Dolores Öhman (MP), regionråd i Region Skåne. Foto: PRESSBILDDolores Öhman (MP), regionråd i Region Skåne. Foto: PRESSBILD
Dolores Öhman (MP), regionråd i Region Skåne. Foto: PRESSBILD
Mätta Ivarsson (MP), regionråd i Region Skåne. Foto: DAVID MOLLERMätta Ivarsson (MP), regionråd i Region Skåne. Foto: DAVID MOLLER
Mätta Ivarsson (MP), regionråd i Region Skåne. Foto: DAVID MOLLER

Plastproblemen kräver djärva skånska beslut

Publicerad

Det görs redan stora insatser för att minska plastanvändningen inom Region Skåne. Vi har bland annat gått över till gröna sopsäckar och engångsförkläden i förnybart material. Men vi kan göra mer! Vi vill avsätta pengar till strandstädning och genomföra fler innovationsupphandlingar, skriver regionråden Dolores Öhman (MP) och Mätta Ivarsson (MP).

Plasten oroar de som bor i Skåne. Det visar en ny opinionsundersökning som Miljöpartiet låtit analysföretaget GFK Norm göra. I undersökningen tillfrågades drygt 2 000 slumpmässigt utvalda skåningar om sin inställning till plast. Hela 8 av 10 svarade att de känner oro över hur mängden plast i vår vardag påverkar vår natur och våra hav.

 

Det är dags att ta upp kampen mot plast på bred front. Vi behöver alla hjälpas åt för att minska vår plastanvändning. Region Skåne är en stor koncern med många anställda och omfattande verksamhet. Vi bör leda utvecklingen. Nu presenterar Miljöpartiet i Skåne en rad förslag för att komma tillrätta med den tickande miljöbomb som plasten innebär.

 

Tack vara plastens stora flexibilitet och olika egenskaper så finns materialet i det mesta som vi kommer i kontakt med i vår vardag. I tyget i våra kläder, i madrassen i sängen och i barnens leksaker. Plast har många nödvändiga användningsområden, inte minst inom sjukvården. Men det utbredda användandet av plast har en stor baksida: Plasten förstör för djur och natur och kemikalierna i plast kan vara skadliga för både människor och miljö.

 

Plast produceras av olja, som är en ändlig resurs. Ändå har den globala årsproduktionen fördubblats under de senaste 15 åren. Så mycket som hälften av all plast som produceras används för engångsartiklar.

 

I genomsnitt använder en person i Europa 98 kilo plast per år. Runt 60 procent av alla plastförpackningar kastas i soptunnan. En stor del av plasten hamnar så småningom i haven. Plasten sjunker till botten och bryts mycket långsamt ner till små mikroplaster som inte går att se med blotta ögat. Mikroplaster suger åt sig kemikalier och tas upp i våra kroppar och naturens kretslopp när de sprids genom luft och i vatten. Även större plastbitar som brutits ner i naturen är ett problem för djuren. Fåglar och fiskar misstar plastbitarna för mat vilket kan leda till att de kvävs eller svälter ihjäl.  Forskare från Nederländerna har undersökt maginnehållet hos drygt 1 000 stormfåglar som hittats döda på Nordsjöns stränder. Djuren hade i genomsnitt ett trettiotal plastfragment i magen med en sammanlagd vikt på 0,3 gram. Om man räknar om volymen så att den blir representativ för en människokropp motsvarar det att vi skulle gå runt med en hel lunchlåda full med skräp i magen.

 

Nu krävs tuffa politiska beslut. Miljöpartiet i Skåne föreslår följande för Region Skåne:

• Sluta upphandla produkter med mikroplast.

• Kartlägg mängden engångsartiklar i regionens verksamheter, ta fram en åtgärdsplan för att minska detta och byta ut till andra material än plast.

• Avsätta resurser i 2019 års budget för strandstädning och förebyggande åtgärder mot nedskräpning vid hav, sjöar och vattendrag.

• Genomföra fler innovationsupphandlingar med nya hållbara material för att ersätta engångsprodukter som skoskydd och plastmuggar.

• Utreda var vårt plastavfall hamnar och hur återvinningen kan förbättras.

• Se över tvätteriets system så att mikroplaster från textilier fångas upp innan vattnet släpps ut i avloppet.

• Satsa på mer regional samverkan om vattenfrågor med fokus på plastföroreningar av dagvatten, vattendrag, sjöar och havet i syfte att öka kunskap och minska föroreningar.

 

Det görs redan stora insatser för att minska plastanvändningen inom regionen. Klimatpåverkan från sopsäckar har minskat i samband med övergång till gröna sopsäckar och plastpåsar som tillverkas av sockerrör. Engångsförkläden i förnybart material minskar årligen koldioxidutsläppen med cirka 250 ton. Just nu införs också gemensam standard för skyltning på alla sjukhus så att det ska bli lättare att sortera sitt avfall rätt.

 

Vi miljöpartister vägrar lämna över miljöproblemen till kommande generationer. Vi kan alla hjälpas åt att minska vår plastanvändning. Skippa plastmuggar, undvika syntetkläder eller köpa begagnat, välja varor utan onödiga plastförpackningar och hoppa över plastpåsen i butiken. Vi kan alla bidra i denna viktiga plastkamp.

 

Dolores Öhman (MP)

Regionråd i Region Skåne

 

Mätta Ivarsson (MP)

Regionråd i Region Skåne

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag