Malmös styrande politiker har gjort slöseri med skattebetalarnas pengar till en kommunalsport. I kommunen verkar man närmast tävla om vem som kan bränna skattebetalarnas pengar på de mest vettlösa sätt. Kommunala tjänstemän ska samordna allt från skateboardåkande till e-sport, skattebetalarna får bjuda influerare på semester i staden och det struntas närmast systematiskt i upphandlingsregler.
Tidigare har man även slagit svenskt rekord i studieresande. Det hade väl varit en sak om ekonomin var god. Men i Malmö skickar man notan till någon annan.
Sedan sex år tillbaka har Malmö en skatesamordnare på gatukontoret som jobbar med rådgivning och planering av skateboardevenemang. Med jobbet följer en budget på 2,5 miljoner. Förra året anställde kommunen även Sveriges första e-sportsamordnare. Målet är att göra Malmö ledande inom e-sport.
Sanningen är att Malmö verkar ha gjort det till en sport att slarva bort så mycket skattepengar som möjligt. Förra året bjöd man 49 ”influencers” med egna sociala media-kanaler på semester i Malmö på skattebetalarnas bekostnad. Man hade kunnat tro att projektet skulle skrotas efter all kritik. Men i år satsar man extra på att få hit influerare med Youtube som specialitet.
Inte sällan viftas exempel som dessa bort som enskildheter eller olycksfall i arbetet. Men i Malmö går det faktiskt inte att säga att det handlar om enskildheter eller olycksfall i arbetet. Det pågår en systematisk misshushållning med de gemensamma resurserna som i grunden beror på att ingen tar ansvar när någon annan betalar. I dubbel bemärkelse, eftersom slöseriet inte bara drabbar den egna kommunens skattebetalare.
Malmö har länge varit den kommun i landet som tar emot mest i bidrag från andra kommuner. Förra året slussades över 5,5 miljarder till Malmö från skattebetalare i andra kommuner. Pengarna kommer från det kommunala utjämningssystemet, som brukar motiveras med att det hjälper glesbygdskommuner i Norrland att tillhandahålla grundläggande samhällsservice.
I en granskning som WSP gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv konstateras att Malmö skulle kunna spara 1,4 miljarder varje år om man bara lärde sig av kommuner som är bättre på att ge sina medborgare bra välfärd till lägre kostnad.
Dåliga upphandlingar kostar svenska skattebetalare närmare 100 miljarder varje år, enligt Dagens Samhälle Insikt. Det motsvarar tio procent av alla offentliga inköp. Vid flera tillfällen de senaste åren har Malmö dragits inför domstol av Konkurrensverket och bötfällts för brott mot upphandlingsreglerna. I våras avslöjades det att Malmö köpt akutboenden för en halv miljard utan upphandling. En månad senare grusade kammarrätten stadens stora bostadsprojekt för hemlösa på 340 miljoner, eftersom det inte skett någon upphandling.
Och för några år sedan gjorde Malmö sig ett namn när det slogs svenskt rekord i studieresande. Två politiker och sex tjänstemän åkte på musikfestival i Kalifornien. Två medarbetare skickades till Paris för att få inspiration till Malmös julfirande och på tre år flögs det tur och retur till Stockholm 10 000 gånger. Resandet toppades kanske av den delegation på 18 toppchefer som reste till Detroit för att studera hur staden hanterat sin konkurs. Men de var noga med att påpeka att någon risk för stadsbankrutt, det fanns det inte i Malmö.
Före sommaren gick kommunernas samarbetsorganisation SKL ut med att kommunerna om tre år behöver 38 miljarder mer för att klara sina åtaganden i välfärden om ingenting förändras. I Malmö visar man att det är förändring som behövs, inte mer pengar.
Om politikerna kunde prioritera lite bättre, lägga fokus på kärnverksamheten och jobba mer med saker som ledarskap, kontroll och uppföljning skulle en stor del av kommunernas finansieringsproblem vara lösta. Det finns gott om exempel på kommuner som genom hårt arbete och gott ledarskap sänkt kostnaderna samtidigt som kvaliteten har förbättrats.
Alla är överens om att Malmö har tuffa utmaningar redan som det är. Satsningar på skatesamordnare, influerare och e-sport gör det inte lättare. Det kostar inte bara pengar. Det tar också tid och energi från den kärnverksamhet som invånarna behöver mer än någonsin.
Johan Gustafsson
Slöseriombudsmannen vid Skattebetalarna