DEBATT. Gammalt godis som märkts om. Stulet kaffe och stulna kostpreparat. Smuggelkött med förfalskade stämplar. Rapsolja med färgämnen som säljs som olivolja. Utspädd honung som sötas med socker. Listan över livsmedelsfusk som konsumenter möter i dag är tyvärr lång.
Omfattningen av fusket är svårt att greppa. Malmö Stad har under tre år gjort en riktad insats mot organiserat livsmedelsfusk i staden, och har under denna tid hittat drygt 150 oregistrerade verksamheter, 130 ton osäkra livsmedel och 100 verksamheter har stängts, belagts med saluförbud eller förelagts vite.
I Stockholms stad gjordes under 2020 ett så kallat fuskprojekt i Årsta industriområde för att upptäcka och motverka livsmedelsbedrägerier. Hos 8 av 23 verksamheter som kontrollerades var det så allvarliga brister att det ledde till sanktioner. Bland annat upptäcktes omärkt kött, förfalskad dokumentation som sannolikt handlar om stöldgods, oregistrerade verksamheter och utgången mat som märkts om. Tack vare denna insats kunde även ett antal oregistrerade livsmedelsverksamheter i andra kommuner upptäckas.
Detta är dock bara toppen av isberget. I ett försiktigt antagande bedömer Livsmedelsverket att ungefär 3 procent av den totala försäljningen av livsmedel och drycker i Sverige utgörs av förfalskade livsmedel eller förluster på grund av livsmedelsbedrägerier. År 2018 motsvarade detta totalt 8,9 miljarder kronor. Tyvärr saknas i dag resurserna att kunna hantera den ökande mängden livsmedelsfusk. Det innebär att kriminella ligor i stort sett kan agera ostört. För livsmedelsfuskarna är detta en god affär. Vinsten för en lastbil utgånget godis som smugglas över Öresundsbron för försäljning i Danmark är cirka 700 000 kronor. Inte sällan är livsmedelsfusket en del av en större bild. Det finansierar inte sällan annan brottslig verksamhet och det finns flera exempel på att upptäckt av organiserat livsmedelsfusk lett till beslag av smuggelcigaretter och alkohol eller att man hittar olovliga boenden, människohandel, välfärdsbrott och vapengömmor.
Den organiserade brottsligheten inom livsmedelssektorn kan inte lösas på lokal nivå. Den kommunala livsmedelskontrollen säkerställer att konsumenter får säker mat, säkert dricksvatten och att de inte blir lurade om matens innehåll. När fusket organiseras och rör sig över både kommun- och landsgränser krävs dock helt andra arbetsmetoder än vad dagens livsmedelskontroll har att tillgå. För att motverka den här utvecklingen krävs krafttag på nationell nivå.
Därför vill Centerpartiet inrätta en nationell kontrollstyrka med fokus på systematiskt livsmedelfusk. I dag fångas inte verksamheter som medvetet fuskar och vilseleder sina kunder upp i den ordinarie livsmedelskontrollen. För att klara detta krävs ett annat sätt att arbeta. Till skillnad mot den kommunala livsmedelstillsynen som inriktar sig på enklare och lokala fuskärenden kan en nationell kontrollstyrka hantera omfattande och systematiska överträdelser som kräver stora utredningsinsatser samt fuskärenden som berör fler än en kommun.
Det organiserade livsmedelsfusket är ett samhällsproblem. För det första leder det till att konsumenter köper livsmedel som i bästa fall inte är vad man betalat för, men som i värsta fall kan vara direkt hälsofarlig. För det andra så finansierar livsmedelsfusket annan kriminell verksamhet, där gängkriminaliteten i dag är en av våra stora samhällsutmaningar. För det tredje så innebär livsmedelsfusket att konkurrensen snedvrids och drabbar de livsmedelsproducenter som sköter sig.
Nu är det dags att ta krafttag mot fusket!
Kristina Yngwe (C)
Ordförande riksdagens Miljö- och jordbruksutskott
Landsbygdspolitisk talesperson
Niels Paarup-Petersen (C)
Riksdagsledamot och ledamot näringsutskottet
Ulrika Heie (C)
Riksdagsledamot
