödsredskap för fascismen, men till klingande mynt i den svenska kassan. Är vi nu åter beredda att offra de ännu levande på Mammons altare? 

 

Har ratandet av munskydden i kombination med de otillräckliga karantänsbestämmelserna lett till att vi fått betala detta höga pris i förlorade människoliv?

 

Salomon Schulman 

Läkare och författare