Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Resultaten ska skilja sig åt mellan nationella och betyg

Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö.
Foto: PRESSBILD

Det kommer alltid finnas skillnader och ska finnas skillnader mellan resultaten på nationella prov och betyg, skriver skolkommunalrådet Sara Wettergren (L) i en replik till Sverigedemokraterna i Malmö.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sverigedemokraterna Nima Gholam Ali Pour och Jörgen Grubb är snabba med slutsatsen att den positiva utvecklingen för Malmös niondeklassare, med högre meritvärden och ökad behörighet till gymnasiet, beror på betygsinflation. Trots att det inte finns några belägg för den slutsatsen. Det gör det inte heller för att betygsinflation skulle vara ett Malmöunikt fenomen. 

Det är viktigt att granska nationella analyser av betygsinflationen för att kunna komma fram till vad som kan göras åt problemet här i Malmö. Det kommer alltid finnas skillnader och ska finnas skillnader mellan resultaten på nationella prov och betyg. Detta då lärarna arbetar med eleverna utifrån det nationella provresultatet för att fylla igen upptäckta kunskapsluckor. Betygssättningen görs trots allt i slutet av terminen och då från ett bredare, mer aktuellt underlag.

Den nationella statistiken visar också att skolor med hög andel högpresterande elever tenderar att sätta för låga betyg, medan skolor med stor andel lågpresterande elever sätter för generösa betyg i relation till resultaten på de nationella proven. En kommun med större andel skolor med lågpresterande elever får därför större skillnader mellan nationella provresultat och betyg.

Om en elev har bristande kunskaper i svenska, och kanske är mindre insatt i metodiken för de nationella proven, kommer sannolikt resultatet att påverkas. Detta gäller framför alltför matematiken, där Malmö har något större diskrepans jämfört med rikssnittet. I övrig undervisning är det enklare att kompensera för dessa förutsättningar, vilket i sin tur kan resultera i ett högre betyg i förhållande till provresultat. Andra strukturella faktorer som kan spela in är betygssystemets och kursplanernas utformning. 

Till skillnad från många andra kommuner har Malmö satt fokus på frågan och fortsätter att utveckla kompetensen bland medarbetarna gällande bedömning och betyg. Grundskoleförvaltningen kommer nu att analysera resultaten av den lokala granskning som gjorts och göra uppföljningar. Anledningen till att vi sa nej till det specifika förslag som Sverigedemokraterna förespråkade om hur granskningen bör följas upp var att vi i stället valde förvaltningens rekommendation att lägga uppföljningen som en del av internkontrollplanen. Jag kan försäkra SD om att vi inte kommer att släppa den här frågan.

Och ja, jag står fast vid att det måste finnas förtroende för lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett rättvisande sätt. Detta är en kompetens som är svår att mäta fullt ut och som jag anser att vi förtroendevalda ska akta oss för att ifrågasätta.


Sara Wettergren (L)

Skolkommunalråd i Malmö