Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Resistenta bakterier är ett hot mot mänskligheten

Resistenta bakterier orsaka fler dödsfall än cancer år 2050 om vi inte handlar nu, skriver Fredrik Hanell (MP) och Anders Åkesson (MP). Foto: SHUTTERSTOCK
Fredrik Hanell (MP), ordförande för Miljöpartiet i Skåne. Foto: JENNIE LARSSON
Anders Åkesson (MP), regionråd i Skåne och riksdagskandidat. Foto: PRESSBILD

Under de senaste fem åren har antalet uthämtade antibiotikarecept minskat med 10 procent i Skåne. Trots detta ligger Skåne näst högst i jämförelse med andra län och regioner. Hela 70 procent av all antibiotikaanvändning inom EU går i dag till djur. Det är helt orimligt, skriver de skånska miljöpartisterna Fredrik Hanell och Anders Åkesson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Antibiotika är ett av de mest värdefulla läkemedel hälso- och sjukvården har för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedlet. Antibiotikaresistens är i dag ett av de mest allvarliga hoten mot människors hälsa. WHO klassar det som ett hot mot mänskligheten och enligt en studie från brittiska Review on Anitimicrobial Resistance kan resistenta bakterier orsaka fler dödsfall än cancer år 2050 om vi inte handlar nu.

 

Inom den skånska vården arbetar man målinriktat för att minska förskrivningen av antibiotika när det inte är nödvändigt. Det görs bland annat riktade insatser i utbildning- och informationssystem mot högförskrivande vårdcentraler.

 

Antalet uthämtade antibiotikarecept minskar, men Skåne ligger fortfarande näst högst vid en jämförelse mellan Sveriges län. Under de senaste fem åren har antalet uthämtade antibiotikarecept minskat med 10 procent i Skåne. Störst minskning under denna tid har varit hos de yngsta med cirka 18 procent, framför allt eftersom antibiotika inte längre används lika ofta vid luftvägsinfektioner.

 

För att möta hotet från antibiotikaresistens krävs ett gemensamt angreppssätt som involverar både människors hälsa, vård av djur och livsmedelsindustrin. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk. Det finns ett tydligt samband mellan användning av antibiotika och utveckling av antibiotikaresistens, som är ett växande hot mot människors och djurs hälsa.

 

Enligt WHO används globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Hela 70 procent av all antibiotikaanvändning inom EU går i dag till djur, bara 30 procent till hälso- och sjukvård av människor. Det är en helt orimlig situation som politiken måste hitta verktyg för att hantera och förändra.

 

Inom hela EU finns krav på veterinär förskrivning för att få använda antibiotika till djur. Trots detta är skillnaderna mellan olika länder mycket stora. Sverige är ett föredöme i dessa frågor, men tyvärr så finns det en extrem överanvändning av antibiotika till djur, såväl inom EU som globalt. I Danmark används cirka tre gånger mer antibiotika än i Sverige och i Tyskland används åtta gånger mer. Italien och Spanien har 27 respektive 34 gånger högre antibiotikaförbrukning än Sverige. I USA ligger förbrukningen i nivå med EU-snittet, vilket är cirka 14 gånger högre än i Sverige.

 

Ett stort problem både inom EU och globalt är att antibiotika används till grupper av friska djur i syfte att förebygga sjukdom, snarare än att behandla det enskilda djuret som är sjukt. Det har att göra med att djurhållningen är undermålig och för att kompensera för detta används antibiotika som ett rutinmässigt insatsmedel under vissa perioder av djurens liv för att förebygga sjukdomsutbrott. Inom EU används 90 procent av antibiotikan för att behandla grupper av djur, bara 10 procent för enskild behandling av de djur som faktiskt är sjuka. I Sverige är situationen den omvända, här ges 10 procent av antibiotikan som gruppbehandling.

 

Att ett av våra mest värdefulla läkemedel missbrukas i syfte att kompensera för en dålig djurhållning är inte acceptabelt.

 

Med detta sagt vill Miljöpartiet att det införs en helt ny nationell skatt på kött från djur där antibiotika används rutinmässigt under uppfödningen. Skatten ska utformas så att den inte innebär någon extra kostnad eller administration för de bönder som använder antibiotika ansvarsfullt för att behandla sjuka djur. 

 

Utifrån ett skånskt perspektiv vill vi att Region Skåne tar initiativ till samlat arbete i att minska hela antibiotikatrycket. Vi vill att Region Skåne kallar till sig livsmedelssektorn, tull, lantbruksnäringen och vården. Det bör också vara en fråga som behöver diskuteras inom Greater Copenhagen. Friska djur behöver inte antibiotika, sjuka djur har rätt till antibiotika.

 

Fredrik Hanell (MP)

Ordförande Miljöpartiet i Skåne och kandidat till regionfullmäktige

 

Anders Åkesson (MP)

Regionråd och riksdagskandidat