Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Regeringen måste sätta i en högre växel för nya spår

Att bygga ut en stabil och effektiv infrastruktur på sträckor med stora behov är nästan alltid en klok investering, skriver moderaterna Jörgen Warborn, Carl Johan Sonesson och Mikael Rubin.
Foto: SHUTTERSTOCK
Jörgen Warborn (M), EU-parlamentariker.
Foto: JOHAN NILSSON/TT
Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Skåne.
Foto: REGION SKÅNE
Mikael Rubin (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg.
Foto: NICLAS INGVARSSON

Under de senaste åren har Danmark fått mer än dubbelt så mycket pengar ur EU:s infrastrukturfond som Sverige. Den svenska regeringen har inte ens ansökt till flera projekt. Regeringen borde släppa handbromsen och göra viktiga investeringar i transportsystemet, skriver moderaterna Jörgen Warborn, Carl Johan Sonesson och Mikael Rubin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sverige ligger i botten i Europa när det gäller att ta del av EU-medel till infrastrukturinvesteringar. På en rak fråga till EU-kommissionen om vad detta beror på är svaret att den svenska regeringen inte ens ansökt till flera möjliga projekt. Danmark har de senaste åren fått mer än dubbelt så mycket pengar ur EU:s infrastrukturfond (Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE) som Sverige. Ställt i relation till folkmängden fick danskarna nästan fem gånger mer EU-pengar att bygga väg, järnväg och hamnar för. Detta beror på att de på nationell nivå haft ambitiösa utbyggnadsplaner och varit på tårna med att ansöka om medfinansiering. 

För att få ut mesta möjliga av EU:s infrastrukturbudget har länderna enats om nio stomkorridorer genom Europa längs vilka merparten av satsningarna ska ske. Det innebär att investeringar på sträckan är berättigade till stöd ur EU:s budget. Målet är att korridorerna ska vara fullt ut färdigställda 2030, med effektiva transportvägar utan flaskhalsar. 

Genom Skåne löper korridoren från Italien, via Tyskland, Danmark och vidare upp genom Sverige. När Fehmarn-Bält-förbindelsen står klar är det i Sverige som de största flaskhalsarna finns kvar i korridoren. Därför borde den svenska regeringen så snart det bara går peka ut de mest prioriterade projekten i Sverige, utlova sin del av finansieringen och sedan söka stöden som EU erbjuder. I flera fall ute i Europa har EU betalat upp till en tredjedel av kostnaden för enskilda projekt och det vore sannerligen ingen dålig affär för Sverige att kunna bygga ny väg-, järnvägs- och hamninfrastruktur med 30 procent rabatt.

Problemet är att regeringen saknar styrkraft, vilja och beslutsamhet. Det gör att pengarna i stället landar i andra länder och Sverige går miste om mervärdena som finns i ett allt närmare sammanlänkat Europa. Andra länder blir relativt oss starkare och mer attraktiva och vår egen infrastrukturskuld växer för varje år, vilket gör det svårare för oss att hålla jämna steg. 

Att bygga ut en stabil och effektiv infrastruktur på sträckor med stora behov är nästan alltid en klok investering - och särskilt betydelsefulla kan sådana investeringar bli när vi ska återstarta svensk ekonomi efter krisen. Redan före pandemin drogs Sverige med EU:s lägsta tillväxtsiffror och många exportföretag larmade om ett allt sämre företagsklimat. Sveriges läge, ganska långt från viktiga europeiska marknader, gör det extra viktigt för just oss att transportsystemet är väl utbyggt, så att varorna som industrin tillverkar kan nå sina kunder inom rimlig tid och till konkurrenskraftiga priser. Då behövs framkomliga vägar, dubbelspårig järnväg och stora hamnar.    

I Skåne finns Sveriges enda fasta länk för väg och järnväg till kontinenten, Öresundsbron. Skåne huserar också två av Sveriges fem EU-utpekade kärnhamnar,  Malmö och Trelleborg, liksom stora betydelsefulla hamnar i Ystad och Helsingborg. För svensk exportindustri och därmed hela landets ekonomi går Skånes betydelse som transportnav inte att underskatta. Regeringen borde släppa handbromsen och göra de investeringar i transportsystemet som krävs för att säkra landets långsiktiga konkurrenskraft. Då tänker vi framför allt på E6 som behöver byggas ut till 6-filigt, Västkustbanan där de sista flaskhalsarna omgående måste byggas bort samt nya kajer och muddring för större fartyg i Skånes hamnar. Det skulle boosta svensk ekonomi och ge den skjuts som behövs för att få snurr på hjulen igen.

Sverige måste också bli en mycket mer aktiv part i EU-sammanhang och inte vara blyga inför att försöka dra nytta av de möjligheter som finns till både samarbete och medfinansiering med EU. Vi vill därför uppmana regeringen att utarbeta en framåtlutad och ambitiös infrastrukturplan som gör att svensk industri kan skapa nya jobb och att människor kan ta sig till jobben som skapas. Det är dags att lägga i en högre växel så att Sverige kan stå sig i den globala konkurrensen. 


Jörgen Warborn (M)

EU-parlamentariker


Carl Johan Sonesson (M)

Regionstyrelsens ordförande i Skåne


Mikael Rubin (M)

Kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg