Mats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TTMats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT
Mats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT
Gilbert Tribo (L), gruppledare i Region Skåne. Foto: FOTOGRAF JENS CHRISTIANGilbert Tribo (L), gruppledare i Region Skåne. Foto: FOTOGRAF JENS CHRISTIAN
Gilbert Tribo (L), gruppledare i Region Skåne. Foto: FOTOGRAF JENS CHRISTIAN
Anna Starbrink (L), landstingsråd i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSONAnna Starbrink (L), landstingsråd i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Anna Starbrink (L), landstingsråd i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Låt vårdens proffs vara proffs

Publicerad

I Skåne saknar ungefär var tredje medborgare en egen läkare. Det krävs fler specialistläkare inom allmänmedicin för att möta skåningarnas vårdbehov. Liberalerna vill ge en miljard kronor under en fyraårsperiod till regionerna och landstingen, skriver liberalerna Mats Persson, Gilbert Tribo och Anna Starbrink.

Hälso- och sjukvården i Skåne, liksom i resten av Sverige, präglas av en paradox: Hög kompetens, effektivitet och goda resultat, senast i en internationell rankning hamnar Sverige på fjärde plats när det gäller att rädda människor från en förtida död. Samtidigt upplevs brister i invånarnas tillgänglighet och bemötande, med väntetider både på akutmottagningar och till planerad vård.

 

Lösningen på sjukvårdens utmaningar handlar till stor del om en sak: Att ge professionerna i sjukvården bättre förutsättningar att sköta sitt jobb. Bättre arbetsvillkor behövs, men också möjligheter att använda sin kompetens fullt ut, inte minst i Skåne. Därför föreslår Liberalerna ett antal reformer för att stärka vårdens professioner:

 

Allmänläkarlyftet - utbildningssatsning för primärvården

I Skåne saknar cirka 300 000 personer, alltså ungefär var tredje skånsk medborgare, en egen läkare. Vi vill att alla patienter ska få möjlighet att lista sig hos en namngiven läkare. Den ska ha ansvar för färre patienter men ta ett större ansvar för dem och även samordna den övriga vård som de kan behöva utanför vårdcentralen. Det förbättrar kontinuiteten för patienterna och gör vården mer effektiv. För att detta ska vara möjligt krävs fler specialistläkare inom allmänmedicin som det råder stor brist på i dag. Därför satsar vi 300 miljoner per år för att 100 yrkesverksamma läkare ska kunna genomgå en tvåårig påbyggnadsutbildning.

 

Karriärtjänster för specialistsjuksköterskor 

Människor som arbetar i vården och omsorgen behöver få arbeta på toppen av sin förmåga. Utbildning, ansvar och erfarenhet ska löna sig. Även sjuksköterskor ska ha större möjligheter att göra karriär och få högre lön. Liberalerna vill därför genomföra en karriärreform för specialistsjuksköterskor. Vi lägger 85 miljoner kronor per år på ett statsbidrag för att 1 000 specialistsjuksköterskor ska kunna få karriärtjänster.

 

Utbildning ska löna sig - även för kvinnodominerade yrken 

Den som utbildar sig till viktiga yrken i vården som specialistsjuksköterska eller barnmorska får i dag mindre pengar under sitt yrkesliv än den som väljer att inte plugga vidare. Kvinnodominerade yrkesgrupper med långa akademiska utbildningar missgynnas i dag. En orsak är att skattesystemet straffbeskattar utbildning. Exempelvis kommer sex av tio barnmorskor och var tredje psykolog nästa år inte få behålla mer än femtio kronor av den sist intjänade hundralappen, resten är skatt. Det bidrar starkt till att sjuksköterskan som mitt i livet vill vidareutbilda sig till barnmorska inte vinner något ekonomiskt på det. Därför föreslår Liberalerna att den statliga skatten sänks så att fler människor får behålla mer av sin lön.

 

En miljard för fler vårdbiträden

Vårdbiträde är ett yrke som behövs i den skånska vården. Det kräver stort omdöme och omtanke men ingen längre utbildning. Att återinföra vårdbiträden gör att sjuksköterskor kan lägga mer av sin tid på att träffa patienter i stället för kringuppgifter, men det innebär också att fler människor får en bättre möjlighet att komma in på skånsk och svensk arbetsmarknad.

Rätt kompetens på rätt plats är ett sätt att höja sjuksköterskornas och undersköterskornas yrkesstatus. Karriärstegen ska vara tydliga. Vi inrättar därför ett stimulansbidrag om 1 000 miljoner kronor per år till de landsting och regioner som låter vårdbiträdena komma tillbaka.

 

En investeringsfond för vårdens digitala infrastruktur 

I dag är tyvärr vårdens IT-system fortfarande ofta ett hinder snarare än en hjälp. Det krävs en nationell samling och ett statligt åtagande. Vi föreslår en investeringsfond för vårdens digitala infrastruktur. Vi avsätter sammanlagt över en fyraårsperiod en miljard kronor, 250 miljoner kronor per år, för att hjälpa landsting och regioner med investeringarna, under förutsättning att de själva bidrar med egenfinansiering.

 

Skånska och svenska patienter har rätt till en vård som använder resurser och kompetens effektivt. Då kan alla få den vård de behöver, i tid. Det är dags att låta vårdens proffs vara proffs.

 

Mats Persson (L)

Ekonomisk-politisk talesperson

 

Gilbert Tribo (L)

Gruppledare i Region Skåne

 

Anna Starbrink (L)

Landstingsråd i Stockholm

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag