Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Poliser ska inte be om ursäkt

Poliser ska inte pudla inför kriminella, menar Katja Nyberg (SD) och Anders Lindman (SD).Foto: NIKLAS EMMOTH
Katja Nyberg (SD), riksdagsledamot, ledamot i justitieutskottet, polis och utredare vid Nationella operativa avdelningen (NOA).Foto: PRESSBILD
Anders Lindman (SD), polisinspektör Stockholm samt ersättare Östermalms stadsdelsnämnd.Foto: PRESSBILD

Poliser ska inte pudla inför kriminella. Snarare måste vi ta ett samlat och beslutsamt grepp för att återupprätta förtroendet och respekt för vårt rättsväsende, skriver Katja Nyberg (SD) och Anders Lindman (SD), båda poliser till yrket.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det råa, brutala våldet är något som är förhållandevis nytt i Sverige, och något den traditionella svenska modellen är dåligt anpassad för. Det svenska samhällskontraktet bygger på ömsesidig respekt mellan staten och medborgarna. När kontraktet brutit samman och förtroendet försvunnit måste det etableras på nytt. Då behöver grundläggande samhällsinstitutioner fungera och här har polisen ett stort ansvar.

 

Fler fritidsgårdar, ”Tafsa inte”-armband ochstöd åt återvändande IS-terrorister - listan kan göras lång för att intyga om hur Sverige i många avseenden har ett unikt förhållningssätt till brottslingar och kriminella. 

 

På samma ämne kunde Kvällsposten nyligen rapportera om att polisen i Malmö börjat använda sig av något man kallar ”GVI”, Group Violence Intervention, där den i Malmö går under namnet Sluta Skjut. Det är en metod hämtad från USA för att hantera gängbrottslighet i utsatta områden. Metoden går ut på att personer i utsatta områden ska få ett ökat förtroende för rättsväsendet. Enligt metodens upphovsman, David Kennedy, kan det innebära att polisen måste be kriminella om ursäkt. 

 

Vid en första anblick kan det tyckas rimligt att en ökande spiral av våldsbrott kräver nya metoder och arbetssätt. Frågan vi alla bör ställa oss är dock vilka signaler denna typ av metod sänder till både de kriminella och resterande delar av samhället. Är det verkligen meningen att polisen skall behöva beklaga att de faktiskt gör sitt jobb?

 

Många gånger utspelar sig gängvåldet i utanförskapsområden där den generella tilliten till myndigheter och rättsväsende är väldigt låg, och i dessa områden är det inte ovanligt att oolisen betraktas som fiender och förtryckare. När poliser då uppmanas be om ursäkt för sin yrkesutövning så riskerar det enbart att bekräfta de fördomar som finns gentemot rättsväsendet i dessa områden.

 

De som försvarar detta tillvägagångssätt kommer sannolikt påtala att modellen används i flera andra länder, då primärt USA. Vad man dock bör ha i åtanke är att Sverige inte är USA. Det svenska polisväsendet skiljer sig stort från det amerikanska. Polisbrutalitet är ett nästan okänt begrepp i den svenska debatten, och polisen i Sverige åtnjuter höga förtroendesiffror och är en av de myndigheter svenska folket har störst förtroende för. Vårt land har heller inte samma historik med systematisk diskriminering, lagstiftning som drabbar minoritetsgrupper och inte minst den stora tillgången till skjutvapen hos den breda allmänheten. 

 

I Sverige ligger kärnan snarare i den obefintliga integrationen efter åratal av ansvarslöst hög migration, varav en stor del av de som kommit till vårt land har bakgrund i länder som har obefintligt eller rentav korrupt polisväsende. När de sedan bosätter sig i områden med dåliga integrationsmöjligheter och låg tillgång till samhällstjänster så är det ingen överraskning att dessa uppfattningar och värderingar sitter kvar. Det är något vi måste komma tillrätta med.

 

Svaret på det är dock inte att svensk polis skall tvingas pudla och visa undfallenhet för grova brottslingar, utan snarare att vi måste ta ett samlat och beslutsamt grepp för att återupprätta förtroendet och respekt för vårt rättsväsende. Butiksägare som driver sin verksamhet i utsatta områden ska inte behöva oroa sig för att bli bestulna, kvinnor skall kunna känna sig trygga när de gå ut på kvällarna och ungdomar ska inte behöva ta omvägar för att undvika risken att bli rånade. Det är för bland annat dessa människors skull som polisen faktiskt finns till.

 

På grund av bland annat underfinansiering och underbemanning har polisen under en längre tid kämpat i motvind. Samtliga delar, från polisen till domstolsväsende och kriminalvård, behöver tilldelas tillräckliga resurser. Där kriminaliteten är som högst skall också den polisiära närvaron vara det, och det är först då som vi har som bäst möjligheter att motverka det eskalerande våldet och gängkriminaliteten. 

 

Polisen får sitt förtroende och sin respekt genom att göra sitt jobb och att hålla människor trygga. Och det är ingenting som de skall be om ursäkt för.

 

Katja Nyberg (SD)

Riksdagsledamot, ledamot i justitieutskottet, polis och utredare vid Nationella operativa avdelningen (NOA)

 

Anders Lindman (SD)

Polisinspektör Stockholm samt ersättare Östermalms stadsdelsnämnd