Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Malmö behöver mycket bostad per kvadratmeter

Inga-Karin Dentz, ordförande Malmö östra, Hyresgästföreningen.Foto: PRESSBILD
Birgitta Tügel, ordförande Malmö västra, Hyresgästföreningen.Foto: JON WILLÉN

Att folk tvingas flytta för att de inte har råd att bo kvar är inte en önskvärd rörlighet, skriver Inga-Karin Dentz och Birgitta Tügel vid Hyresgästföreningen i en replik till Simon Chrisander (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det är beklämmande att en av de politiker i Malmö som har mest ansvar för hur staden planeras påvisar en så bristande kännedom om Malmös bostadssituation och hur hyror förhandlas.

 

Kommunalrådet Simon Chrisander (L) börjar sin artikel på Kvällsposten Debatt med att konstatera att Malmö växer explosionsartat och att vi eventuellt inom 30 år kommer leva i en stad med en halv miljon invånare. Utifrån detta så når han dessvärre en del obegripliga slutsatser. Bland annat menar han att Malmö måste prioritera byggandet av villor högre än andra boendeformer.

 

Malmö är inte översvämmat av obebyggd mark som lämpar sig för villor. Tvärtom så lider Malmö av brist på mark. Att fokus då ska ligga på en boendeform som erbjuder väldigt lite bostad per kvadratmeter är svårt att förstå, framför allt när staden växer. 

 

Självklart inser vi att det är bra för staden att höja sin skattekraft och ha en bättre ekonomisk situation. Dock kan vi inte utläsa ur Chrisanders artikel hur fler villor och radhus ska kunna säkerställa detta. En villa har svårt att nå samma skattekraft per kvadratmeter som ett flerbostadshus med många hushåll. Inte heller förklaras det hur hans ambitioner går ihop med stadens övriga mål om miljö och hållbarhet.

 

Det vi med säkerhet vet att människor vill ha är ett tryggt boende till en rimlig kostnad. Vill vi skapa en attraktiv stad så är det just detta vi måste titta på, snarare än själva formen på huset. 

 

Chrisander uppmuntrar också fastighetsägare att ytskiktsrenovera sina lägenheter till en modernare standard, när det snarare är kontinuerligt underhåll som behövs och efterfrågas. Större ytskiktsrenoveringar resulterar i dyrare boendekostnader, utan ökad levnadsstandard. Dock har Chrisander helt rätt i att det skulle leda till större rörlighet på bostadsmarknaden. Men rörlighet har inget egenvärde i sig, utan bara när folk faktiskt behöver en ny typ av boende. Att folk tvingas flytta för att de inte har råd att bo kvar är inte en önskvärd rörlighet.

 

Till sist känner vi oss nödgade att bemöta Chrisanders osammanhängande resonemang om subventioner i hyresbeståndet. Hyror i Malmös olika områden kan skilja sig åt ganska mycket, och dessa skillnader i kostnad mellan lägenheter är framförhandlade av parterna baserat på vad stadens invånare anser om olika lägen. Vi förklarar gärna Malmömodellen i mer detalj, eftersom det är en modell vi är stolta över och som även har rekommenderats av Chrisanders partikamrater i Liberalerna.

 

Inga-Karin Dentz

Ordförande Malmö östra, Hyresgästföreningen

 

Birgitta Tügel

Ordförande Malmö västra, Hyresgästföreningen