Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mycket kvar att göra för jämställdheten

Elisabeth Falkhaven (MP), riksdagsledamot från Halland. Foto: PRESSBILD
Sophia Nilsson (MP), ordförande Miljöpartiet i Halland. Foto: PRESSBILD
Maria Losman (MP), gruppledare i Region Halland. Foto: PRESSBILD

Vi behöver göra om reseavdraget från konstruktionen i dag som leder till att stora delar av bidraget går till män med hög inkomst som bilpendlar i storstäder, skriver flera miljöpartister i Halland.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Alla dessa dagar. Egentligen, vad är det vi markerar den 8 mars? Vi skulle inte behöva ha en internationell kvinnodag 2019, lika lite som en världsmiljödag 5 juni, men uppenbarligen behövs det.

 

Vi tre är födda på 1950-, 60- och 70-talen. Under vår livstid har vi sett framgångar för kvinnors och mäns lika rättigheter, inte bara i lagstiftningen utan också i praktiken. Att vara riksdagsledamot, gruppledare och ordförande som vi tre är i ett politiskt parti var inte självklart för några generationer sedan. Vi ser också att det är mindre självklart i andra politiska partier, där argument som att ”ii hade bara män som kunde ta på sig att ta tunga politiska uppdrag” fortfarande finns.

 

Region Halland släppte i samarbete med Länsstyrelsen Halland rapporten ”Från vaggan till graven” på Alla hjärtans dag. Vi konstaterar att det är en bra bit kvar till ”bästa livsplatsen” som Region Halland vill kalla sig.

 

Rapporten konstaterar att förutsättningarna hallänningarna ges har en koppling till kön, etnicitet, funktionalitet, ålder, socioekonomi och andra grupptillhörigheter. Kvinnor tjänar mindre pengar än män, trots att de är mer välutbildade. Nettoinkomsten för män i Halland är cirka 300 000 kronor, jämfört med 282 000 i riket och 220 000 kronor för kvinnor i Halland. Mönstret fortsätter efter pensionen. Mäns ålderspension är ungefär 161 000 kronor årligen, medan kvinnors är ungefär 116 000, alltså inte ens två tredjedelar

 

Kvinnor är räddare än män, och även mer utsatta för sexualbrott och andra övergrepp som begränsar deras vardagsliv – även om män är mer utsatta för våld i gatumiljö. I förlängningen påverkar detta tillgången till det offentliga rummet och möjligheten till delaktighet i samhället.

 

Samtidigt hör vi andra politiker som vill att pojkar ska vara pojkar och flickor ska vara flickor, och resonerar utifrån att stereotypa könsroller skulle vara överordnat att vara människa. Vi får ägna tid åt att försvara aborträtten som generationer före oss redan vunnit. Vi får ägna oss åt att debattera kvinnors klädval i allt från sexuella ofredanden på krogar till förment jämställdhetsomsorg om kvinnor som väljer att ha en sjal på huvudet.

 

Ibland kan det kännas som att vi går baklänges. Det är då vi får komma ihåg att vi också vunnit framgångar i närtid som till exempel att samtyckeslagen infördes förra året, så att sex numera måste vara frivilligt för att vara lagligt. Det kan tyckas självklart men var faktiskt inte det så sent som för ett år sedan.

 

Det finns så mycket vi behöver fortsätta göra i politiken. Det handlar både om att hantera de skador som uppstår på grund av ett diskriminerande samhälle och att förebygga diskriminering. 

 

Det måste tyvärr fortfarande finnas kvinnojourer, även i Halland, dit kvinnor och barn kan ta sin tillflykt och få hjälp och stöd till fortsatt liv. Vi måste också fortsätta hjälpa barn och unga som blivit bortgifta utomlands att komma hem.

 

För att förebygga diskriminering behöver vi driva på för att vara ansvarsfulla arbetsgivare i kommuner och region som inte lönediskriminerar och ger rätt till heltid. I kommunerna behöver vi se till att omsorg och färdtjänst fungerar tillräckligt väl för de som behöver det, utan att kallt räkna med att anhöriga, ofta kvinnor, ska täcka upp när det inte fungerar. Vi behöver göra om reseavdraget från konstruktionen i dag som leder till att stora delar av bidraget går till män med hög inkomst som bilpendlar i storstäder, till att i stället gynna de som faktiskt är beroende av bilen på landsbygden. Vi behöver planera för bostäder även för människor med lägre inkomster, bland annat för att kvinnor inte ska stanna kvar i våldsamma relationer av ekonomiska skäl. Vi behöver hålla nere prestationshetsen i betygssystemet där flickor far mest illa och arbeta normkritiskt i förskolor och skolor. Detta, och mycket annat, jobbar vi i Miljöpartiet för både 8 mars på Internationella Kvinnodagen och årets alla andra dagar.

 

Elisabeth Falkhaven (MP)

Riksdagsledamot från Halland

 

Sophia Nilsson (MP) 

Ordförande MP Halland

 

Maria Losman (MP)

Gruppledare i Region Halland