Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nationella minoriteter på undantag i Malmö Stad

Vi föräldrar till sverigefinska barn Malmö fortsätter vår kamp för de små barnen i förskolan, skriver flera föräldrar.Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Nina Jakku.Foto: PRIVAT
Taru Viinikainen.Foto: PRESSBILD

Vi oroar vi oss särskilt för omorganisering som sker inom förskoleverksamheten, som spelar en grundläggande roll i språkinlärning och identitetskapande. Vi och våra barn är integrerade, våra rättigheter handlar om att bevara och skydda ett svenskt kulturarv, skriver ett 40-tal föräldrar till sverigefinska barn i Malmö.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vi föräldrar till sverigefinska barn i Malmö är mycket glada över att politiker i grundskolenämnden tagit ett nämndinitiativ för att undanta de nationella minoritetsspråken från det totala stoppet av modersmålsundervisning i förskoleklassen. Men vår kamp fortsätter både för ett prejudikat, och för de små barnen i förskolan.

 

I samband med att Malmö stads grundskolenämnd antog sin budget i januari 2020 beslutades att modersmålsundervisning i förskoleklass kommer att tas bort från och med hösten 2020. Redan innan beslutet togs delgav några sverigefinska föräldrar sina synpunkter till berörda politiker och framhöll framför allt att det planerade beslutet inte går i linje med det allmännas särskilda ansvar för nationella minoritetsspråk. 

 

Europarådets Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och Europeisk stadga för landsdels- eller minoritetsspråk trädde båda i kraft i Sverige 20 år sedan för att skydda och främja historiska minoriteters rättigheter till språk och kulturell identitet. Dessa konventioner har implementerats i nationella lagar, bland annat i minoritetslagen och i språklagen. Staten ersätter även kommuner som är så kallade förvaltningsområden, som exempelvis Malmö, så att merkostnader inte tas av kommunens medel. Minoriteterna ska vara reellt delaktiga i hur stödet för språket organiseras.

 

Trots att dessa bestämmelser rör våra mänskliga rättigheter, uppfattar vi att det finns vissa svagheter i minoritetslagen, framför allt att den helt saknar sanktioner. Vi har därför också valt att laglighetspröva grundskolenämndens tidigare beslut i Förvaltningsrätten. Trots att 20 år har passerat har lagen aldrig prövats i en rättslig instans. Detta har hittills lett till många förekommande fall där det visat sig vara helt upp till kommuner och regioner att avgöra både om lagen ska följas, i vilka sammanhang den ska följas och hur den följs. 

 

Vi hoppas att ovannämnda nämndinitiativ innebär en del i en nödvändig förändring i Malmö stads förhållningssätt till nationella minoriteter som behövs i mer generella termer. Alla förvaltningar, rektorer och andra beslutsfattare ska både känna till och följa lagen och framför allt sluta blanda ihop den med etablering och integration. Vi är integrerade, våra rättigheter handlar om att bevara och skydda ett svenskt kulturarv. Det ska inte ligga på de nationella minoriteterna själva att informera berörda myndigheter om gällande rätt eller att följa upp att dessa verkställs.

 

För närvarande oroar vi oss särskilt för omorganisering som sker inom förskoleverksamheten, en verksamhet som spelar en grundläggande roll i språkinlärning och identitetskapande. I Malmö har det under flera år funnits en fungerande finsk förskoleavdelning. Rådande situation kräver dock att Malmö stad både bereder plats åt fler och försäkrar sig om att verksamheten fortsatt sker minst till väsentliga delar på finska. Hittills har inga konkreta planer för hur minoritetslagens krav ska kunna uppnås presenterats, vilket återigen riskerar att undergräva de sverigefinska barnens rätt till sin nationella minoritetsidentitet och sitt språk. Därför fortsätter vi vår kamp tills vi får ett generellt, transparent och tydligt regelverk gällande våra rättigheter samt för att dessa rättigheter ska vara lika självklara för alla berörda chefer som övriga regelverk.

 

Dina Baya, Riikka Bond, Eva Gillborg, Lotta Happonen, Stefan Harald, Riikka Harpio, Pia Håland Anveden, Helena Härwell, Nina Jakku, Stefan Jansson, Martti Kankaanpää, Lea Kankaanpää, Anne-Marie Lipsonen Sivelöv, Netta Lönnqvist, Maria Minkkinen, Paulina Moilanen, Pekka Moilanen, Outi Myllylä, Aija Myllymäki, Jenna Niemi, Marika Palmblad, Ulrika Peldán, Jenni Pesola, Anneli Rantanen, Rella Riikkonen, Minna Ruishalme, Niklas Sivelöv, Sonja Skibdahl, Nina Skog, Sandra Särs, Ulla-Maija Tanskanen, Saara Tikkanen, Suvi Vallius Kvist, Emma Vasström, Markus Vasström, Heidi Viman, Taru Viinikainen, Anna Wahlström, Per Weilgoni, Johanna Parikka Altenstedt

Föräldrar till Sverigefinska barn i Malmö