Therese Boström, styrelseledamot LIBRA i Skåne, en brukarförening för personer med affektiva sjukdomar. Foto: / PRESSBILDTherese Boström, styrelseledamot LIBRA i Skåne, en brukarförening för personer med affektiva sjukdomar. Foto: / PRESSBILD
Therese Boström, styrelseledamot LIBRA i Skåne, en brukarförening för personer med affektiva sjukdomar. Foto: / PRESSBILD
Sjukvården måste ta ansvar för psykofarmakas bieffekter, skriver Therese Boström vid brukarföreningen LIBRA i Skåne. Foto: Ãykola Velychko /Colourbox / COLOURBOXSjukvården måste ta ansvar för psykofarmakas bieffekter, skriver Therese Boström vid brukarföreningen LIBRA i Skåne. Foto: Ãykola Velychko /Colourbox / COLOURBOX
Sjukvården måste ta ansvar för psykofarmakas bieffekter, skriver Therese Boström vid brukarföreningen LIBRA i Skåne. Foto: Ãykola Velychko /Colourbox / COLOURBOX

Region Skåne måste ta holistiskt ansvar för psykofarmaka

Publicerad

Sjukvården måste ta ansvar för psykofarmakas bieffekter, skriver Therese Boström vid brukarföreningen LIBRA i Skåne.

Studier visar att den med allvarlig psykisk sjukdom riskerar att dö flera år i förtid. För schizofrena talar vi om upp till 25 år för tidig död. Bipolära kommer på en andra plats med upp till 14 år för tidig död. Risken är överhängande att livet slutar med hjärt- och kärlsjukdomar för denna patientgrupp. Trots detta diskrimineras ofta denna patientgrupp i somatiska vården.

Psykofarmaka har inneburit en revolution i psykiatrin. Många kroniskt sjuka som plågades av sina psykiska besvär större delen av sina liv inlåsta på mentalsjukhus bor nu ute i samhället och kan hålla sina besvär inom kontroll. Det har varit ett framsteg att humanisera psykisk sjukdom. Frågan är om alla som står på stadigvarande psykofarmaka är kroniker?

Samtidigt måste vi kritiskt granska vilken typ av läkemedel detta är och vilka konsekvenser det kan leda till. Många tyngre neuroleptika som används mot psykos, mani, ångestlindring, sömnbesvär och säkert många andra off label-förskrivningar har en gedigen biverkningslista, varav många biverkningar direkt eller indirekt kan leda till döden. En biverkning som de flesta neuroleptika bidrar till är viktuppgång som i sin tur kan leda till metabolt syndrom. Diabetes, höga blodfetter och så vidare, är en grogrund för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är viktigt att pusha läkemedelsföretagen att ta fram nya läkemedel som inte har denna typ av biverkningar. Det är mycket viktigt att vi i framtiden har en helt annan typ av läkemedel att ta till vid dessa tillstånd.

Frågan är dock vad vi kan göra i dagsläget. Alla som står på neuroleptika oavsett diagnos borde få tillgång till regelbundna kontroller, minst en gång om året, i den somatiska vården. Flertalet psykofarmaka leder till trötthet, minskad initiativförmåga och passivitet; för att bryta den onda cirkeln med minskad aktivitet och viktuppgång borde psykiatrin i Region Skåne utöka sin verksamhet och erbjuda träning inom ramen för högkostnadsskyddet.

Det är inte bara bra för kroppen, utan också för hjärnan.

I de fall det behövs professionell kostrådgivning måste detta tillgodoses. Vi måste börja tänka holistiskt. Psykiatrin och den somatiska vården i Region Skåne måste samarbeta kring den här patientgruppen. Sjukvården måste ta ansvar för psykofarmakas konsekvenser. Allt annat är oacceptabelt. Hur många till under Region Skånes vård ska behöva dö i förtid?

 

Therese Boström

Styrelseledamot LIBRA i Skåne, en patient- och anhörigförening för personer med affektiva sjukdomar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag

MEST LÄST PÅ KVP DEBATT I DAG