DEBATT. Under flera år kallades Malmö hånfullt för ”Sveriges Chicago”. Staden var plågad av skottlossningar och mord. Det pratades då om det som ett Malmöproblem. Som något som var unikt för staden - och som således skulle lösas av staden själv.
I en intervju 2012 sade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) att det var politikerna i Malmö som bar ansvaret för något som självklart måste ses som en nationell angelägenhet. Lyckligtvis har Malmö vänt trenden, 2020 var det betydligt färre skottlossningar än åren dessförinnan. Det finns fortfarande mycket att göra, men det finns numera saker att lära från Malmö av andra. Våldsutvecklingen går att vända.
De senaste åren har ett flertal straffskärpningar gjorts. Flera av dem har varit oerhört angelägna, inte minst vad gäller sexualbrott och vapenbrott. Numera häktas den som går med ett laddat vapen på gatan fram till rättegång, vilket gjort att färre går runt beväpnade. Vi utesluter inte att fler straff kan komma att skärpas, men det är också viktigt att vara tydlig med att straffens längd inte har någon större påverkan på hur många brott som begås. Desto viktigare är hur stor risken för de kriminella är att åka fast och att nyrekryteringen till gängen stryps. Att som vuxen hänsynslöst rekrytera unga till kriminella gäng ska straffas i sig självt, och det är genom att så få unga som möjligt kommer in i den gängkriminella miljön som utvecklingen kan vända långsiktigt.
Att polisen har verktyg för att komma åt gängkriminella är avgörande. Under mandatperioden har polisen fått flera nya sätt för att lösa brott och för åklagare att kunna bevisa. Det handlar inte minst om möjlighet till avlyssning och avläsning av telefoner och datorer.
Malmö stad vädjade under flera år till den dåvarande alliansregeringen att en polisutbildning skulle öppna i staden, om bättre verktyg för polisen och om hjälp med att bekämpa bilmålvakter. Detta ignorerades, i stället skar Moderaterna ner på platserna på polisutbildningen. Först när den rödgröna regeringen tillträdde kom beslut om att öppna polisutbildning vid Malmö universitet. Nu ökar antalet nyuteximerade poliser runtom i Sverige, och allt fler anställs. Det skapar bättre förutsättningar för att brott klaras upp och att polisens förebyggande arbete kan stärkas.
Polisen kan dock inte lösa uppgiften själv. Fler myndigheter behövs i brottsbekämpningen, och de måste ges möjlighet att samarbeta. Att fokusera på att komma åt pengarna, som är gängens livsnerv, är avgörande. I Malmö har kommunala myndigheter, såsom Miljöförvaltningen, haft en avgörande roll för att komma åt den svarta ekonomin. Arbete behövs också för att komma åt svarta hyreskontrakt, droger, olagliga bilar, illegal spelverksamhet och upplägg med olika välfärdsbrott. Detta arbete bör stärkas över hela landet. Att nyttja samhällets system, bidrag och resurser för att göda den svarta ekonomin ska inte vara möjligt. Genom att i högre grad samordna ett övergripande arbete som löper över flera sektorer, ska vi komma åt olika finansieringskällor som i dag göder den organiserade brottsligheten.
En annan del som varit framgångsrikt i Malmö är arbetet med att få fler yrkeskriminella att lämna det kriminella livet. Även här är samarbete mellan flera myndigheter nyckeln. Det är viktigt att lärdomarna från Malmö sprids och att ett systematiskt, nationellt arbete för avhoppare byggs upp.
Vi ser fortfarande alltför många skjutningar och sprängningar runtom i Sverige. Men utvecklingen i Malmö visar att ett långsiktigt arbete, där staten, kommunen och många andra arbetar metodiskt tillsammans, faktiskt kan ge resultat och skapa mer trygghet.
Märta Stenevi (MP)
Språkrörskandidat
Rasmus Ling (MP)
Rättspolitisk talesperson
Karolina Skog (MP)
Ekonomiskpolitisk talesperson
